Kategori: Nyhet

I en nyligen publicerad insändare skrivs det att jag inte bryr mig om Gotland och att jag inte gör mitt jobb. Jag har alltid varit av uppfattningen att politiker ska utvärderas noga, så jag svarar gärna.

När jag representerade Gotland i riksdagen mellan 2015 och 2018 var jag mycket ung och behövde därför jobba extra hårt för att göra öns röst hörd. Det ledde till att jag slog gotländskt rekord i antal enskilda motioner, interpellationsdebatter och skriftliga frågor. Man måste inte tycka att allt jag gjort är välformulerat – men i opposition påverkar man genom debatt och siffrorna är tydliga.

Mellan 2018 och 2022 hade Centerpartiet ett gotländskt riksdagsmandat, efter att Moderaterna förlorat med liten marginal. Det behöver vi inte gå in på så grundligt, men tydligt är i alla fall att Gotland nämndes totalt 0 gånger i det rödgröna Januariavtalet (där C ingick) och att reformerna för ön blev lika många.

När man styr påverkar man genom beslut och från 2022 har den moderatledda regeringen sett till att reformerna som rör Gotland ökat i antal och storlek. Ett beslut om att bygga nya elkablar till Gotland har fattats och de ska stå klara år 2030 (kostnad ca. 6 mdkr), beslut har fattats om att bygga ny reservhamn i Kappelshamn (ca. 250 mkr), investeringar har gjorts i Försvarsmaktens infrastruktur (+1 mdkr) och Gotlandstrafiken har fått ett krisstöd (ca. 20 mkr, det högsta belopp EU-kommissionen kan godkänna).

Därutöver har den ö-skadliga flygskatten slopats, Bromma flygplats blir kvar och antalet statliga jobb på Gotland ökar. Kring färjetrafiken hade man såklart önskat att det trafikavtal som skrevs 2017 – när Sverige hade en socialdemokratisk infrastrukturminister – hade varit bättre. Men här och nu gäller det att göra vad som är möjligt för att människor ska få behålla mer av sin lön och hålla priserna nere.

Ett led i det är beslutet att undanta Gotlandstrafiken från EU:s utsläppshandelssystem, som annars hade höjt priserna med uppemot 200 miljoner kronor per år, från 1 januari 2026. Nästa steg får gärna vara taget ur någon av de riksdagsmotioner jag lämnat in, om Gotlandsstöd, ö-politik eller Gotlandstrafiken.

Nyligen tog också Moderaternas nationella stämma beslut om att staten sta ta ett större ansvar för att sänka priserna i Gotlandstrafiken. Ett resultat av att moderater från ön lyfter våra frågor i alla rum vi befinner oss i, oavsett om det bevakas av medierna eller inte. För vår grundinställning är enkel: det ska inte kosta mer att bo på Gotland än någon annanstans.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Länk till insändaren på Hela Gotland

https://www.helagotland.se/insandare/artikel/reformerna-som-ror-gotland-har-okat-i-antal-och-storlek-med-m-/rk3qk4zl

Sveriges företagare är ryggraden i vår ekonomi. Det är de som tar risker, utvecklar idéer och skapar jobb som får hela landet att växa. Småföretagen står för en stor andel av nya arbetstillfällen och bidrar med både innovation och skatteintäkter som finansierar välfärd och försvar. När företagare får bättre villkor förbättras inte bara deras möjligheter – utan också samhällets förmåga att växa. Det vet vi inte minst på Gotland.

Kampen mot inflationen har dominerat de första åren av mandatperioden. När läget nu är mer stabilt finns goda skäl att lägga om politiken för att ta Sverige ur den utdragna lågkonjunkturen. Därför har den moderatledda regeringen nyligen presenterat förbättringar och förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna – regler som länge försvårat vardagen för småföretagare. Med reformen minskar både byråkratin och skatten, vilket gör det lättare att driva företag, skapa jobb och investera i hela landet.

Det är rimligt att det finns regler för hur mycket vinst ett företag kan ta ut som utdelning i stället för lön, eftersom utdelning beskattas lägre. Men regelverket kring 3:12-reglerna har varit orimligt. Företagare har varit tvungna att hålla reda på olika beräkningsmodeller, särskilda gränsbelopp och komplicerade löneunderlag. Många behöver ta dyr hjälp för att få ordning på siffrorna – tid och resurser som borde gå till att växa och anställa.

