Kategori: Nyhet

Som ordförande i miljö- och byggnämnden har jag blivit alltmer övertygad om en sak. Vi politiker har byggt ett system som är väldigt bra på att beskriva riskerna med att säga ja, men betydligt sämre på att väga in konsekvenserna av alla nej.

Och det blir många nej. Nej, där finns ett riksintresse. Nej, där räcker inte vattnet. Nej, där finns strandskydd. Nej, marken är för värdefull. Nej, först behövs en detaljplan.

Ofta finns det goda skäl. Gotland är speciellt. Vi har en fantastisk natur och kulturmiljö som vi ska vara rädda om. Samtidigt kan Gotland vara en besvärlig plats för den som vill förverkliga en idé. Här finns strandskydd, naturreservat, Natura 2000, världsarv, kulturmiljöer, jordbruksmark och en lång rad riksintressen. Försvaret behöver kunna växa. Vattnet är en begränsad resurs.

Det är inga påhittade problem. Men ibland undrar jag om det system vi politiker har skapat inte blivit bättre på att identifiera hinder än på att hitta vägar framåt.

Jag möter människor som vill bygga ett hus, utveckla sin gård eller sitt företag. Bakom en ansökan om bygglov eller en ny detaljplan finns nästan alltid någon som vill investera pengar, tid och engagemang på Gotland.

Vi behöver fler som vill bo här, inte färre. Vi behöver bostäder, jobb och företag. Vi behöver unga som väljer att stanna och människor från fastlandet som bestämmer sig för att Gotland ska bli deras hem.

Det märkliga är att vi sällan räknar på kostnaden för det som aldrig blev av. När ett företag väljer att inte etablera sig här får vi ingen rapport om de arbetstillfällen som aldrig skapades. När ett bostadsprojekt inte blir av ser vi inte vilka som annars hade flyttat in. Det finns ingen rad i regionens bokslut för skatteintäkter vi aldrig fick.

Varje enskilt nej kan därför framstå som ganska betydelselöst. Men tusen små nej kan tillsammans få stor betydelse för en ö med 60 000 invånare. Jag argumenterar inte för att vi ska bygga överallt. Självklart inte. Det finns platser där svaret ska vara nej.

Men jag vill att vi oftare börjar i andra änden. Vi måste oftare fråga: Vad behöver vi göra för att kunna säga ja

Ragnar Gustavii

ordförande Miljö- och byggnämnden

På söndag går vi gotlänningar till valurnan. Det gör vi i en tid när Gotland äntligen har börjat få gehör för våra frågor i Sveriges riksdag: nu byggs reservhamnen i Kappelshamn som stärker vår beredskap, nu köps luftvärn in för att hålla ön säker och nu har ett tillfälligt stöd kommit på plats som gör det billigare för gotlänningar att ta sig till fastlandet med båt och flyg. Få andra mandatperioder Gotland sett sådan leverans från den nationella politiken.

Men vägen framåt är osäker. Många minns hur Socialdemokraterna år 2014 lovade att jobba för att Bromma flygplats ska finnas kvar, men efter valet gjorde upp om att den ska snabbstängas. Andra minns hur Centerpartiet år 2018 lovade att nya elkablar skulle byggas till Gotland, men när man gjorde upp om Januariöverenskommelsen glömdes den investeringen bort. Alla minns vi löften om att det ska bli vägpriser på båten – men är lika medvetna om att väldigt lite har hänt sedan 1994.

Därför vore det nästan tjänstefel att inte höja varningens finger innan valdagen. Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet har föreslagit tillskott till Gotlandstrafiken i sina budgetförslag under mandatperioden. Det ”Gotlandspaket” som Magdalena Andersson (S) pratat om i gotländska medier är helt fritt från siffror och konkretion. Det handlar istället om olika politikområden man säger att man ska titta på efter valvet. Så varför står det ”vägpriser” på reklamen som partierna delar ut på ön? I riksdagen har man ju inga sådana förslag.

