Kategori: Nyhet

Det har gått sex veckor sedan valdagen och Sverige har hamnat i samma limbo som efter valet 2018. Trots löften om en stark statsminister och en rivstart för nya reformer har de rödgröna partierna varken enats kring vilken politik som ska bedrivas eller vilka partier som ska ingå i en ny vänsterregering. Det är dåliga nyheter för Gotland.

Efter hårt arbete från Moderaterna och våra samarbetspartier lyckades vi i somras med det som tidigare regeringar inte klarat av: ett stöd till gotländska resenärer som behöver korsa kommungränsen med båt eller flyg infördes. 125 miljoner kronor avsattes för återstoden av året och innebär 200 kronor rabatt på båten och 500 kronor på flyget.

De rödgröna partierna sa sig vilja gå längre. Vänsterpartiet ville matcha vår satsning, Centerpartiet ville fördubbla den och Socialdemokraterna lanserade sitt ”Gotlandspaket” där lägre båtpriser skulle vara den största delen. Sex veckor efter valet ser det nu ut som att man fullständigt kommer sjabbla bort frågan.

När Sverige har en övergångsregering är det riksdagen som sitter i förarsätet. Övergångsregeringen får inte ta politiska initiativ – exempelvis kring Gotlandsstödet – utan behöver få en sådan uppgift från riksdagen. Från Moderaterna och våra samarbetspartier har vi sträckt ut en hand i flera frågor i riksdagens finansutskott, exempelvis kring att förlänga skattenedsättningen på bensin och diesel. Men det har de rödgröna partierna inklusive Centerpartiet röstat ned.

Blickarna behöver därför riktas mot de fyra rödgröna partier som lovat stora satsningar på Gotland och nu agerar gemensamt i finansutskottet. Kommer de lägga fram ett förslag om att förlänga, permanenta eller utöka Gotlandsstödet? Om deras förslag blir 100 miljoner, 250 miljoner eller utlovade 500 miljoner kronor för nästa år, det får vi se när de förhandlat klart. Men allt vore ju bättre än nuvarande situation, där tiden för Gotlandsstödet rinner ut medan de rödgröna bråkar.

Senast den 12 november måste övergångsregeringen lägga fram ett förslag på övergångsbudget, som är en opolitisk budget där politiska satsningar som Gotlandsstödet inte får finnas med. Inom två veckor ska sedan riksdagens partier inkomma med sina förslag på tillägg. Då får vi se om de rödgröna partierna tänker använda det mandat de fått av väljarna för att infria sina löften till Gotland – eller om frågan sjabblas bort i den rödgröna röra som den här hösten kännetecknas av. November blir onekligen en ödesmånad för Gotland, och klockan tickar.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Efter en tids politisk osäkerhet på Gotland har Meit Fohlin och Socialdemokraterna haft tid att fundera över vilken väg de vill gå. Andra politiska företrädare har fått vänta på besked, medan väljarna undrat vad som egentligen gäller.

Nu riktas blickarna mot riksplanet. Magdalena Andersson talar om en ny politisk riktning, men även där återstår frågorna om vilka som ska samarbeta och vad de faktiskt kan enas om.

Det är lättare att utlova en ny riktning än att komma överens om vägen dit. Donald Trumps löfte om att avsluta kriget i Ukraina på ett dygn visar skillnaden mellan politiska utfästelser och verklighet.

För gotlänningarna är frågan mer konkret: Vad innebär den nya riktningen för färjepriserna och regionens ekonomi?

Den sittande regeringen har avsatt 125 miljoner kronor för att sänka gotlänningarnas biljettpriser på färja och flyg under andra halvåret 2026. Det motsvarar 250 miljoner kronor på årsbasis.

Meit Fohlin har beskrivit satsningen som en delseger på vägen mot långsiktiga vägpriser. Men ska målet nås måste finansieringen säkras över tid och ytterligare resurser tillföras.

