Den har kallats för Bibeln, regionens utvecklingsstrategi ”Klimat att växa i – Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030” (RUS). Innehållet fungerar som en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas och övriga styrdokument är kopplade till RUS.
På senaste fullmäktige skickade vi i oppositionen vägvisaren på återremiss eftersom vi anser att den har börjat peka fel.
Det handlar om länets framtida elförsörjning och den gröna omställningen, frågor som hänger ihop och där den rödgröna regionmajoritetens ideologiska skygglappar bromsar utvecklingen och leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Vi vill se en utvecklingsstrategi med energimål som inkluderar befintlig och eventuell ny kärnkraft i länet.
Målen måste ändras från förnybar (vilket utesluter kärnkraften) till fossilfri elproduktion och kärnkraftens betydelse för den gröna omställningen och tryggad elförsörjning behöver tydliggöras. Kärnkraften är till skillnad från vind- och solkraft planerbar och kan leverera fossilfri el året runt, oavsett väder och vind.
En stor andel av Sveriges planerbara och fossilfria elproduktion har lagts ner på grund av politiska beslut under tidigare S-regeringar. Det resulterar i effektbrist, minskad överföringskapacitet i stamnätet, ökat beroende av fossil elproduktion och höjda och volatila elpriser. Samtidigt behöver elproduktionen byggas ut kraftigt för att möta en förväntad fördubbling av elanvändningen 2045. Ökad andel förnybar elproduktion vid denna utbyggnad förvärrar problemen.
Sverige har en ny regering som ser dessa problem och vill skapa förutsättningar för ny kärnkraft. Det nationella energipolitiska målet kommer att ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det medför att planerbara och fossilfria kraftslag som kärnkraft inte längre diskrimineras.
Den nya energipolitiken behöver få genomslag i regionala styrdokument, särskilt i ett kärnkraftslän som Kalmar län. Regionens viktigaste dokument måste slå fast att regionen ska verka för utbyggd produktion av planerbar el, till exempel småskaliga modulära kärnreaktorer, SMR. Där kan regionens insatser bli avgörande för om etableringar blir av eller ej.
Efter återremissen har majoriteten påstått att regionen hade tagit fram en uppdaterad regional utvecklingsstrategi som alla kommuner i länet var överens om och att förankringsprocessen nu måste tas om. Det stämmer inte. Det finns diarieförda synpunkter från kommunerna om att ändra energimålet till fossilfritt och att understryka kärnkraftens betydelse för länet som majoriteten valt att strunta i.
Majoriteten hävdar också att kärnkraften inte ska nämnas, varken i debatten eller i regionala styrdokument, eftersom den definieras som en nationell angelägenhet. Ett märkligt resonemang eftersom man i andra styrdokument samtidigt anser att etableringar av stora vindkraftsparker långt ute till havs ska göras till en gemensam angelägenhet som regionen och länets kommuner ska verka för.
Regionmajoritetens energi- och klimatpolitik har fått bakläxa. Nu har de tre kärnkraftsmotståndarna S, C och V till nästa fullmäktige på sig att tänka om och göra rätt för att på sikt trygga elförsörjningen och den gröna omställningen i Kalmar län.
Malin Sjölander (M)
Jimmy Loord (KD)
Martin Kirchberg (SD)
Pär-Gustav Johansson (M)
Carl-Wiktor Svensson (KD)
Carl Dahlin (M)