Dubbla straff för gängkriminella

Farliga brottslingar ska låsas in – så skötsamma människor vågar vara ute. 

Moderaterna har börjat få ordning på Sverige, och resultaten syns tydligt. Den moderatledda regeringen har sett till att det dödliga gängvåldet har halverats. Men trots denna framgång finns det fortfarande kvinnor som tvekar innan de går hem ensamma från jobbet en sen vinterkväll. Det finns fortfarande föräldrar som oroar sig när deras barn går hem från skolan. Och det finns människor som somnar med en känsla av oro för sina nära och kära. Sverige är på rätt väg, men vi är inte framme. Därför kraftsamlar vi nu ytterligare för att göra Sverige tryggare genom att fortsätta lägga om politiken.

Det handlar i grunden om ett viktigt perspektivskifte: från ensidigt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot brottslighet. 

En central del i den här omläggningen handlar om straffen, och att straffen ska motsvara brottets allvar. Det är viktigt av två skäl: genom att straffen är rättvisa ökar brottsoffers upprättelse, och bakom lås och bom kan kriminella inte begå nya brott ute i samhället. Det bygger på grundtanken att farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan vara trygga ute. 

Den moderatledda regeringen föreslår i dag att gängkriminella ska kunna få dubbla straff, att ett femtiotal straffskalor höjs, att det upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse och att presumtionen för häktning ska utvidgas till att omfatta även grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck.

Det här är straffskärpningar och reformer som är helt nödvändiga och som träffar brett – det vill säga inte bara brott som begås i kriminella nätverk. Och det är hela syftet. 

– Jag får ibland kritik för att våra straffskärpningar träffar för brett, och att vi borde fokusera på straffskärpningar som träffar gängen. Och det är förstås helt nödvändigt att vi skärper straff så att de med precision träffar den organiserade brottsligheten. Men behovet av tydligare fokus på brottsoffer och samhällsskydd är mycket bredare än så. Jag tänker till exempel på mäns våld mot kvinnor. Sexuella övergrepp mot barn. På hedersrelaterat våld och förtryck, säger justitieminister Gunnar Strömmer. 

Ett femtiotal straffskalor skärps. Bland annat:

  • höjs maximistraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. 
  • föreslås straffskärpningar av andra integritetskränkande brott, till exempel de grova graderna av olaga integritetsintrång och dataintrång. 
  • skärps straffen för bland annat involverande av en underårig i brottslighet. 

Dessa förslag syftar dels till att trycka tillbaka brottsligheten, dels att skifta fokus från ett alltför ensidigt fokus på gängningsmännen till ett starkare fokus på brottsoffren och samhällets berättigade behov av skydd. Farliga människor ska sitta inne så att alla andra vågar vare ute.

För ett rättvisare Sverige. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.

Läs mer om straffskärpningarna här.

Det dödliga gängvåldet har halverats

Tryggheten ökar i Sverige. På tre år har det dödliga gängvåldet mer än halverats och skjutningarna minskat kraftigt. Det är ett avgörande steg för att återupprätta samhällskontraktet – och ett resultat av den moderatledda regeringens arbete mot gängkriminaliteten.

Det dödliga gängvåldet hotar grunden för vårt öppna samhälle. När brottsligheten tillåts växa brister samhällskontraktet. Trygghet är grunden för frihet. Kampen mot gängvåldet är därför vår viktigaste uppgift och en grundläggande frihetsfråga. 

Nu visar polisens statistik att den moderatledda regeringens arbete ger resultat. 

Antalet skjutningar har minskat med 60 procent. Antalet döda i gängrelaterade skjutningar har minskat med 45 procent, och de skadade har blivit 57 procent färre.

Det här är resultatet av tre års målmedvetet arbete för att få ordning på Sverige. Det spelar roll vad man gör, och att man gör saker.