Därtill kommer ö-läget. Här har omkring 300 miljoner kronor diskuterats som kompensation för Gotlands särskilda förutsättningar.

Socialdemokraterna på Gotland har tidigare varnat för vad de kallat drakoniska nedskärningar med moderat politik. Nu återstår att se om den nya riktningen också innebär drakoniska bidrag till Gotland.

Den så kallade bryggbudgeten ger knappast anledning till optimism om regionens ekonomi. Inte heller ger den besked om de statliga tillskott som efterfrågas. Men jag håller hoppet uppe. Kanske kommer pengarna med den nya riktningen, när den nu kommer.

Gotland har hög kommunalskatt, förhållandevis låga inkomster och merkostnader på grund av ö-läget. Det förändras inte av politiska löften. Tills pengarna faktiskt finns måste Region Gotland prioritera och anpassa verksamheten efter våra resurser. Varje ny ambition kan inte finansieras med höjd skatt.

Nu väntar vi på besked från Magdalena Andersson och Meit Fohlin. När kommer långsiktigt finansierade vägpriser? När kommer kompensationen för ö-läget? Och hur mycket pengar innebär den nya riktningen egentligen för Gotland?

Det är dags att omsätta den i kronor och ören.

Mikael Bladh (M)
Ledamot i regionfullmäktige

Nyligen inleddes mandatperiodens första sammanträde i Region Gotlands fullmäktige. Fullmäktige är den gotländska demokratins hjärta – en beslutande församling där vi tillsammans ska fatta beslut för Gotlands bästa.

I ett inlägg på Instagram kritiserar SSU bland annat Moderaterna för den låga andelen kvinnor i vår fullmäktigegrupp. Det är en fråga som absolut är värd att diskutera.

Samtidigt är det viktigt att den politiska debatten inte fastnar vid vilka vi är, utan också handlar om vad vi vill åstadkomma. Gotland står inför stora utmaningar som kräver politiska idéer, ansvarstagande och en vilja att hitta lösningar.

För oss i MUF är representation viktigt, men det får aldrig bli ett självändamål. Våra företrädare ska bedömas utifrån vad de står för, vilka frågor de driver och hur de arbetar för att förbättra Gotland – inte enbart utifrån vilken grupp de tillhör.

Att reducera Moderaternas fullmäktigelista till en fråga om könsfördelning riskerar att bortse från väljarnas politiska ställningstagande. 21,18 procent av de gotländska väljarna röstade på Moderaterna, en ökning med över tre procentenheter jämfört med föregående val.

Vi tror på individen, på politiskt engagemang och på att idéer och prestationer ska stå i centrum. Representation förtjänar att diskuteras – men aldrig på bekostnad av den politiska sakdebatten.

Melwin Hesselsten Åström (M),

ordförande MUF Gotland och ersättare i regionfullmäktige

Publicerad 20 oktober 2026

Som ordförande i miljö- och byggnämnden har jag blivit alltmer övertygad om en sak. Vi politiker har byggt ett system som är väldigt bra på att beskriva riskerna med att säga ja, men betydligt sämre på att väga in konsekvenserna av alla nej.

Och det blir många nej. Nej, där finns ett riksintresse. Nej, där räcker inte vattnet. Nej, där finns strandskydd. Nej, marken är för värdefull. Nej, först behövs en detaljplan.

Ofta finns det goda skäl. Gotland är speciellt. Vi har en fantastisk natur och kulturmiljö som vi ska vara rädda om. Samtidigt kan Gotland vara en besvärlig plats för den som vill förverkliga en idé. Här finns strandskydd, naturreservat, Natura 2000, världsarv, kulturmiljöer, jordbruksmark och en lång rad riksintressen. Försvaret behöver kunna växa. Vattnet är en begränsad resurs.

Det är inga påhittade problem. Men ibland undrar jag om det system vi politiker har skapat inte blivit bättre på att identifiera hinder än på att hitta vägar framåt.