Med de nya reglerna slås den så kallade huvudregeln och förenklingsregeln ihop till en. Löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att regelkrånglet med 3:12-regler minskar med ungefär en tredjedel. Dessutom får över 60 000 företagare lägre skatt.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Därför är det glädjande att de förbättringar och förenklingar som regeringen nu föreslår har ett stort stöd av de nationella näringslivsorganisationerna. De rödgröna partierna i riksdagen vill gå i motsatt riktning och höja skatterna för de som är med och bygger Sverige.

En sådan politik skulle göra återhämtningen i Sverige och på Gotland både svårare och mer utdragen. Men vi moderater vet att det är nit, flit och slit som kommer ta oss ur lågkonjunkturen. Därför ser vi till att både stötta hushållen som haft det tufft och underlätta för företagen som skapar nya jobb.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Gruppledare näringsutskottet

Sara Unger (M)
Moderata Företagarrådet

De som jobbar och sliter varje dag för att Gotland och Sverige ska fungera förtjänar att behålla mer av sin lön. I den moderatledda regeringens budget för nästa år är därför sänkt skatt på arbete en av de viktigaste prioriteringarna. Tillsammans med en stor bidragsreform och bättre villkor för företagen tas viktiga steg för att stärka arbetslinjen och få fart på ekonomin.

Efter att inflationen bekämpats har Trumps handelskrig gjort att den svenska återhämtningen stannat av – vi är en långdragen lågkonjunktur. I budgeten för nästa år använder regeringen därför de starka statsfinanserna till en välbehövlig energiinjektion i svensk ekonomi med fokus på tre delar.

För det första stärks hushållens plånböcker. Skatten på arbete sänks igen med inriktning mot låg- och medelinkomsttagare. För en medianlöntagare på Gotland innebär det 350 kronor i sänkt skatt per månad. Skatten på pension sänks i motsvarande grad. För att matkassen ska bli billigare sänks matmomsen tillfälligt. Även elskatten sänks. För att underlätta för barnfamiljer att få pengarna att räcka sänks förskoleavgiften. För en vanlig barnfamilj innebär det sammantaget 1 800 kronor mer per månad.

För det andra ska en stor bidragsreform genomföras. Det är inte rättvist att en familj kämpar på jobbet varje dag medan grannen kan leva på bidrag och få lika mycket pengar. Vi har länge drivit frågan om att ett bidragstak behöver införas så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Nu blir det verklighet. Det ska inte gå att göra ingenting om man i grunden kan jobba – därför föreslår vi även att aktivitetskrav på heltid införs för den som lever på försörjningsstöd.

För det tredje blir det enklare och mer lönsamt att driva företag. Arbetsgivaravgifterna för unga sänks tillfälligt så att det blir billigare att anställa. Vi föreslår också sänkt skatt för småföretag och minskar företagens administrativa kostnader. Bland annat handlar det om stora förenklingar och förbättringar i de s.k. 3:12-reglerna som innebär att 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.

Vid sidan av reformer för att stärka svenskarnas ekonomi innehåller budgeten den största skolbudgeten i modern tid och insatser för att korta vårdköerna. Rättsväsende och försvar stärks ytterligare och arbetet med att få på plats ny kärnkraft intensifieras. Med förslagen i budgeten väntas klimatutsläppen minska nästa år och framåt. Steg för steg fortsätter Moderaterna arbeta för att göra Sverige och Gotland bättre.

Elisabeth Svantesson (M)

Finansminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

När Socialdemokraterna i Stockholm lovade att ”ta tillbaka kontrollen” över vården var det med stora ord och ideologiska skygglappar, flankerat av V, MP och C. Resultatet känner vi nu: ett haveri. Ambulanser som går sönder på väg till larm. Värmdö, med 100 000 invånare på sommaren, helt utan ambulans i 90 minuter. Gynekologimottagningar som stängs – var femte är borta. Ett ”sparpaket” som blivit en kostnadsbomb på 13 miljarder. Mindre vård, längre köer, större otrygghet.

Detta är trial and error – där error tycks vara styrande. Ideologiska experiment som gör patienter till försökskaniner. Vänstern i Stockholm har visat vad som händer när ideologin går före verkligheten.