Från Moderaternas sida är vår linje klar: det tillfälliga stöd som gäller fram till sista december ska göras permanent, med en stödnivå om 250 miljoner kronor per år. Stödet ska omfatta personer, bilar och gods så fort EU-kommissionen godkänner vår ansökan om att göra det. Anledningen är enkel: det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Efter flera mandatperioder av stora löften till gotlänningarna – men en mycket liten leverans – har Gotland nu börjat ta plats på riktigt i den nationella politiken. Sammantaget uppgår den gångna mandatperiodens nationella satsningar och investeringar på ön till cirka 20 miljarder kronor.

Bryt inte den fina utvecklingen genom att rösta på partier som har visat att de lovar mer än de kan leverera. Politik handlar såklart om ideologi och visioner – men också om att få saker gjort här och nu. Det har Moderaterna visat att vi kan, och det är det mandatet vi söker för att kunna fortsätta leverera för Gotland.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)

Riksdagskandidat, Fröjel

Våld börjar inte alltid med ett slag. Det kan börja med kontrollen över telefonen. Med frågor om vem du träffar. Med att kontakten med vänner och familj begränsas, ekonomin kontrolleras och självkänslan sakta bryts ner. Därför måste vi bli bättre på att se våldet innan det blir synligt.

Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är inte bara den utsattas problem. Det är ett ansvar för hela samhället – och också för oss människor runt omkring.

Misstänker du att någon i din närhet utsätts för våld eller stark kontroll, våga fråga hur personen har det. Hör du någon uttrycka hot eller normalisera våld, säg ifrån. Bevittnar du våld ska du självklart larma. Det du har sett eller hört kan också vara viktig information i en senare utredning.

Men ansvaret kan aldrig stanna hos den enskilde. Samhället måste bli bättre på att upptäcka varningssignaler och agera innan våldet eskalerar.

På Gotland behöver skola, socialtjänst, vård och polis fortsätta arbeta tillsammans för att barn och vuxna som far illa ska upptäckas tidigare. Ingen ska hamna mellan stolarna när flera delar av samhället sitter på information som tillsammans kan visa att något inte står rätt till.

Samtidigt har skyddet mot våld stärkts nationellt. Kontaktförbuden har skärpts och möjligheterna till informationsdelning mellan myndigheter har förbättrats. Sedan den 1 juli är också psykiskt våld ett eget brott. Det är viktigt, eftersom hot, kontroll och systematiska kränkningar kan vara en del av en våldsspiral som måste brytas så tidigt som möjligt.

Trygghet handlar i grunden om att kunna känna sig säker där man bor och med de människor man har omkring sig. För den som lever med hot, kontroll eller våld är den tryggheten långt ifrån självklar.

Därför vill jag fortsätta stärka arbetet på Gotland för att våld ska upptäckas tidigare och för att den som behöver hjälp ska möta ett samhälle där skola, vård, socialtjänst och polis arbetar tillsammans. Men vi har också ett ansvar som medmänniskor. Ibland kan det viktigaste vara något så enkelt – och samtidigt så svårt – som att våga fråga hur någon egentligen har det.

Ingen ska behöva leva i rädsla i sitt eget hem. Det borde vara en självklarhet i Sverige och på Gotland.

Lina Runander (M)

Toppkandidat till regionfullmäktige

När en människa drabbas av en hjärtinfarkt räknas varje minut. Därför vill Moderaterna införa möjlighet till akut ballongvidgning (PCI) på Visby lasarett. I den politiska debatten har frågan ofta avfärdats med hänvisning till att överlevnaden på Gotland redan är god och att behovet därför inte finns. Vi menar att det är fel utgångspunkt.

Sjukvårdens uppdrag kan inte stanna vid att människor överlever. Den måste också ge människor bästa möjliga förutsättningar att återhämta sig, begränsa skadorna på hjärtat och skapa förutsättningar för ett långt, aktivt och självständigt liv. Det handlar om att kunna fortsätta arbeta, orka vara en närvarande förälder eller mor- och farförälder, leva ett aktivt liv och slippa onödiga begränsningar till följd av en hjärtinfarkt.