Jag möter människor som vill bygga ett hus, utveckla sin gård eller sitt företag. Bakom en ansökan om bygglov eller en ny detaljplan finns nästan alltid någon som vill investera pengar, tid och engagemang på Gotland.

Vi behöver fler som vill bo här, inte färre. Vi behöver bostäder, jobb och företag. Vi behöver unga som väljer att stanna och människor från fastlandet som bestämmer sig för att Gotland ska bli deras hem.

Det märkliga är att vi sällan räknar på kostnaden för det som aldrig blev av. När ett företag väljer att inte etablera sig här får vi ingen rapport om de arbetstillfällen som aldrig skapades. När ett bostadsprojekt inte blir av ser vi inte vilka som annars hade flyttat in. Det finns ingen rad i regionens bokslut för skatteintäkter vi aldrig fick.

Varje enskilt nej kan därför framstå som ganska betydelselöst. Men tusen små nej kan tillsammans få stor betydelse för en ö med 60 000 invånare. Jag argumenterar inte för att vi ska bygga överallt. Självklart inte. Det finns platser där svaret ska vara nej.

Men jag vill att vi oftare börjar i andra änden. Vi måste oftare fråga: Vad behöver vi göra för att kunna säga ja

Ragnar Gustavii

ordförande Miljö- och byggnämnden

På söndag går vi gotlänningar till valurnan. Det gör vi i en tid när Gotland äntligen har börjat få gehör för våra frågor i Sveriges riksdag: nu byggs reservhamnen i Kappelshamn som stärker vår beredskap, nu köps luftvärn in för att hålla ön säker och nu har ett tillfälligt stöd kommit på plats som gör det billigare för gotlänningar att ta sig till fastlandet med båt och flyg. Få andra mandatperioder Gotland sett sådan leverans från den nationella politiken.

Men vägen framåt är osäker. Många minns hur Socialdemokraterna år 2014 lovade att jobba för att Bromma flygplats ska finnas kvar, men efter valet gjorde upp om att den ska snabbstängas. Andra minns hur Centerpartiet år 2018 lovade att nya elkablar skulle byggas till Gotland, men när man gjorde upp om Januariöverenskommelsen glömdes den investeringen bort. Alla minns vi löften om att det ska bli vägpriser på båten – men är lika medvetna om att väldigt lite har hänt sedan 1994.

Därför vore det nästan tjänstefel att inte höja varningens finger innan valdagen. Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet har föreslagit tillskott till Gotlandstrafiken i sina budgetförslag under mandatperioden. Det ”Gotlandspaket” som Magdalena Andersson (S) pratat om i gotländska medier är helt fritt från siffror och konkretion. Det handlar istället om olika politikområden man säger att man ska titta på efter valvet. Så varför står det ”vägpriser” på reklamen som partierna delar ut på ön? I riksdagen har man ju inga sådana förslag.

Från Moderaternas sida är vår linje klar: det tillfälliga stöd som gäller fram till sista december ska göras permanent, med en stödnivå om 250 miljoner kronor per år. Stödet ska omfatta personer, bilar och gods så fort EU-kommissionen godkänner vår ansökan om att göra det. Anledningen är enkel: det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Efter flera mandatperioder av stora löften till gotlänningarna – men en mycket liten leverans – har Gotland nu börjat ta plats på riktigt i den nationella politiken. Sammantaget uppgår den gångna mandatperiodens nationella satsningar och investeringar på ön till cirka 20 miljarder kronor.

Bryt inte den fina utvecklingen genom att rösta på partier som har visat att de lovar mer än de kan leverera. Politik handlar såklart om ideologi och visioner – men också om att få saker gjort här och nu. Det har Moderaterna visat att vi kan, och det är det mandatet vi söker för att kunna fortsätta leverera för Gotland.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)

Riksdagskandidat, Fröjel

Våld börjar inte alltid med ett slag. Det kan börja med kontrollen över telefonen. Med frågor om vem du träffar. Med att kontakten med vänner och familj begränsas, ekonomin kontrolleras och självkänslan sakta bryts ner. Därför måste vi bli bättre på att se våldet innan det blir synligt.

Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är inte bara den utsattas problem. Det är ett ansvar för hela samhället – och också för oss människor runt omkring.

Misstänker du att någon i din närhet utsätts för våld eller stark kontroll, våga fråga hur personen har det. Hör du någon uttrycka hot eller normalisera våld, säg ifrån. Bevittnar du våld ska du självklart larma. Det du har sett eller hört kan också vara viktig information i en senare utredning.

Men ansvaret kan aldrig stanna hos den enskilde. Samhället måste bli bättre på att upptäcka varningssignaler och agera innan våldet eskalerar.

På Gotland behöver skola, socialtjänst, vård och polis fortsätta arbeta tillsammans för att barn och vuxna som far illa ska upptäckas tidigare. Ingen ska hamna mellan stolarna när flera delar av samhället sitter på information som tillsammans kan visa att något inte står rätt till.

Samtidigt har skyddet mot våld stärkts nationellt. Kontaktförbuden har skärpts och möjligheterna till informationsdelning mellan myndigheter har förbättrats. Sedan den 1 juli är också psykiskt våld ett eget brott. Det är viktigt, eftersom hot, kontroll och systematiska kränkningar kan vara en del av en våldsspiral som måste brytas så tidigt som möjligt.

Trygghet handlar i grunden om att kunna känna sig säker där man bor och med de människor man har omkring sig. För den som lever med hot, kontroll eller våld är den tryggheten långt ifrån självklar.

Därför vill jag fortsätta stärka arbetet på Gotland för att våld ska upptäckas tidigare och för att den som behöver hjälp ska möta ett samhälle där skola, vård, socialtjänst och polis arbetar tillsammans. Men vi har också ett ansvar som medmänniskor. Ibland kan det viktigaste vara något så enkelt – och samtidigt så svårt – som att våga fråga hur någon egentligen har det.

Ingen ska behöva leva i rädsla i sitt eget hem. Det borde vara en självklarhet i Sverige och på Gotland.

Lina Runander (M)

Toppkandidat till regionfullmäktige

När en människa drabbas av en hjärtinfarkt räknas varje minut. Därför vill Moderaterna införa möjlighet till akut ballongvidgning (PCI) på Visby lasarett. I den politiska debatten har frågan ofta avfärdats med hänvisning till att överlevnaden på Gotland redan är god och att behovet därför inte finns. Vi menar att det är fel utgångspunkt.

Sjukvårdens uppdrag kan inte stanna vid att människor överlever. Den måste också ge människor bästa möjliga förutsättningar att återhämta sig, begränsa skadorna på hjärtat och skapa förutsättningar för ett långt, aktivt och självständigt liv. Det handlar om att kunna fortsätta arbeta, orka vara en närvarande förälder eller mor- och farförälder, leva ett aktivt liv och slippa onödiga begränsningar till följd av en hjärtinfarkt.

På Gotland har vi en mycket kompetent hjärtsjukvård. Våra ambulanssjuksköterskor, läkare och övriga medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag. Det är inte deras kompetens som saknas. Tvärtom vill vi ge dem samma möjligheter att erbjuda modern hjärtsjukvård som kollegorna på fastlandet.

För Moderaterna handlar detta därför om jämlik vård. Östersjön ska inte avgöra vilka möjligheter en människa har att återhämta sig efter en hjärtinfarkt. Gotlänningar ska inte behöva acceptera sämre förutsättningar att få tillbaka ett friskt och aktivt liv därför att de bor på en ö.

