Kategori: Nyhet

Vi samlas här i en tid när Sverige möter stora utmaningar – omvärldsläget, integrationen och tillväxten – för att bara nämna några. Det är allvarstider, som kräver ledarskap, handlingskraft och tydliga prioriteringar. Vi moderater har allt det där. Och på Gotland märks det.

Elförsörjningen säkras med nya kablar till fastlandet, ett nytt luftvärn stärker säkerheten i Östersjön och snart kan öns besöksnäring erbjuda ett glas vin – utan matkrav. På den andra sidan av politiken tycker man annorlunda. Där ska flygskatt och turistskatt göra det ännu dyrare att komma hit, strandskyddet ska fortsätta sätta käppar i hjulet för utveckling och när det pratas om Sveriges roll i Nato – då är engagemanget svalt.

På senare tid har det förekommit uttalanden om att Gotland vill införa turistskatt. Det är viktigt att klargöra att detta inte är ett politiskt förankrat förslag, vare sig inom det styrande samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna eller bland regionfullmäktiges åtta partier. 

Det är regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) som lyft frågan, men det är ett utspel som vi utgår ifrån att hon gör som företrädare för Socialdemokraterna – inte för Region Gotland.  

Gotland är redan ett dyrt resmål. Att lägga ytterligare en kostnad riskerar att skapa trösklar för besökare att komma hit, något som slår direkt mot den besöksnäring som många gotlänningar lever av – året om. 

Dessutom kräver införandet av turistskatt en lagstiftning på nationell nivå. Det här är inget som en enskild kommun kan besluta om på egen hand. Att ändå lyfta frågan lokalt, utan att det finns ett lagligt utrymme, känns mer som symbolpolitik än att presentera en genomförbar lösning på våra utmaningar. 

Förslaget saknar konsekvensanalys och medför praktiska utmaningar. Hur är det tänkt att fungera? Vilka intäkter skulle det ge? Vilka berörs? Ska Region Gotland bygga upp ett nytt administrativt system? Eller ska ansvaret läggas på hotellen och pensionaten, och de agera skatteindrivare åt staten? Vår linje är tydlig: vi vill förenkla för näringslivet, inte krångla till det.

Samtidigt har vi full förståelse för att Gotland har särskilda utmaningar under högsäsong, som ökade påfrestningar på vattenförsörjningen, avfallshanteringen, kollektivtrafiken och sjukvården. Men besökarna bidrar också med mycket gott. Turismen skapar jobb åt unga, bidrar till tillväxt, gör att våra butiker, restauranger och affärer kan finnas kvar på vår ö. Vi värnar om en levande besöksnäring – inte en politik som riskerar att hämma den.

Slutligen ska resor inom Sverige vara enkla. Vi vill inte att det ska bli ännu dyrare för gotlänningar att ta emot släkt och vänner – i en verklighet där resor och boende redan är kostsamma. Därför välkomnar vi en seriös diskussion om hur vi hanterar besökstrycket, detta i samverkan med branschen och andar berörda aktörer. Utan förhastade förslag på nya skatter. 

Andreas Unger (M), regionråd

Region Gotland 

Vi står inför viktiga vägval för Gotlands framtid. Med budget 2026 tar vi ett långsiktigt ansvar för att möta dagens utmaningar och skapa möjligheter för morgondagen. Det handlar om att bygga ett Gotland som håller ihop – där alla får den trygghet och service de behöver, oavsett var på ön man bor eller i vilken livssituation man befinner sig.

I en tid av ekonomisk osäkerhet och nya säkerhetspolitiska utmaningar väljer vi att prioritera kärnverksamheterna. Vi gör stora satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg och barnens lärande. Vi säkrar resurser för personalens löner och arbetsmiljö, stärker vår förmåga till krisberedskap och fortsätter att investera i framtidens infrastruktur – både digitalt och fysiskt.

Budgeten innehåller även kraftfulla satsningar på skolor, elevhälsa, särskilt stöd, kultur och idrott. Vi vill skapa en god start i livet för våra barn och unga, samtidigt som vi ger våra äldre en värdig och trygg omsorg. Vi investerar i klimatanpassning, kollektivtrafik och bostadsutveckling för att Gotland ska kunna växa hållbart.

Samtidigt håller vi fast vid en ansvarsfull ekonomisk politik – vi höjer inte skatten, vi skapar arbetsro i verksamheterna och vi håller investeringsbudgeten på en hållbar nivå. Genom tydliga prioriteringar lägger vi grunden för ett Gotland där framtidstro och förnuft går hand i hand.

👉 Vill du veta mer?
📄 Läs hela budgetförslaget här.
📬 Har du frågor eller idéer? Hör gärna av dig – vi vill veta vad du tycker!