Bakom siffrorna finns familjer som nu vågar låta sina barn leka på gården igen. De som kan gå hem från jobbet när det mörknat. Att tryggt gå och lägga sig på kvällen utan oro i kroppen. 

När den moderatledda regeringen tog över hösten 2022 hade de dödliga skjutningarna tredubblats på tio år. Den kriminella ekonomin hade växt till en omsättning på 100–150 miljarder kronor. Barn rekryterades i stor skala in i gängkriminaliteten. Polisen hade inte fått verktygen de behövde, straffen var för låga och det preventiva arbetet otillräckligt.

Svenska folket gav oss ett mandat att få ordning på Sverige. Sedan dess har vi genomfört den mest omfattande omläggningen av svensk rättspolitik i modern tid. 

De brottsbekämpande myndigheterna har fått kraftigt ökade resurser och äntligen fått de verktyg och lagar de länge efterfrågat. Hemliga tvångsmedel, vistelseförbud, säkerhetszoner och utökad kamerabevakning är viktiga exempel. Det är glädjande att de omsätter dessa verktyg i offensivt och enträget arbete som på allvar börjar ge resultat. Straffskärpningar gör att farliga människor sitter inne längre, så att alla människor som sköter sig vågar vara ute. 

Resultaten syns tydligt: det dödliga gängvåldet har mer än halverats, brottsuppklarningen av de grövsta gängbrotten har fördubblats, rekordmånga gängtoppar har gripits och fler poliser än någonsin arbetar i yttre tjänst.

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Den moderatledda regeringen kommer aldrig att nöja sig innan Sverige återigen är ett tryggt och rättvist land. Vi fortsätter med samma kraft varje dag, för ett Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig. Där samhällskontraktet håller. Där alla kan känna sig trygga.

Här kan du titta på Gunnar Strömmers tal om att det dödliga våldet har halverats.

Moderaternas verktyg mot brottsligheten ökar tryggheten 

Medborgare vittnar om att vistelseförbuden tränger undan den organiserade brottsligheten och bidrar till ökad trygghet i utsatta områden.  – Efter vistelseförbuden blev det perfekt, säger lokalinvånaren Kameran Al Brznje. 

Fittja är ett av de områden som polisen under lång tid pekat ut som särskilt otryggt. I Fittja centrum har en öppen drogscen tidigare präglat miljön, något som påverkat både lokala företagare och skapat stor oro bland boende. För många hårt arbetande människor har otryggheten varit en tung börda i vardagen. Att behöva fundera på om det är säkert för barnen att gå till affären, eller om lekplatsen är trygg nog, att oroa sig över att gå till jobbet och lämna familjen hemma – den vardagen ska ingen behöva leva. Men efter att regeringens lag om vistelseförbud införts har situationen förändrats.

Det är en kall novemberdag och den första snön ligger på marken när mattförsäljaren Kameran Al Brznje möter oss i Fittja centrum. Han bjuder in oss i hans butik, som han har drivit i nästan 30 år. Han beskriver hur vistelseförbuden bidragit till att området blivit tryggare och hur den öppna drogscenen nu är borta.

– Efter vistelseförbuden blev det perfekt, säger han.

Det är en stor skillnad jämfört med hur det var tidigare, när ungdomar öppet stod och sålde droger i centrum, förklarar Kameran Al Brznje.

–  Det påverkade mig och alla andra butiker i centrum. Många kunder vågade inte komma in i butiken när de stod utanför. 

I hela området fanns en påtaglig känsla av oro. 

– Många, särskilt familjer, vågande inte komma in till centrum. De var rädda för bråk och skottlossningar.

Kameran Al Brznje märker en stor förändring efter införandet av vistelseförbud. Polisen syns i centrum två till tre gånger om dagen, och ungdomar som tidigare sålde droger utanför hans butikslokal är inte längre kvar. För honom och andra företagare i området innebär det att de äntligen kan driva sina verksamheter utan den ständiga oron.

– Kunder kommer in till mig nu och frågar, var har de tagit vägen?