Frågan handlar också om Gotlands beredskap. I dag används en stor del av ambulanshelikopterns uppdrag för transporter till fastlandet för avancerad hjärtsjukvård. Omfler patienter kan få sin behandling på Gotland frigörs helikoptern för andra akuta uppdrag här på ön samtidigt som behovet av transporter över Östersjön minskar. Det stärker vår beredskap och gör att en av våra viktigaste sjukvårdsresurser kan användas där den behövs som mest.

Vi vill införa möjlighet till akut ballongvidgning på Visby lasarett därför att gotlänningar ska ha samma möjligheter som människor i övriga Sverige. Ett modernt sjukvårdssystem ska inte bara rädda liv. Det ska också ge människor bästa möjliga möjlighet att få livet tillbaka.

Mikael Bladh (M)
Vice ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden 

Moderaterna tror att framtidens Gotland skapas av vanliga människor. Människor som arbetar, driver företag, ställer upp och kör sina barn till träningen. Vi vill se ett Sverige där familjer har större möjligheter att leva sitt drömliv, tillbringa sin fritid som de själva vill men också får stöd av samhället när det behövs. Därför är vårt viktigaste vallöfte att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken, varje månad.

Valet 2026 är ett vägval. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att valfriheten gått för långt, att det är ett problem när människor får höjd lön och att svenska företag lyckats lite för bra. Höjd skatt på ISK ska göra det olönsamt att spara, en återinförd fastighetsskatt och bolåneskatt ska hindra drömmen om att leva i ett hus och företag ska drivas ur landet genom nya skatter.

Gotland går en grå framtid till mötes om de rödgröna får makten. En framtid där drömmen om en villa med trädgård är ouppnåeligt, en framtid där att ta mer ansvar på jobbet inte lönar sig. När Socialdemokraterna höjer skatten med 4 400 kronor i månaden för en tvåbarnsfamilj sätts livet på paus, särskilt nu när det äntligen går lite bättre för de allra flesta.

Moderaterna vill ge familjer och människor möjligheten att forma sin egen framtid. En dröm för många är att bilda familj, men ett hinder är den egna plånboken. För att underlätta vill vi avskaffa avgiften för förskola och fritids. Det kan ge en vanlig familj med två barn upp till 2 100 kronor mer i månaden. Något som särskilt gynnar ensamstående föräldrar, utrikes födda kvinnor och de med lägre inkomster.

Ansträngning ska alltid löna sig, därför vill vi även att alla som har arbetat eller arbetar får en skattesänkning på upp till 1 000 kronor per person, samt införa ett föräldraavdrag. Att få behålla mer av sina egna pengar är rättvist. För att underlätta i vardagspendlingen vill vi göra kollektivtrafikkort till en skattefri förmån, likt friskvårdsbidraget.

Tillsammans innebär Moderaternas vallöfte att en vanlig tvåbarnsfamilj får behålla 5 000 kronor mer i plånboken, varje månad. Med mer pengar i plånboken kommer husköpet där familjen kan växa lite närmare.

Gotland blir inte bättre av Socialdemokraternas nya skatter. Gotland blir bättre när vi som bor här får större möjligheter att arbeta, driva företag, bilda familj och bygga de liv vi själva vill leva. Det är så vi bygger ett starkare Gotland – och det är de förutsättningarna Moderaterna alltid kommer att kämpa för.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Socialdemokraterna målar i en insändare upp en dramatisk bild. Moderaterna är på väg att avskaffa strandskyddet, kapitalstarka fastighetsägare ska ta över stränderna och vanligt folk får stå med mössan i hand för att komma ner till havet.

Det är en medryckande valberättelse. Problemet är att den inte stämmer.

Regeringen har tillsatt en utredning om ett reformerat strandskydd. Syftet är bland annat att göra reglerna mer proportionerliga, ge kommunerna större inflytande och skapa bättre möjligheter att bygga där det kan ske utan att viktiga natur- och friluftsvärden går förlorade.