På Gotland måste vi dra lärdom. Här har Moderaterna drivit på för att införa PCI – en livräddande verksamhet som både räddar liv och sparar pengar. Tyvärr kunde vi inte samla tillräckligt mandat för att få igenom detta. Resultatet är att helikoptern fortsatt binds upp i patienttransporter, som vi skulle kunna klara här hemma. Då kan den inte användas akut. Det blir dyrt, ineffektivt och farligt. Och framför allt kastar vi skattebetalarnas pengar helt i onödan på privata företag. Nästa gång den röda sidan talar om vinster i välfärden – eller när Miljöpartiet, som säger sig värna miljön, i praktiken bara värnar ökade utsläpp – kan de påminnas om detta.

Det är inte en strategi. Det är en ny typ av sjukvårdspolitik där kompassen tycks ha fått en helt ny typ av riktning – nedåt.

Inför valet är det en viktig lärdom. Moderaterna är en garant, och jag lovar var och en av er gotlänningar att jag kommer arbeta för en gotländsk sjukvård byggd på systematik, evidens och långsiktighet – där varje krona används till bästa möjliga vård för er, era anhöriga, nära och kära.

Mikael Bladh (M),

vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Gotland

Sveriges företagare är ryggraden i vår ekonomi. Det är de som tar risker, utvecklar idéer och skapar jobb som får hela landet att växa. Småföretagen står för en stor andel av nya arbetstillfällen och bidrar med både innovation och skatteintäkter som finansierar välfärd och försvar. När företagare får bättre villkor förbättras inte bara deras möjligheter – utan också samhällets förmåga att växa. Det vet vi inte minst på Gotland.

Kampen mot inflationen har dominerat de första åren av mandatperioden. När läget nu är mer stabilt finns goda skäl att lägga om politiken för att ta Sverige ur den utdragna lågkonjunkturen. Därför har den moderatledda regeringen nyligen presenterat förbättringar och förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna – regler som länge försvårat vardagen för småföretagare. Med reformen minskar både byråkratin och skatten, vilket gör det lättare att driva företag, skapa jobb och investera i hela landet.

Det är rimligt att det finns regler för hur mycket vinst ett företag kan ta ut som utdelning i stället för lön, eftersom utdelning beskattas lägre. Men regelverket kring 3:12-reglerna har varit orimligt. Företagare har varit tvungna att hålla reda på olika beräkningsmodeller, särskilda gränsbelopp och komplicerade löneunderlag. Många behöver ta dyr hjälp för att få ordning på siffrorna – tid och resurser som borde gå till att växa och anställa.

Med de nya reglerna slås den så kallade huvudregeln och förenklingsregeln ihop till en. Löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att regelkrånglet med 3:12-regler minskar med ungefär en tredjedel. Dessutom får över 60 000 företagare lägre skatt.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Därför är det glädjande att de förbättringar och förenklingar som regeringen nu föreslår har ett stort stöd av de nationella näringslivsorganisationerna. De rödgröna partierna i riksdagen vill gå i motsatt riktning och höja skatterna för de som är med och bygger Sverige.

En sådan politik skulle göra återhämtningen i Sverige och på Gotland både svårare och mer utdragen. Men vi moderater vet att det är nit, flit och slit som kommer ta oss ur lågkonjunkturen. Därför ser vi till att både stötta hushållen som haft det tufft och underlätta för företagen som skapar nya jobb.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gruppledare näringsutskottet

Sara Unger (M)
Moderata Företagarrådet

För ett år sedan visste ingen riktigt hur stor andel av kulturen i Sverige som finansieras av privata medel. Idag vet vi det. Och det finns goda exempel, men i Sverige är de privata inslagen i kulturens finansiering fortfarande ganska få. Här skiljer vi oss från grannländer som Danmark, Norge och Finland. Där är traditionen en annan, med privata fonder och stiftelser som sedan länge bidar till ett mer levande kulturliv. I Danmark låg stiftelsernas stöd på imponerande 3,5 miljarder kr år 2022. Stiftelser som ofta finansieras av privata fonder. I Danmark har det dessutom länge varit möjligt för företag att göra olika avdrag för donationer till kultur. Liknande avdragsmöjligheter finns i Norge och Finland, om än inte i samma utsträckning.

Vi är helt övertygade om att det finns ett starkt intresse även i det svenska näringslivet och hos privatpersoner för att vara med och finansiera det svenska kulturlivet. Erfarenheter från arbetet med Kungliga Operan i Stockholm, där privata finansiärer nu är med och bidrar med 300 miljoner kr till renoveringen, säger oss att vi har rätt. 