Moderaterna genomför nu en viktig reform: vi höjer ROT-avdraget från 30 till 50 procent. Det är ett kraftfullt steg för att skapa fler jobb, minska svartarbete och göra det mer lönsamt och tryggt att anlita hantverkare i hela landet. För oss är det självklart att stå på vanliga människors och småföretags sida – och med detta beslut stärker vi både hushållens ekonomi och svensk arbetsmarknad.

ROT-avdraget är en välbeprövad och effektiv reform som gör det enklare och billigare att renovera, bygga om eller underhålla bostaden. När vi nu höjer avdraget förbättras villkoren för hundratusentals hushåll som vill investera i sina hem – samtidigt som vi ger bygg- och hantverksbranschen en rejäl vitamininjektion 💼🔧.

Vi höjer ROT för att det ska löna sig att arbeta och att bygga Sverige starkare. Det här är moderat politik som gör skillnad – i människors vardag och i företagens verklighet.

Vi vet att ROT-avdraget bidrar till minskat fusk. När det blir mer ekonomiskt fördelaktigt att anlita hantverkare via faktura i stället för svartarbete, stärks både rättvisa och trygghet i samhället. Det betyder också fler arbetstillfällen, framför allt för små företag och yrkesskickliga hantverkare i hela landet 👷‍♀️👷‍♂️.

I en tid av ekonomisk osäkerhet är det avgörande att politiken fokuserar på att stimulera arbete och företagande. Med vårt höjda ROT-avdrag visar vi att vi tar ansvar – för jobben, för företagen och för hushållen 💙.

ROT är inte bara ett avdrag. Det är ett verktyg för tillväxt, trygghet och tillit – och en del av vår plan för att bygga ett starkare Sverige, från grunden.

Efter årtionden av socialdemokratisk experimentpolitik tar regeringen nu krafttag för att återupprätta en stark kunskapsskola. Det är hög tid. En av sex elever går idag ut grundskolan utan gymnasiebehörighet – på Gotland är det nästan fem hela skolklasser per år. Det är det dystra arvet efter socialdemokratisk skolpolitik där social ingenjörskonst har gått före kunskap. 

Medan Socialdemokraterna har ägnat sig åt att jaga friskolor, urholka lärarrollen och utöka administrationen, genomför vi nu flera genomgripande reformer som på allvar tar tag i skolans verkliga problem. Den omfattande betygsutredningen markerar ett definitivt slut på den socialdemokratiska eran där otydliga mål, betygsinflation och orättvisa betyg har skadat en hel generation elever.

Socialdemokraterna stod en gång i tiden för en kunskapssyn där målet var att alla skulle få tillgång till god utbildning. Men successivt kom en annan syn att dominera, där social fostran blev viktigare än kunskap. Nu vänder vi på den utvecklingen. Med nya läroplaner sätter vi stopp för de experimentella inlärningsmetoder som har fått härja fritt och återinför i stället en solid grund av faktakunskaper och progression som är anpassad för barns kognitiva utveckling.

Den socialdemokratiska skolpolitiken har gradvis förvandlat lärare från kunskapsförmedlare till administratörer. Idag finns det 36 000 utbildade lärare som har flytt yrket, till stor del på grund av en orimlig dokumentationsbörda och administration som stjäl tid från undervisningen. Medan våra politiska motståndare har överöst lärarkåren med byråkratiska pålagor, tar vi nu krafttag för att låta lärare vara just lärare.

Vår regering renodlar nu läraruppdraget så att fokus hamnar där det hör hemma – på undervisning och kunskapsförmedling. Vi minskar kraven på elevnära dokumentation, förenklar reglerna kring arbetet mot kränkande behandling och ser till att lärarna får mer tid till planering och pedagogisk utveckling. Det är dags att frigöra lärarna från skrivborden och låta dem återvända till klassrummen där de gör mest nytta.

Sveriges exceptionella ekonomiska utveckling under 1900-talets första hälft byggde på en stark kunskapsskola. Den positionen gav Socialdemokraterna och vänstern upp till förmån för sociala experiment och svag politisk styrning. Nu återupprättar vi den svenska kunskapsskolan, inte genom symbolpolitik och elevexperiment som våra motståndare förespråkar, utan genom konkreta reformer som sätter kunskap och resultat i centrum.

Josefin Malmqvist (M)

Gruppledare utbildningsutskottet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mariette Nicander (M) ordförande i tekniska nämnden, klippte bandet idag den 19 maj vid lunchtid till jubel och applåder. Visby havsbad har därmed öppnats igen till stor glädje för badsugna besökare.

