Kategori: Nyhet

Från den 1 december får gotländska husägare större frihet att bestämma över sina egna hem. Under lång tid har bygglovsregler varit ett hinder för familjer som vill bygga till, bygga nytt eller anpassa sina hus utifrån livets förändringar. Nu tar regeringen viktiga steg för att förenkla – med mer tillit till människor och mindre detaljstyrning från det offentliga.

En av de största förändringarna är att möjligheten att bygga ut bostadshuset dubbleras, från 15 kvadratmeter till hela 30 lovfria kvadratmeter. Det gör stor skillnad för familjer som behöver ett extra rum när barnen blir fler eller när livssituationen förändras.

Samtidigt ersätts den krångliga anmälningsplikten för Attefallshus med en tydlig kvadratmeterpott. Inom detaljplan får man nu uppföra fristående byggnader på sammanlagt 45 kvadratmeter, och utanför detaljplan är potten 65 kvadratmeter utan bygglov eller anmälan. Attefallshus får fortsatt vara 30 kvadratmeter inom detaljplan, men utanför detaljplan utökas maxstorleken till 50 kvadratmeter. Det är frihet i praktiken: kvadratmeterna kan användas på det sätt som passar familjen bäst.

Regeln om att man får bygga 4,5 meter till tomtgräns ligger fast, men om grannen säger ja kan man nu bygga närmare. Det är ett rimligt sätt att skapa flexibilitet utan att tumma på tryggheten – och ett exempel på hur god dialog ofta fungerar bättre än byråkratiska pekpinnar.

Det blir också lättare att göra fasadändringar. Att flytta en dörr, sätta in ett fönster eller byta färg kräver inte längre bygglov. Den som vill inreda en vind får göra det även om det egentligen strider mot detaljplanen. Det här är reformer som stärker vardagsmakten och minskar onödigt krångel.

När fler åtgärder blir lovbefriade minskar handläggningstiderna och Region Gotlands resurser kan användas där de gör mest nytta. Regeringen bedömer att antalet bygglovsärenden kan minska med upp till 40 procent – men även om det bara blir en minskning på 20 procent på Gotland, givet knepigheterna kring våra många riksintressen – så är det en betydande förbättring.

Både Sverige och Gotland behöver fler bostäder och mer flexibilitet i vardagen. Det ska inte krävas månader av handlingar och väntan för att bygga ett extra rum eller uppföra ett litet hus på tomten. Med de här reformerna tar vi ett stort steg mot ett Sverige där reglerna stöttar människor – inte hindrar dem. Och det gör skillnad på Gotland.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)

Miljö- och byggnämndens ordförande

Det har varit tuffa tider för inrikesflyget i Sverige. Först flygskatt och flygskam, därefter pandemin och inflationskrisen, och slutligen Stockholmspolitikernas försök att snabbstänga Bromma flygplats. Att driva flygbolag har aldrig varit enkelt – men kanske särskilt svårt de senaste åren.

På Gotland har det minst sagt märkts. Sämre lönsamhet och förutsättningar har lett till att konkurrensen på Visby-linjen minskat, med högre priser som följd. Samtidigt har postflyg och flygningar av sjukvårdens prover fått det svårt. Situationen har inte varit bra.

Men nyligen tändes ett ljus i mörkret. Lokala entreprenörer har gått samman och fått igång en reguljär flyglinje till Bromma flygplats – och flygplanen är redan i luften. Exakt hur det påverkar prisbilden och tillgängligheten är för tidigt att utvärdera så här tidigt, men allt tyder på att tillgängligheten kommer öka och att konkurrenter tvingas anpassa sina prisnivåer.

Rättvis konkurrens på fria marknader är ett överlägset verktyg när det gäller att få fram bättre erbjudanden till resenärer. Det gäller oavsett transportslag. Och man kan bara önska det nya lokala flygbolaget varmt lycka till.