På Gotland har vi en mycket kompetent hjärtsjukvård. Våra ambulanssjuksköterskor, läkare och övriga medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag. Det är inte deras kompetens som saknas. Tvärtom vill vi ge dem samma möjligheter att erbjuda modern hjärtsjukvård som kollegorna på fastlandet.

För Moderaterna handlar detta därför om jämlik vård. Östersjön ska inte avgöra vilka möjligheter en människa har att återhämta sig efter en hjärtinfarkt. Gotlänningar ska inte behöva acceptera sämre förutsättningar att få tillbaka ett friskt och aktivt liv därför att de bor på en ö.

Frågan handlar också om Gotlands beredskap. I dag används en stor del av ambulanshelikopterns uppdrag för transporter till fastlandet för avancerad hjärtsjukvård. Omfler patienter kan få sin behandling på Gotland frigörs helikoptern för andra akuta uppdrag här på ön samtidigt som behovet av transporter över Östersjön minskar. Det stärker vår beredskap och gör att en av våra viktigaste sjukvårdsresurser kan användas där den behövs som mest.

Vi vill införa möjlighet till akut ballongvidgning på Visby lasarett därför att gotlänningar ska ha samma möjligheter som människor i övriga Sverige. Ett modernt sjukvårdssystem ska inte bara rädda liv. Det ska också ge människor bästa möjliga möjlighet att få livet tillbaka.

Mikael Bladh (M)
Vice ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden 

Moderaterna tror att framtidens Gotland skapas av vanliga människor. Människor som arbetar, driver företag, ställer upp och kör sina barn till träningen. Vi vill se ett Sverige där familjer har större möjligheter att leva sitt drömliv, tillbringa sin fritid som de själva vill men också får stöd av samhället när det behövs. Därför är vårt viktigaste vallöfte att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken, varje månad.

Valet 2026 är ett vägval. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att valfriheten gått för långt, att det är ett problem när människor får höjd lön och att svenska företag lyckats lite för bra. Höjd skatt på ISK ska göra det olönsamt att spara, en återinförd fastighetsskatt och bolåneskatt ska hindra drömmen om att leva i ett hus och företag ska drivas ur landet genom nya skatter.

Gotland går en grå framtid till mötes om de rödgröna får makten. En framtid där drömmen om en villa med trädgård är ouppnåeligt, en framtid där att ta mer ansvar på jobbet inte lönar sig. När Socialdemokraterna höjer skatten med 4 400 kronor i månaden för en tvåbarnsfamilj sätts livet på paus, särskilt nu när det äntligen går lite bättre för de allra flesta.

Moderaterna vill ge familjer och människor möjligheten att forma sin egen framtid. En dröm för många är att bilda familj, men ett hinder är den egna plånboken. För att underlätta vill vi avskaffa avgiften för förskola och fritids. Det kan ge en vanlig familj med två barn upp till 2 100 kronor mer i månaden. Något som särskilt gynnar ensamstående föräldrar, utrikes födda kvinnor och de med lägre inkomster.

Ansträngning ska alltid löna sig, därför vill vi även att alla som har arbetat eller arbetar får en skattesänkning på upp till 1 000 kronor per person, samt införa ett föräldraavdrag. Att få behålla mer av sina egna pengar är rättvist. För att underlätta i vardagspendlingen vill vi göra kollektivtrafikkort till en skattefri förmån, likt friskvårdsbidraget.

Tillsammans innebär Moderaternas vallöfte att en vanlig tvåbarnsfamilj får behålla 5 000 kronor mer i plånboken, varje månad. Med mer pengar i plånboken kommer husköpet där familjen kan växa lite närmare.

Gotland blir inte bättre av Socialdemokraternas nya skatter. Gotland blir bättre när vi som bor här får större möjligheter att arbeta, driva företag, bilda familj och bygga de liv vi själva vill leva. Det är så vi bygger ett starkare Gotland – och det är de förutsättningarna Moderaterna alltid kommer att kämpa för.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Socialdemokraterna målar i en insändare upp en dramatisk bild. Moderaterna är på väg att avskaffa strandskyddet, kapitalstarka fastighetsägare ska ta över stränderna och vanligt folk får stå med mössan i hand för att komma ner till havet.