Idag när det var dags, efter en renovering av Visby havsbad eller nya Kallisbryggan som det också kallas, för invigning. Mariette Nicander höll ett invigningstal och pratade om att bryggan har helrenoverats och tillgänglighetsanpasstas på flera sätt.

Detta är en nu brygga för alla.

– Bryggan har nu fått ett helt annat utseende och har tillgänglighetsanpassats med en vacker slingrande ramp med betongräcken så att personer både med och utan funktionsvariationer ska kunna ta sig ner i vattnet.

Utöver det finns en badlyft på bryggan för att smidigt kunna hjälpa personer med funktionsvariationer ner i vattnet samt en badrullstol för utlåning. Bryggan har fått fem nya badstegar, är bredare och högre än den tidigare och en ny sandstrand har anlagts intill den nya badbryggan. Ett härligt lyft för hela området som kommer locka många badsugna under alla säsonger i både varmt och kallt vatten, förklarar Mariette Nicander.

Nu finns alla möjligheter att ta ett premiärdopp i havet från eller vid den nya bryggan.

Sill- och strömmingsbestånden är hårt pressade och frågan har engagerat många under lång tid. Det är bra. När Anna-Caren Sätherberg (S) skriver i Gotlands Tidningar den 14 mars så är det tydligt att Socialdemokraterna vill slå sig för bröstet för sin fiskepolitik, och för att ha givit i uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att på prov flytta ut trålgränsen.

Det man glömmer att nämna är att det var Moderaterna som samlade en majoritet i riksdagen förra mandatperioden för att detta skulle genomföras. Det är alltså inte Socialdemokraternas eget förslag, utan något som den dåvarande S-regeringen tvingades till av den M-ledda oppositionen. Att oppositionen pressade den tidigare regeringen till handling har varit avgörande för att få saker att börja hända.

Den moderatledda regeringen har i år påbörjat flera av de åtgärder som beslutades i Havsmiljöpropositionen i november förra året, exempelvis utflytt av trålgränsen och ökad jakt på säl och skarv. Gällande utflytt av trålgränsen i Bottenhavet så vore det välkommet, men det är en förhandlingsfråga med Finland och inget Sverige kan besluta om på egen hand.

På samma sätt är det vilseledande att påstå att Socialdemokraterna själva skulle kunna ordna lägre fiskekvoter i Östersjön, så att bestånden kan återhämta sig. Socialdemokraterna är väl medvetna om övriga EU-länders positiva syn på storskaligt fiske. Och resultaten när S-ledda regeringar förhandlat fiskekvoter i unionens ministerråd är nedslående.

De åtta åren som S-regeringar bar ansvar för förhandlingar om fiskekvoter har de, undantaget en gång, aldrig resulterat i kvoter på rådgivningens lägsta nivå. Exempelvis bestämdes 2019 ett 72 000 ton högre uttag än rekommenderad nivå för centrala Östersjön. Inte en enda gång röstade S nej till de höga kvotsättningarna. Man skulle kunna hävda att S faktiskt bär ett ansvar för den situation vi ser för dessa fiskebestånd just nu.

Det är lätt att låta högt när man sitter i opposition, men när det kommer till kritan har S inte agerat nämnvärt för att skydda sill- och strömmingsbestånden när man haft chansen. Nu jobbar vi istället med en långsiktig och realistisk politik som kan stärka sill- och strömmingsbestånden. Det spelar roll vem som styr.

Joanna Lewerentz (M)

Miljö- och jordbruksutskottet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland

Demens är en av vår tids stora utmaningar. Allt fler drabbas, och behovet av god vård och omsorg ökar. Därför tar regeringen nu ett kraftfullt steg framåt med den nya nationella demensstrategin för 2025–2028, som nyligen presenterades. Med tydliga mål och satsningar stärker vi vården, omsorgen och stödet till personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

En av de stora nyheterna i den nya demensstrategin är att hälso- och sjukvården samt tandvården nu inkluderas, vilket ger en mer heltäckande insats. Socialstyrelsen får ett särskilt uppdrag att uppdatera riktlinjerna för demensvården, och regeringen satsar nu 100 miljoner kronor årligen på regional samverkan och kunskapsutveckling. Det betyder att kommuner och regioner kommer att få bättre stöd för att kunna erbjuda en trygg och evidensbaserad vård.

Samtidigt ger utvecklingen av nya demensläkemedel hopp för framtiden. Sverige är redan en ledande life science-nation, men för att möta de medicinska framstegen krävs mer kunskap inom primärvården. Strategin lyfter det behovet särskilt. Sverige ska vara en ledande nation inom forskning och innovation – även på demensområdet.