Men allt är inte guld och gröna skogar. Ännu finns mörka moln på himlen när det gäller vår framtida tillgänglighet. På Centerpartiets partistämma föregående helg beslutade partiet att man nu definitivt vill stänga Bromma flygplats. Tidigare har man stöttat en rödgrön regering som ville stänga flygplatsen, men nu löper man hela linan ut och ställer sig bakom en stängning.

En gång i tiden var Centerpartiet ett stabilt borgerligt parti som tog strid för hela landets tillgänglighet. Idag är det svårt att särskilja dem från de andra rödgröna partierna – som alla vill stänga Bromma flygplats, och där flera av dem också vill införa nya skatter på flygbiljetter.

Det har varit tuffa år för inrikesflyget i Sverige, men återhämtningen har börjat. Med nya aktörer på flygmarknaden – och skattesänkningar för familjer och företag som gör att fler har råd att transportera sig – kan vi få fart på ekonomin igen. Men då krävs att politiken tar strid för tillgänglighet och tillväxt. Det är tråkigt att Centerpartiet övergivit den linjen. Tur då att det finns andra partier att rösta på nästa år.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)

Regionråd

Om Socialdemokraterna vinner nästa val väntar en rejäl skattehöjning för alla som har bolån. Det kommer att drabba alla som äger sitt hem eller drömmer om att göra det.

I sin skuggbudget föreslår Socialdemokraterna en ny bolåneskatt – ett gammalt förslag som denna gång kallas för höjd skatt på kreditinstitut. Skatten ska dra in miljardbelopp till staten, och liknande förslag har lagts av både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men en skatt på bolån kommer knappast att betalas genom lägre vinster för bankerna. I verkligheten är det kunderna som står för notan, för den som på pappret betalar skatten är sällan den som i slutändan bär de faktiska kostnaderna. Det betyder höjda räntekostnader för vanliga familjer med bolån – på tusentals kronor varje månad. Det säger vi nej till.

Det hela blir än mer absurt när man tänker på att svenska hushåll redan under lång tid har varit hårt pressade med hög inflation och stigande mat- och bensinpriser. Under mandatperioden har regeringen tryckt tillbaka inflationen och arbetat för att stärka hushållens köpkraft. Men nu vill Socialdemokraterna backa utvecklingen och höja skatter – samtidigt som allt fler unga försöker spara ihop till sitt första hem.

För det är just boendet som många unga drömmer om. En undersökning från 2024 visar att 78 procent av 15–24 åringar vill bo i villa eller radhus, medan 48 procent längtar efter en bostadsrätt. År 2018 svarade bara 43 procent att de helst ville bo i villa eller radhus. Trenden pekar åt ett håll: unga vill äga sitt hem, ha en trädgård där barnen kan leka och en plats som känns som deras egen. Men för att denna önskan ska bli verklighet behövs både regellättnader för byggandet av småhus och ekonomiska lättnader så att unga och familjer faktiskt har råd att bo i ett radhus med tomt.

Moderaterna vill att fler ska kunna äga sitt hem – för oss är det en fråga om rättvisa. Därför har vi under mandatperioden arbetat för att göra det lättare att ta steget in på bostadsmarknaden. Vi har presenterat förslag på lättnader i amorteringskravet och på att höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Vi har också tagit bort skatten på investeringssparkonton – i år är de första 150 000 kronorna skattefria, och från 2026 höjs beloppet till 300 000 kronor. Det gör det enklare för unga att spara ihop till en kontantinsats.

Nästa val innebär därför ett vägskäl. Socialdemokraterna väljer skatter som höjer boendekostnaderna. Vi väljer reformer som gör det lättare att äga sitt hem.

David Josefsson (M)

Bostadspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

I en nyligen publicerad insändare skrivs det att jag inte bryr mig om Gotland och att jag inte gör mitt jobb. Jag har alltid varit av uppfattningen att politiker ska utvärderas noga, så jag svarar gärna.

När jag representerade Gotland i riksdagen mellan 2015 och 2018 var jag mycket ung och behövde därför jobba extra hårt för att göra öns röst hörd. Det ledde till att jag slog gotländskt rekord i antal enskilda motioner, interpellationsdebatter och skriftliga frågor. Man måste inte tycka att allt jag gjort är välformulerat – men i opposition påverkar man genom debatt och siffrorna är tydliga.