Det är en medryckande valberättelse. Problemet är att den inte stämmer.

Regeringen har tillsatt en utredning om ett reformerat strandskydd. Syftet är bland annat att göra reglerna mer proportionerliga, ge kommunerna större inflytande och skapa bättre möjligheter att bygga där det kan ske utan att viktiga natur- och friluftsvärden går förlorade.

Moderaterna tycker att det är en rimlig utgångspunkt. Samma regler behöver inte tillämpas lika hårt vid varje sjö, dike och kuststräcka i hela Sverige. Lokala förhållanden spelar roll och kommunerna känner sina områden bättre än staten.

Men när Socialdemokraterna beskriver vad detta skulle innebära på Gotland utelämnar de en ganska avgörande omständighet.

Nästan hela vår kust omfattas av naturreservatet Gotlandskusten och att ta bort vårt naturreservat har aldrig kommit på fråga. Länsstyrelsen har själv varit tydlig i denna tidning: ”Naturreservatet innebär att alla nya byggnationer kommer prövas av oss”.

Det vore anständigt att nämna detta innan man varnar gotlänningarna för att våra stränder snart ska tas över av dem med tjockast plånbok.

Historien som Märta Fohlin (S) själv berättar är dessutom närmast motsatsen till vad hon försöker bevisa. Den visar att det finns fler skydd än strandskyddet. När tillgången till den aktuella stranden försvårades kunde Länsstyrelsen ingripa och en ny passage ordnades. Allmänhetens tillgång till stranden säkrades.

Vi moderater vill både värna människors tillgång till våra stränder och samtidigt göra det möjligt att utveckla Gotland. De två sakerna står inte i motsats till varandra.

Men visst går det att göra en höna av en fjäder och sedan varna för att hela hönsgården är hotad. 

Det är ju valtider. Simma lugnt.

Ragnar Gustavii (M)
Ordförande, Miljö- och byggnämnden

Meishuan Wong (M)
Ordförande, Moderatkvinnorna Gotland

Gotlänningar som arbetar, driver företag och betalar skatt har rätt att kräva valuta för pengarna. När Region Gotlands ekonomi är pressad kan svaret därför inte vara att skicka notan vidare till familjer och företag.

Region Gotland har under flera år fått allt högre kostnader och en växande skuldsättning. Det är en utveckling som måste brytas. Moderaternas mål är tydligt: ekonomin ska snabbt tillbaka till överskott och skattepengarna ska i första hand gå till det som människor behöver och förväntar sig – vård, skola, omsorg och grundläggande infrastruktur. Inom två år vill vi att ekonomin är tillbaka i balans.

Det kommer att kräva prioriteringar. Vi vill genomföra en bred översyn av Region Gotlands organisation och arbetssätt. När befolkningen inte växer kan inte heller regionens kostnader och organisation fortsätta växa som om pengarna vore obegränsade. Mer av skattepengarna behöver nå välfärdens kärna och mindre gå till administration och politiska sidoprojekt.

Vi behöver också bli bättre på att ta vara på den kraft som finns i Gotlands företag. Regionen behöver inte göra allting själv. Där företag, idéburna aktörer eller andra kan utföra en verksamhet bättre och mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet ska vi vara beredda att pröva det. Det viktiga är inte vem som utför en tjänst, utan att gotlänningarna får hög kvalitet och valuta för sina skattepengar.

Där går också en tydlig skiljelinje i gotländsk politik. Moderaterna kommer inte att medverka till ett styre som löser Region Gotlands ekonomiska problem genom att höja skatten. Gotlänningar som arbetar och gör rätt för sig ska inte behöva betala mer för att politiken har varit för dålig på att prioritera.