Den som följt debatten om äldreomsorgen vet att långsiktighet är viktigt och att tvära kast sällan blir bra. Därför är det välkommet att regeringens satsning på äldreomsorgen är just långsiktig. Nu investeras 4 miljarder kronor i sektorsbidraget till äldreomsorgen och 1,7 miljarder i Äldreomsorgslyftet. Dessutom tillförs ytterligare medel till primärvården, så att fler får rätt vård i rätt tid.

Varje dag räknas för dem som drabbas av demens och deras anhöriga. Med den nya demensstrategin och långsiktiga satsningar tar vi ansvar och skapar en bättre framtid för alla som kan komma att drabbas av demens. 

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Den 14 mars skriver Eva Ahlin (C) att jag är ”nöjd med de smulor som Gotland får av regeringen”, och att ”ett aktivt ansvarstagande för gotlänningarnas pengar är Centerpartiets linje”. Sådana påståenden ska inte få stå oemotsagda.

För det första kan vi konstatera att Centerpartiets stora löften i opposition inte blir verklighet när partiet har chans att påverka. I valrörelsen 2018 lovades nya kablar till Gotland, uppluckrat strandskydd, friare hyressättning och införande av gårdsförsäljning. Inget av detta kunde Centerpartiet samla ihop partierna på sin sida av politiken för. Det vi fick istället var världens dyraste diesel och en inflation på runt 10 procent.

För det andra ser ju alla människor att Gotland fått mer uppmärksamhet i den nationella politiken den här mandatperioden, än när Centerpartiet agerade stödhjul åt Socialdemokraterna. Två nya elkablar byggs till ön (6 miljarder), en ny reservhamn byggs i Kappelshamn (250 miljoner), Försvarsmaktens infrastruktur byggs ut (+1 miljard), flygskatten avskaffas (900 miljoner) och ett särskilt stöd till Gotlandstrafiken betalas ut (23 miljoner).

Eva Ahlin (C) skriver att Centerpartiet de är de enda som ”driver ö-politik”. Det är en sanning med modifikation. För samtidigt som Centerpartiet i riksdagen vill ge lite mer pengar till Region Gotland, så föreslår man återinförd flygskatt och driver i Stockholm på för att snabbstänga Bromma Flygplats. Med en sådan politik blir Gotland mer avskärmat från fastlandet, tappar i konkurrenskraft och får svårare att stå på egna ben. Få människor utanför Miljöpartiet är nog imponerade av den omsvängning som Centern gjort de senaste åren.

Jesper Skalberg Karlson (M)

Riksdagsledamot

Moderaterna har genomfört viktiga reformer för kvinnors trygghet och frihet – men vi får inte vara nöjda än

När Moderaterna tog regeringsmakten 2022 ärvde vi ett Sverige där sexualbrotten mot kvinnor ökat nästan 200 procent, där arbetsmarknaden stängde ute utrikesfödda kvinnor och där var femte kvinna inte hade råd att skilja sig. Två och ett halvt år senare har vi genomfört viktiga insatser – men fler reformer behövs.

I år är det 50 år sedan den internationella kvinnodagen uppmärksammades globalt. Ett halvt sekel senare krävs fortfarande fler reformer. Sedan 2022 har Moderaterna infört utökat kontaktförbud, obligatorisk häktning vid våld i nära relation, skärpta straff för vålds- och sexualbrott och satsningar mot ekonomiskt våld.

Dessutom rustas rättsväsendet historiskt. Moderatkvinnorna är stolta över de reformer som genomförts – men vi får inte nöjda än. Vi måste fortsätta driva på vårt parti.

Så länge kvinnor inte är trygga, är vi inte fria. Det psykiska, fysiska och ekonomiska våldet är påtagligt. 2024 dödades minst 11 kvinnor av en man de en gång älskat. Anmälda sexualbrott ökade med 7 procent. Vi vill se hårdare straff för upprepade vålds- och sexualbrott, fler skyddade boenden och stärkt arbete mot hedersförtryck.
Att kunna lämna en relation, spara eller satsa på drömkarriären kräver egen försörjning. Vi har infört ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt trösklar till jobb och förenklat regler för småföretagare, men fler kvinnor måste få stöd att starta företag och få bättre villkor i välfärdsyrken. 

Kvinnors frihet handlar om rätten att bestämma över sitt liv – i hemmet, på jobbet och i samhället. Moderatkvinnorna kommer fortsätta vara den starkaste rösten för att jämställdhet ska bli verklighet för alla kvinnor.

Josefin Malmqvist
Ordförande Moderatkvinnorna

Lina Runander
Ordförande Moderatkvinnorna Gotland