Mellan 2018 och 2022 hade Centerpartiet ett gotländskt riksdagsmandat, efter att Moderaterna förlorat med liten marginal. Det behöver vi inte gå in på så grundligt, men tydligt är i alla fall att Gotland nämndes totalt 0 gånger i det rödgröna Januariavtalet (där C ingick) och att reformerna för ön blev lika många.

När man styr påverkar man genom beslut och från 2022 har den moderatledda regeringen sett till att reformerna som rör Gotland ökat i antal och storlek. Ett beslut om att bygga nya elkablar till Gotland har fattats och de ska stå klara år 2030 (kostnad ca. 6 mdkr), beslut har fattats om att bygga ny reservhamn i Kappelshamn (ca. 250 mkr), investeringar har gjorts i Försvarsmaktens infrastruktur (+1 mdkr) och Gotlandstrafiken har fått ett krisstöd (ca. 20 mkr, det högsta belopp EU-kommissionen kan godkänna).

Därutöver har den ö-skadliga flygskatten slopats, Bromma flygplats blir kvar och antalet statliga jobb på Gotland ökar. Kring färjetrafiken hade man såklart önskat att det trafikavtal som skrevs 2017 – när Sverige hade en socialdemokratisk infrastrukturminister – hade varit bättre. Men här och nu gäller det att göra vad som är möjligt för att människor ska få behålla mer av sin lön och hålla priserna nere.

Ett led i det är beslutet att undanta Gotlandstrafiken från EU:s utsläppshandelssystem, som annars hade höjt priserna med uppemot 200 miljoner kronor per år, från 1 januari 2026. Nästa steg får gärna vara taget ur någon av de riksdagsmotioner jag lämnat in, om Gotlandsstöd, ö-politik eller Gotlandstrafiken.

Nyligen tog också Moderaternas nationella stämma beslut om att staten sta ta ett större ansvar för att sänka priserna i Gotlandstrafiken. Ett resultat av att moderater från ön lyfter våra frågor i alla rum vi befinner oss i, oavsett om det bevakas av medierna eller inte. För vår grundinställning är enkel: det ska inte kosta mer att bo på Gotland än någon annanstans.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Länk till insändaren på Hela Gotland

https://www.helagotland.se/insandare/artikel/reformerna-som-ror-gotland-har-okat-i-antal-och-storlek-med-m-/rk3qk4zl

Sveriges företagare är ryggraden i vår ekonomi. Det är de som tar risker, utvecklar idéer och skapar jobb som får hela landet att växa. Småföretagen står för en stor andel av nya arbetstillfällen och bidrar med både innovation och skatteintäkter som finansierar välfärd och försvar. När företagare får bättre villkor förbättras inte bara deras möjligheter – utan också samhällets förmåga att växa. Det vet vi inte minst på Gotland.

Kampen mot inflationen har dominerat de första åren av mandatperioden. När läget nu är mer stabilt finns goda skäl att lägga om politiken för att ta Sverige ur den utdragna lågkonjunkturen. Därför har den moderatledda regeringen nyligen presenterat förbättringar och förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna – regler som länge försvårat vardagen för småföretagare. Med reformen minskar både byråkratin och skatten, vilket gör det lättare att driva företag, skapa jobb och investera i hela landet.

Det är rimligt att det finns regler för hur mycket vinst ett företag kan ta ut som utdelning i stället för lön, eftersom utdelning beskattas lägre. Men regelverket kring 3:12-reglerna har varit orimligt. Företagare har varit tvungna att hålla reda på olika beräkningsmodeller, särskilda gränsbelopp och komplicerade löneunderlag. Många behöver ta dyr hjälp för att få ordning på siffrorna – tid och resurser som borde gå till att växa och anställa.