Även Fittjabon Ahmet Tarhan upplever att utvecklingen går åt rätt håll.

– Varje dag blir bättre och bättre, säger han, och noterar precis som Kameran Al Brznje att polisnärvaron ökat efter införandet av vistelseförbuden.

– Vi ser alltid mera poliser i centrum och polisen övervakar överallt med kameror och sånt, det är bra.

Den förändring som Kameran och Ahmet beskriver betyder mycket för föräldrar i området. När den öppna drogscenen försvinner och polisen syns regelbundet kan barnen äntligen vara ute och leka, och föräldrarna behöver inte ha den där oron i magen hela tiden. Det är rättvisan i det. De som lever hederliga liv, går till jobbet varje dag och tar ansvar för sina familjer förtjänar att känna trygghet. Det är ett rättvisare Sverige som nu växer fram.

Vistelseförbud är ett kraftfullt verktyg mot den organiserade brottsligheten som gör verklig skillnad för människors vardag, enligt justitieminister Gunnar Strömmer. 

– Det här är väldigt effektivt för genom att förbjuda de här farliga personerna, de som liksom driver den här brottsligheten, från att vara på en viss plats, så kan man helt enkelt tränga bort brottsligheten, säger Gunnar Strömmer. 

Vistelseförbud är ett av flera nya verktyg som den moderatledda regeringen infört under mandatperioden för att stärka brottsbekämpningen. Politiken har också inneburit omfattande satsningar på rättsväsendet, med fler poliser och fler fängelseplatser. Andra åtgärder som hemliga preventiva tvångsmedel, säkerhetszoner och kraftigt utökad kameraövervakning är ytterligare exempel på regeringens arbete för att återupprätta tryggheten i Sverige. Vistelseförbuden är en del av den systematiska uppbyggnaden av samhällets förmåga att bekämpa brottsligheten. När polisen får verktygen de behöver, och när kriminella faktiskt möter konsekvenser – då vänder utvecklingen.

Gunnar Strömmer har själv besökt Fittja centrum och sett effekterna av den moderatledda regeringens politik för ett rättvisare Sverige. 

– Jag fick höra flera, allt ifrån polisen, lokala politiker och butiksägare, som sa att de inte upplever att det här har varit så tryggt på kanske tjugofem år. 

I alltför många år har samhället fokuserat mer på gärningsmännens rättigheter än på de människor som drabbas av brottsligheten. Det var inte längre hållbart. Nu sker ett avgörande perspektivskifte. Det är Kameran som driver sin butik, Ahmet och hans grannar, alla de föräldrar som vill att deras barn ska kunna växa upp tryggt – det är dem samhället ska stå upp för. Och det är precis vad som nu händer.

Fakta om lagen om vistelseförbud

Lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem (vistelseförbud), om han eller hon medvetet främjar att en grupp personer utövar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används. Även personer som främjar brottslighet som på något annat sätt är ägnad att allvarligt skada tryggheten hos allmänheten ska kunna meddelas vistelseförbud. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år. Om brottet är ringa, ska dömas till böter.

Du kan läsa mer om lagen om preventiva vistelseförbud här.

Ulf Kristerssons jultal

När det är som allra mörkast så vet man att snart blir det ljusare igen.

Dagsljuset börjar återvända om bara några dagar. Men det ljusnar faktiskt på fler sätt.

Den svenska ekonomin ser lite bättre ut, efter flera mörka år: Inflationen är bekämpad och återhämtningen har inletts.

Allt fler vågar försiktigt tro på framtiden igen: göra små investeringar hemma, unna sig ett restaurangbesök eller göra en resa med familjen.

Och ska man tro de undersökningar som alltid görs så här före jul, så kan det ligga lite fler paket under julgranarna just i år.

Det är inte bara familjernas ekonomi som är lite bättre. Även exporten ökar och de svenska företagen börjar satsa igen. EU spår att Sverige kommer ha en av de högsta tillväxttakterna i hela Europa. Det bådar gott.