Den moderatledda regeringen genomför nu förändringar som närmast kan liknas vid ett paradigmskifte. I juni tillsattes en utredning som ska titta på hur vi kan utforma nya regler som medger skatteavdrag för den som skänker pengar till kulturverksamhet. Vi vill också införa ett matchningssystem, där privat och offentligt stöd kan förstärka varandra. 

Som ett led i arbetet med breddad finansiering har regeringen också beslutat om att Kulturbryggan, som finns inom Konstnärsnämnden, ska kunna arbeta för nya sätt att finansiera kulturell verksamhet, utöver uppdraget att fördela projektbidrag. Sedan tidigare finns också en utredning om ökade möjligheter till sponsring av kultur. På Gotland ser vi fina exempel på samverkan med det privata, där aktörer som Gotlandsbolaget, Svenska Spel, ICA Maxi, Coop Gotland, för att nämna några, bidrar till kulturen. Deras engagemang visar att lokala företag kan spela en viktig roll i att stärka och utveckla ett levande kulturliv. 

Svensk kultur har alla möjligheter att fortsätta vara världsledande, att utvecklas och att nå ännu fler. Steg för steg gör vi svenskt kulturliv rikare. Det är i det ljuset våra förändringar ska ses – inte som ett hot mot den offentliga finansieringen. Vi tror att både privat och offentlig finansiering behövs. Men Sverige är ett land med en betydligt större ekonomi än både Danmark och Finland. Det borde också avspegla sig i vårt kulturliv.

Parisa Liljestrand, Moderaterna i Stockholms län

Kristina Axén Olin, Moderaterna i Stockholms stad
Roger Wärn (M), gruppledare i kultur- och fritidsberedningen, Gotland

Frågan om hur vi bäst säkrar Gotlands vattenförsörjning för framtiden är central, och vi delar helt och hållet Centerpartiets oro för att vi måste hitta hållbara lösningar.

Vi i styret inom Moderaterna och Socialdemokraterna i tekniska nämnden anser att motionen om att utreda möjligheterna att lagra mer vatten nedströms Tingstäde träsk är både relevant och bra. Det är ett förslag som vi ser som ett av flera viktiga alternativ för att möta Gotlands vattenutmaningar.

Det är dock viktigt att påpeka att det förslag som lyfts i motionen redan ingår som en del av de pågående analyserna inom vatten- och avloppsverksamheten. Vi arbetar aktivt med att utvärdera olika lösningar, och detta förslag är en del av den helhetsbild vi vill få fram genom dessa analyser. Just därför har vi beslutat att betrakta motionen som besvarad.

En upphandling av en multikriterieanalys (MKA) för Visbys framtida vattenförsörjning har redan påbörjats. Denna analys kommer att granska och väga olika alternativ mot varandra, inklusive det som C föreslår i sin motion. Vi anser att det är av yttersta vikt att avvakta resultaten av denna omfattande analys, istället för att riskera att omprioritera förvaltningens arbete eller lägga ytterligare resurser på nya kostsamma utredningar och konsulter när detta redan är täckt i den befintliga analysen.

Vi delar Centerpartiets mål att förbättra Gotlands vattenförsörjning och ser fram emot att ta del av resultaten från den pågående multikriterieanalysen. Detta ger oss den nödvändiga grunden för att fatta välgrundade beslut som kan säkerställa att Gotland får en långsiktigt hållbar lösning på vattenfrågan. 

När vi står inför så stora och komplexa utmaningar som vattenförsörjningen på Gotland krävs samarbete och gemensamt ansvar. Det är viktigt att vi inte använder dessa frågor för politiska poänger. Centerpartiet har, precis som vi, varit med och styrt regionen och haft ansvar för vattenfrågan. Oavsett vem som sitter vid rodret vart fjärde år är detta ett gemensamt arbete som kräver att vi alla drar åt samma håll – för Gotlands och gotlänningarnas bästa.

Mariette Nicander (M)
Regionråd och ordförande tekniska nämnden

Vi samlas här i en tid när Sverige möter stora utmaningar – omvärldsläget, integrationen och tillväxten – för att bara nämna några. Det är allvarstider, som kräver ledarskap, handlingskraft och tydliga prioriteringar. Vi moderater har allt det där. Och på Gotland märks det.