Med de nya reglerna slås den så kallade huvudregeln och förenklingsregeln ihop till en. Löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att regelkrånglet med 3:12-regler minskar med ungefär en tredjedel. Dessutom får över 60 000 företagare lägre skatt.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Därför är det glädjande att de förbättringar och förenklingar som regeringen nu föreslår har ett stort stöd av de nationella näringslivsorganisationerna. De rödgröna partierna i riksdagen vill gå i motsatt riktning och höja skatterna för de som är med och bygger Sverige.

En sådan politik skulle göra återhämtningen i Sverige och på Gotland både svårare och mer utdragen. Men vi moderater vet att det är nit, flit och slit som kommer ta oss ur lågkonjunkturen. Därför ser vi till att både stötta hushållen som haft det tufft och underlätta för företagen som skapar nya jobb.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Gruppledare näringsutskottet

Sara Unger (M)
Moderata Företagarrådet

De som jobbar och sliter varje dag för att Gotland och Sverige ska fungera förtjänar att behålla mer av sin lön. I den moderatledda regeringens budget för nästa år är därför sänkt skatt på arbete en av de viktigaste prioriteringarna. Tillsammans med en stor bidragsreform och bättre villkor för företagen tas viktiga steg för att stärka arbetslinjen och få fart på ekonomin.

Efter att inflationen bekämpats har Trumps handelskrig gjort att den svenska återhämtningen stannat av – vi är en långdragen lågkonjunktur. I budgeten för nästa år använder regeringen därför de starka statsfinanserna till en välbehövlig energiinjektion i svensk ekonomi med fokus på tre delar.

För det första stärks hushållens plånböcker. Skatten på arbete sänks igen med inriktning mot låg- och medelinkomsttagare. För en medianlöntagare på Gotland innebär det 350 kronor i sänkt skatt per månad. Skatten på pension sänks i motsvarande grad. För att matkassen ska bli billigare sänks matmomsen tillfälligt. Även elskatten sänks. För att underlätta för barnfamiljer att få pengarna att räcka sänks förskoleavgiften. För en vanlig barnfamilj innebär det sammantaget 1 800 kronor mer per månad.

För det andra ska en stor bidragsreform genomföras. Det är inte rättvist att en familj kämpar på jobbet varje dag medan grannen kan leva på bidrag och få lika mycket pengar. Vi har länge drivit frågan om att ett bidragstak behöver införas så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Nu blir det verklighet. Det ska inte gå att göra ingenting om man i grunden kan jobba – därför föreslår vi även att aktivitetskrav på heltid införs för den som lever på försörjningsstöd.

För det tredje blir det enklare och mer lönsamt att driva företag. Arbetsgivaravgifterna för unga sänks tillfälligt så att det blir billigare att anställa. Vi föreslår också sänkt skatt för småföretag och minskar företagens administrativa kostnader. Bland annat handlar det om stora förenklingar och förbättringar i de s.k. 3:12-reglerna som innebär att 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.

Vid sidan av reformer för att stärka svenskarnas ekonomi innehåller budgeten den största skolbudgeten i modern tid och insatser för att korta vårdköerna. Rättsväsende och försvar stärks ytterligare och arbetet med att få på plats ny kärnkraft intensifieras. Med förslagen i budgeten väntas klimatutsläppen minska nästa år och framåt. Steg för steg fortsätter Moderaterna arbeta för att göra Sverige och Gotland bättre.

Elisabeth Svantesson (M)

Finansminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

När Socialdemokraterna i Stockholm lovade att ”ta tillbaka kontrollen” över vården var det med stora ord och ideologiska skygglappar, flankerat av V, MP och C. Resultatet känner vi nu: ett haveri. Ambulanser som går sönder på väg till larm. Värmdö, med 100 000 invånare på sommaren, helt utan ambulans i 90 minuter. Gynekologimottagningar som stängs – var femte är borta. Ett ”sparpaket” som blivit en kostnadsbomb på 13 miljarder. Mindre vård, längre köer, större otrygghet.

Detta är trial and error – där error tycks vara styrande. Ideologiska experiment som gör patienter till försökskaniner. Vänstern i Stockholm har visat vad som händer när ideologin går före verkligheten.