Men erfarenheten har lärt oss att inte ta ut några segrar i förskott.

Återhämtningen är skör och det kan plötsligt dyka upp nya internationella orosmoln, som ingen hade förutsett.

Trots det kan jag säga med viss tillförsikt, att jag tror att bättre tider är på väg. Och att vi går ett löftesrikt år till mötes. Som vi i Sverige har längtat efter den vändningen!

Svenska folket har gått igenom tuffa år tillsammans.

Lönen och pensionen har räckt till allt mindre när mat, boende och mycket annat bara har blivit dyrare.

Inflationschocken som började 2021 gjorde sånt som kött och kaffe till nästan rena lyxen.

”Tack” är därför det första jag vill säga idag. Tack för det tålamod och ansvarstagande som så många har visat under de här inflationsåren:

Arbetsmarknadens parter – som bet ihop och höll igen på lönekrav och löneavtal, för att inte elda på inflationsbrasan.

Medarbetarna inom välfärden – inte minst i sjukvården – som pressades av stigande kostnader när inflationen steg.

Och så förstås: alla hårt arbetande svenskar – som fick se tio års reallöneökningar gå upp i rök.

Många av oss vet att Sverige har varit med om tuffa ekonomiska tider förut. Och vet därför också att de senaste årens uppoffringarna inte har varit förgäves. Tvärtom.

Det är det tålamodet som har lagt grunden för den återhämtning som väntar.

Och nu kommer återbäringen:

Inflationen är besegrad, reallönerna ökar och bolåneräntorna har sänkts rejält.

Vi halverar matmomsen. Och från årsskiftet får alla Sveriges löntagare och pensionärer mer pengar kvar i plånboken. Det kommer göra skillnad i vardagen – allra mest för Sveriges barnfamiljer.

Även välfärdens viktiga verksamheter går mot bättre tider. Bara i år har kommuner och regioner stärkts med 50 miljarder kronor, just för att inflationen är besegrad.

De pengarna är efterlängtade – inom vården, skolan och omsorgen. Och gör det lite lättare att nå det vi alla vill ha:

En välfärd att lita på. En kunskapsskola i världsklass. Bra sjukvård som finns när du behöver den. Och omsorg som siktar högre än att bara jaga minuter i pressade scheman.

Sverige är alltså på rätt väg – men vi är inte framme.

Det tar tid att bygga upp svenska familjers ekonomi igen efter tuffa år. Och det finns alltid risk för bakslag. Men efter flera års inflation och lågkonjunktur ser vi äntligen ljuset i tunneln.

Låt oss då också påminna oss själva om Sveriges alla styrkor. För det finns mycket för oss svenskar att vara stolta över.

Sverige räknas som en av världens allra främsta demokratier, som ett av världens mest jämställda länder – och vi tillhör dem som har lägst klimatutsläpp i hela Europa.

Sverige har blivit en förebild för andra när det gäller allt från värnplikt, konkurrenskraft och låg statsskuld till fossilfri el, framgångsrika tech-bolag och folkligt ISK-sparande.

Som få andra länder på jorden är vi dessutom riktigt bra på både specialstål och timmer – och musik och datorspel. Vi rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder.

Självklara saker kan vi tycka – men det är resultat av mångas hårda arbete. Det är alltså dags att våga tro på Sverige igen – för det gör andra, när de tittar på oss.

Vi ska verkligen inte blunda för de problem som vårt land fortfarande brottas med. Jag själv fokuserar på dem varje dag. Men vi måste också se de styrkor vi har. Och vattna där det växer.

Steg för steg vill jag fortsätta laga det som har gått sönder i Sverige – och samtidigt bygga vidare på våra framgångar.

Men ingen kan göra det själv. Det är bara när väldigt många anstränger sig och gör sitt bästa, som det blir riktigt bra.

När jag gör mitt, du gör ditt och vi båda kan lita på att andra också gör sitt. Och att staten står för sin del av samhällskontraktet.