Elförsörjningen säkras med nya kablar till fastlandet, ett nytt luftvärn stärker säkerheten i Östersjön och snart kan öns besöksnäring erbjuda ett glas vin – utan matkrav. På den andra sidan av politiken tycker man annorlunda. Där ska flygskatt och turistskatt göra det ännu dyrare att komma hit, strandskyddet ska fortsätta sätta käppar i hjulet för utveckling och när det pratas om Sveriges roll i Nato – då är engagemanget svalt.

På senare tid har det förekommit uttalanden om att Gotland vill införa turistskatt. Det är viktigt att klargöra att detta inte är ett politiskt förankrat förslag, vare sig inom det styrande samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna eller bland regionfullmäktiges åtta partier. 

Det är regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) som lyft frågan, men det är ett utspel som vi utgår ifrån att hon gör som företrädare för Socialdemokraterna – inte för Region Gotland.  

Gotland är redan ett dyrt resmål. Att lägga ytterligare en kostnad riskerar att skapa trösklar för besökare att komma hit, något som slår direkt mot den besöksnäring som många gotlänningar lever av – året om. 

Dessutom kräver införandet av turistskatt en lagstiftning på nationell nivå. Det här är inget som en enskild kommun kan besluta om på egen hand. Att ändå lyfta frågan lokalt, utan att det finns ett lagligt utrymme, känns mer som symbolpolitik än att presentera en genomförbar lösning på våra utmaningar. 

Förslaget saknar konsekvensanalys och medför praktiska utmaningar. Hur är det tänkt att fungera? Vilka intäkter skulle det ge? Vilka berörs? Ska Region Gotland bygga upp ett nytt administrativt system? Eller ska ansvaret läggas på hotellen och pensionaten, och de agera skatteindrivare åt staten? Vår linje är tydlig: vi vill förenkla för näringslivet, inte krångla till det.

Samtidigt har vi full förståelse för att Gotland har särskilda utmaningar under högsäsong, som ökade påfrestningar på vattenförsörjningen, avfallshanteringen, kollektivtrafiken och sjukvården. Men besökarna bidrar också med mycket gott. Turismen skapar jobb åt unga, bidrar till tillväxt, gör att våra butiker, restauranger och affärer kan finnas kvar på vår ö. Vi värnar om en levande besöksnäring – inte en politik som riskerar att hämma den.

Slutligen ska resor inom Sverige vara enkla. Vi vill inte att det ska bli ännu dyrare för gotlänningar att ta emot släkt och vänner – i en verklighet där resor och boende redan är kostsamma. Därför välkomnar vi en seriös diskussion om hur vi hanterar besökstrycket, detta i samverkan med branschen och andar berörda aktörer. Utan förhastade förslag på nya skatter. 

Andreas Unger (M), regionråd

Region Gotland 

Vi står inför viktiga vägval för Gotlands framtid. Med budget 2026 tar vi ett långsiktigt ansvar för att möta dagens utmaningar och skapa möjligheter för morgondagen. Det handlar om att bygga ett Gotland som håller ihop – där alla får den trygghet och service de behöver, oavsett var på ön man bor eller i vilken livssituation man befinner sig.

I en tid av ekonomisk osäkerhet och nya säkerhetspolitiska utmaningar väljer vi att prioritera kärnverksamheterna. Vi gör stora satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg och barnens lärande. Vi säkrar resurser för personalens löner och arbetsmiljö, stärker vår förmåga till krisberedskap och fortsätter att investera i framtidens infrastruktur – både digitalt och fysiskt.

Budgeten innehåller även kraftfulla satsningar på skolor, elevhälsa, särskilt stöd, kultur och idrott. Vi vill skapa en god start i livet för våra barn och unga, samtidigt som vi ger våra äldre en värdig och trygg omsorg. Vi investerar i klimatanpassning, kollektivtrafik och bostadsutveckling för att Gotland ska kunna växa hållbart.

Samtidigt håller vi fast vid en ansvarsfull ekonomisk politik – vi höjer inte skatten, vi skapar arbetsro i verksamheterna och vi håller investeringsbudgeten på en hållbar nivå. Genom tydliga prioriteringar lägger vi grunden för ett Gotland där framtidstro och förnuft går hand i hand.

👉 Vill du veta mer?
📄 Läs hela budgetförslaget här.
📬 Har du frågor eller idéer? Hör gärna av dig – vi vill veta vad du tycker!