Moderaterna tycker att det är en rimlig utgångspunkt. Samma regler behöver inte tillämpas lika hårt vid varje sjö, dike och kuststräcka i hela Sverige. Lokala förhållanden spelar roll och kommunerna känner sina områden bättre än staten.

Men när Socialdemokraterna beskriver vad detta skulle innebära på Gotland utelämnar de en ganska avgörande omständighet.

Nästan hela vår kust omfattas av naturreservatet Gotlandskusten och att ta bort vårt naturreservat har aldrig kommit på fråga. Länsstyrelsen har själv varit tydlig i denna tidning: ”Naturreservatet innebär att alla nya byggnationer kommer prövas av oss”.

Det vore anständigt att nämna detta innan man varnar gotlänningarna för att våra stränder snart ska tas över av dem med tjockast plånbok.

Historien som Märta Fohlin (S) själv berättar är dessutom närmast motsatsen till vad hon försöker bevisa. Den visar att det finns fler skydd än strandskyddet. När tillgången till den aktuella stranden försvårades kunde Länsstyrelsen ingripa och en ny passage ordnades. Allmänhetens tillgång till stranden säkrades.

Vi moderater vill både värna människors tillgång till våra stränder och samtidigt göra det möjligt att utveckla Gotland. De två sakerna står inte i motsats till varandra.

Men visst går det att göra en höna av en fjäder och sedan varna för att hela hönsgården är hotad. 

Det är ju valtider. Simma lugnt.

Ragnar Gustavii (M)
Ordförande, Miljö- och byggnämnden

Meishuan Wong (M)
Ordförande, Moderatkvinnorna Gotland

Gotlänningar som arbetar, driver företag och betalar skatt har rätt att kräva valuta för pengarna. När Region Gotlands ekonomi är pressad kan svaret därför inte vara att skicka notan vidare till familjer och företag.

Region Gotland har under flera år fått allt högre kostnader och en växande skuldsättning. Det är en utveckling som måste brytas. Moderaternas mål är tydligt: ekonomin ska snabbt tillbaka till överskott och skattepengarna ska i första hand gå till det som människor behöver och förväntar sig – vård, skola, omsorg och grundläggande infrastruktur. Inom två år vill vi att ekonomin är tillbaka i balans.

Det kommer att kräva prioriteringar. Vi vill genomföra en bred översyn av Region Gotlands organisation och arbetssätt. När befolkningen inte växer kan inte heller regionens kostnader och organisation fortsätta växa som om pengarna vore obegränsade. Mer av skattepengarna behöver nå välfärdens kärna och mindre gå till administration och politiska sidoprojekt.

Vi behöver också bli bättre på att ta vara på den kraft som finns i Gotlands företag. Regionen behöver inte göra allting själv. Där företag, idéburna aktörer eller andra kan utföra en verksamhet bättre och mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet ska vi vara beredda att pröva det. Det viktiga är inte vem som utför en tjänst, utan att gotlänningarna får hög kvalitet och valuta för sina skattepengar.

Där går också en tydlig skiljelinje i gotländsk politik. Moderaterna kommer inte att medverka till ett styre som löser Region Gotlands ekonomiska problem genom att höja skatten. Gotlänningar som arbetar och gör rätt för sig ska inte behöva betala mer för att politiken har varit för dålig på att prioritera.

Högre skatt är den enkla vägen för politiken – men den dyra vägen för människor. För barnfamiljen betyder det mindre kvar till mat, boende och fritidsaktiviteter. För den som arbetar betyder det att en större del av lönen försvinner. För Gotlands företag gör det svårare att locka människor att bo och arbeta här.

Vi väljer en annan väg: ordning i ekonomin, tydligare prioriteringar och respekt för varje skattekrona. Först ska Region Gotland använda de pengar gotlänningarna redan betalar in bättre. Det är att stå på gotlänningarnas sida.

Rolf Öström (M)

Vice ordförande, regionstyrelsen

Håkan Onsjö (M)

Ordförande, regionfullmäktige