Tillsammans kan vi göra Sverige till världens bästa land att leva i. Det är ingen liten ambition – jag vet – men fullt möjlig. Och vi har gjort det förut.

I det Sverige-bygget behövs alla medborgare: Från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.

Och både unga och gamla. Både kvinnor och män. Både infödda svenskar och de som har sina rötter i andra länder.

Vi är alla olika och vi tycker ibland olika. Så ska det vara i en bra demokrati.

Men vi måste också kunna se till det som förenar oss.

För vi är ett land och vi har ett gemensamt ansvar att göra just vår lilla plätt på jorden så bra som bara är möjligt. För oss här och nu – men ännu viktigare för kommande generationer.

Låt oss nu ta hand om varandra till jul.

Tänk på att du själv är viktig – men att du också är viktig för andra. Tänk på att även en liten insats kan göra skillnad.

Hälsa på en granne som verkar ensam. Erbjud någon hjälp som du tror kan behöva det. Ring och prata med den som inte alls ser något ljus, utan bara ser allt mörker i december.

Det lilla är ibland det stora.

Och så vill jag att vi skänker en tanke till våra medmänniskor i Ukraina, de som tvingas uthärda ännu en fruktansvärd vinter i krigets spår.

Sverige står kvar vid Ukrainas sida. Och ett särskilt tack till er som gör personliga insatser för att hjälpa till. Vi står alla på rätt sida av historien.

Till sist vill jag rikta ett tack till er som inte alls går hem och firar jul, utan som i stället går på ett arbetspass och ser till att Sverige funkar även i juletid.

Ni som håller ställningarna på akuten och äldreboendet eller gör så att räddningstjänsten, polisen och försvaret alltid är beredda – om det skulle behövas. Tack för att ni gör Sverige tryggt de här dagarna också.

Med de orden vill jag önska er alla – var ni än bor, hur ni än firar och vart ni än är på väg – en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Här kan du se Ulf Kristerssons jultal.

Nu blir det lättare för unga att köpa sin första bostad

Att arbeta hårt och ta ansvar för sin egen försörjning ska räcka för att kunna köpa sin första bostad.

I dag stängs många människor ute från bostadsmarknaden, trots att de har jobb och trygg inkomst. Det gäller unga som sparar månad efter månad men inte har pengar hemifrån. Det gäller ensamstående som jobbar heltid men inte klarar bankernas kalkylkrav. Och det gäller barnfamiljer som vill ge sina barn ett eget rum men inte har råd att flytta. I Sverige ska den som tar ansvar och anstränger sig kunna bygga sitt liv.

Nu sänker regeringen trösklarna på bostadsmarknaden, samtidigt som vi värnar den finansiella stabiliteten. Bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens värde och det skärpta amorteringskravet tas bort. Det betyder att fler får möjlighet att köpa sin första bostad, och många hushåll runt om i Sverige frigör ekonomiskt utrymme – ibland handlar det om tusentals kronor i månaden.

För den som sparar 2 500 kronor i månaden kan tiden till den första lägenheten kortas med flera år. För en ensamstående kan månadskostnaden sjunka med 1 500 kronor – det kan vara skillnaden mellan att få ja eller nej från banken. För en barnfamilj kan det handla om 4 000 kronor mer i månaden. Förändringarna minskar också behovet av dyra lån utan säkerhet som idag används som komplement vid bostadsköp.

Det är viktigt med regler som begränsar hur mycket man kan låna, men de behöver vara proportionerliga och tjäna sina syften. Vi bedömer inte att de här förändringarna påverkar stabiliteten i svensk ekonomi, som alltid måste värnas för att säkra grogrund för jobb och tillväxt.

Steg för steg bygger vi ett rikare Sverige där fler kan köpa sin första bostad, där barnfamiljer kan ge sina barn ett eget rum, och där hårt arbete och ansvar räcker för att bygga sitt liv.