Högre skatt är den enkla vägen för politiken – men den dyra vägen för människor. För barnfamiljen betyder det mindre kvar till mat, boende och fritidsaktiviteter. För den som arbetar betyder det att en större del av lönen försvinner. För Gotlands företag gör det svårare att locka människor att bo och arbeta här.

Vi väljer en annan väg: ordning i ekonomin, tydligare prioriteringar och respekt för varje skattekrona. Först ska Region Gotland använda de pengar gotlänningarna redan betalar in bättre. Det är att stå på gotlänningarnas sida.

Rolf Öström (M)

Vice ordförande, regionstyrelsen

Håkan Onsjö (M)

Ordförande, regionfullmäktige

Södra Gotland ska vara en plats där människor kan bo, arbeta, driva företag och bilda familj. Hemse är ett viktigt centrum för hela södra delen av ön, men utvecklingen handlar lika mycket om Klintehamn, Burgsvik och alla socknar däremellan.

Under mandatperioden har flera konkreta satsningar genomförts. Hemse ishall har moderniserats med ny betongplatta, kylsystem och sarg. Det ger bättre förutsättningar för hockeyn och föreningslivet, en längre säsong och möjlighet att använda hallen till fler aktiviteter.  

Vi har också fortsatt utveckla platser där barn och familjer kan mötas. Temalekplatserna i bland annat Hemse, Burgsvik och Klintehamn är exempel på mindre investeringar som betyder mycket i vardagen.  

Vattenförsörjningen är avgörande för att ön ska kunna utvecklas. Bräckvattenverket på södra Gotland är en viktig del av vattenförsörjningen och arbetet fortsätter med att förstärka ledningsnätet och öka kapaciteten. I den nya översiktsplanen finns bland annat planerade åtgärder för ökad kapacitet mellan Alva och Stånga. 

På Hemse vårdcentral finns en bra personalgrupp och välfungerande verksamhet och som vi vill värna och utveckla. Nästa steg är att komplettera vårdcentralen med en lättakut. Det skulle ge snabbare vård nära hemmet för enklare akuta besvär, kortare väntetider och färre resor till Visby. När rätt vård ges på rätt plats, avlastas också övriga delar av sjukvården och fler patienter kan få hjälp i tid. 

Men vi vill mer. Hemse ska fortsätta utvecklas som södra Gotlands naturliga serviceort. Den nya översiktsplanen pekar ut nya områden för både bostäder och verksamheter och möjligheten till en ny samlande offentlig plats i centrala Hemse. Det skapar förutsättningar för fler bostäder, företag och arbetstillfällen.  

För oss är landsbygdsutveckling konkret. Det handlar om vatten, bostäder, företagande, idrottsanläggningar och platser där människor kan mötas. Hela Gotland ska kunna växa – och södra Gotland ska ha goda förutsättningar att göra det.

Rolf Öström (M), ordförande för Sudermoderaterna
Lina Runander (M), toppkandidat till regionfullmäktige

Under den senaste tiden har gotlänningarna mötts av flera beslut som skapat fler frågor än svar. P-skivan ska bort. Trafikljusen i Gutebacken har tagits ned. Busstidtabeller har ändrats så att gymnasieelever på vissa håll kommer till skolan långt innan första lektionen börjar. Samtidigt uppstår nya diskussioner om busshållplatser, hastighetsåtgärder och andra trafiklösningar.

Varje enskilt beslut kan ha en rimlig förklaring. Men när motiven upplevs otydliga blir det svårt för människor att förstå varför besluten fattas. Det räcker inte att säga att något handlar om miljö, ekonomi eller teknik. Politiken måste kunna svara på den viktigaste frågan:

Vilket problem försöker vi lösa – och blir vardagen faktiskt bättre för gotlänningarna?

Politikens roll är att sätta riktningen. Tjänstemän ska ta fram beslutsunderlag och beskriva konsekvenserna. Beslut ska vara begripliga, konsekventa och utgå från människors vardag. Om lösningar inte blir bra, bör de ändras till det bättre.

Det innebär inte att vi kommer att lova allt till alla. Vi kommer inte att lova nya trafikljus innan vi vet vad de kostar eller vilka konsekvenser de får. Vi kommer inte heller att säga ja till varje önskemål som framförs. Men vi kommer att lova en annan utgångspunkt.

Förändringar i trafikmiljön ska ställas mot en enkel fråga: Gör den vardagen enklare eller svårare för boende på ön? Om svaret är svårare ska beslutet omprövas.

Fler regler eller mer krångel är inte lösningen. Den som bor på landsbygden ska enkelt kunna ta bilen till Visby utan att mötas av onödigt krångel. Den som behöver parkera ska mötas av tydliga och begripliga regler. Den som åker buss ska kunna lita på att tidtabellerna fungerar tillsammans med skolans tider.

Vi behöver en trafikpolitik som fungerar i verkligheten, inte bara på ritbordet. Det handlar inte om att välja mellan bilen, bussen eller cykeln. Utan att lösningarna måste fungera ihop och utgå från hur människor faktiskt lever sina liv.

Därför vill vi arbeta utifrån tre tydliga principer:

• Enklare vardag. Trafiklösningar ska göra det lättare – inte svårare – att leva och arbeta på Gotland.
• Tydliga motiv. Större förändringar ska kunna förklaras på ett enkelt och begripligt sätt. 
• Praktiska lösningar. Ideologi ska inte väga tyngre än vad som fungerar i människors vardag.

Det är ingen stor vision, utan ett grundläggande ansvar för en kommun som vill fungera.

Håkan Onsjö, regionfullmäktiges ordförande

Mårten Silvén, toppkandidat regionfullmäktige

Alla barn på Gotland förtjänar en bra skolgång, oavsett var på ön de växer upp. För oss är skolans viktigaste uppgift att ge barn kunskap, studiero och ett socialt sammanhang där de kan utvecklas tillsammans med andra.Gotland står samtidigt inför förändringar som vi måste våga förhålla oss till. Elevantalen minskar, många lärare närmar sig pension och flera av våra skolbyggnader behöver stora investeringar. Att då försöka behålla skolorganisationen precis som den alltid har sett ut är varken långsiktigt eller ansvarsfullt.

Det blir särskilt tydligt i Sanda. Där behöver både skola och förskola bättre lokaler. Moderaternas förslag är att eleverna i förskoleklass till årskurs 3 flyttar till Klinteskolan. Skolbyggnaden i Sanda kan då renoveras och anpassas för förskolan, samtidigt som dagens tillfälliga förskolelokaler kan tas bort.

Sanda och Klinte ligger nära varandra. Genom att samla grundskolan i Klinte kan vi använda både lärare och lokaler bättre, skapa klasser av rimlig storlek och undvika stora investeringar i två närliggande skolor. Samtidigt kan vi prioritera skolor i delar av Gotland där avstånden är betydligt längre och alternativen färre.

Det betyder inte att restider saknar betydelse. Tvärtom. När vi prioriterar vilka skolplatser som ska finnas långsiktigt kan också skolskjutsarna planeras med rakare linjer och kortare restider.

En skola kan vara viktig för en bygd, men barnens utbildning kan inte vara ett verktyg för att hålla en bygd levande. Skolan finns framför allt till för eleverna. När elevkullarna blir mindre måste kvalitet, tillgången till skickliga lärare, barnens sociala sammanhang och bra arbetsmiljö väga tyngst.

I frågan om Sanda tycker Moderaterna och Socialdemokraterna olika. Det ska vi vara öppna med. Ett fungerande samarbete innebär inte att två partier måste tycka lika om allt. I den här frågan är vi överens om att inte vara överens. 

Vår utgångspunkt är att skolorganisationen ska byggas kring barnens utbildning – och hålla över tid.

Förtroendevalda i barn- och utbildningsnämnden:

Lina Runander (M), vice ordförande
Michaela Challnius (M), ledamot
John Herlitz (M), ledamot
Gunnar Solin (M), ersättare
Melwin Hesselsten Åström (M), ersättare