På Gotland måste vi dra lärdom. Här har Moderaterna drivit på för att införa PCI – en livräddande verksamhet som både räddar liv och sparar pengar. Tyvärr kunde vi inte samla tillräckligt mandat för att få igenom detta. Resultatet är att helikoptern fortsatt binds upp i patienttransporter, som vi skulle kunna klara här hemma. Då kan den inte användas akut. Det blir dyrt, ineffektivt och farligt. Och framför allt kastar vi skattebetalarnas pengar helt i onödan på privata företag. Nästa gång den röda sidan talar om vinster i välfärden – eller när Miljöpartiet, som säger sig värna miljön, i praktiken bara värnar ökade utsläpp – kan de påminnas om detta.

Det är inte en strategi. Det är en ny typ av sjukvårdspolitik där kompassen tycks ha fått en helt ny typ av riktning – nedåt.

Inför valet är det en viktig lärdom. Moderaterna är en garant, och jag lovar var och en av er gotlänningar att jag kommer arbeta för en gotländsk sjukvård byggd på systematik, evidens och långsiktighet – där varje krona används till bästa möjliga vård för er, era anhöriga, nära och kära.

Mikael Bladh (M),

vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Gotland

Sveriges företagare är ryggraden i vår ekonomi. Det är de som tar risker, utvecklar idéer och skapar jobb som får hela landet att växa. Småföretagen står för en stor andel av nya arbetstillfällen och bidrar med både innovation och skatteintäkter som finansierar välfärd och försvar. När företagare får bättre villkor förbättras inte bara deras möjligheter – utan också samhällets förmåga att växa. Det vet vi inte minst på Gotland.

Kampen mot inflationen har dominerat de första åren av mandatperioden. När läget nu är mer stabilt finns goda skäl att lägga om politiken för att ta Sverige ur den utdragna lågkonjunkturen. Därför har den moderatledda regeringen nyligen presenterat förbättringar och förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna – regler som länge försvårat vardagen för småföretagare. Med reformen minskar både byråkratin och skatten, vilket gör det lättare att driva företag, skapa jobb och investera i hela landet.

Det är rimligt att det finns regler för hur mycket vinst ett företag kan ta ut som utdelning i stället för lön, eftersom utdelning beskattas lägre. Men regelverket kring 3:12-reglerna har varit orimligt. Företagare har varit tvungna att hålla reda på olika beräkningsmodeller, särskilda gränsbelopp och komplicerade löneunderlag. Många behöver ta dyr hjälp för att få ordning på siffrorna – tid och resurser som borde gå till att växa och anställa.

Med de nya reglerna slås den så kallade huvudregeln och förenklingsregeln ihop till en. Löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort. Det innebär att regelkrånglet med 3:12-regler minskar med ungefär en tredjedel. Dessutom får över 60 000 företagare lägre skatt.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Därför är det glädjande att de förbättringar och förenklingar som regeringen nu föreslår har ett stort stöd av de nationella näringslivsorganisationerna. De rödgröna partierna i riksdagen vill gå i motsatt riktning och höja skatterna för de som är med och bygger Sverige.

En sådan politik skulle göra återhämtningen i Sverige och på Gotland både svårare och mer utdragen. Men vi moderater vet att det är nit, flit och slit som kommer ta oss ur lågkonjunkturen. Därför ser vi till att både stötta hushållen som haft det tufft och underlätta för företagen som skapar nya jobb.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gruppledare näringsutskottet

Sara Unger (M)
Moderata Företagarrådet

För ett år sedan visste ingen riktigt hur stor andel av kulturen i Sverige som finansieras av privata medel. Idag vet vi det. Och det finns goda exempel, men i Sverige är de privata inslagen i kulturens finansiering fortfarande ganska få. Här skiljer vi oss från grannländer som Danmark, Norge och Finland. Där är traditionen en annan, med privata fonder och stiftelser som sedan länge bidar till ett mer levande kulturliv. I Danmark låg stiftelsernas stöd på imponerande 3,5 miljarder kr år 2022. Stiftelser som ofta finansieras av privata fonder. I Danmark har det dessutom länge varit möjligt för företag att göra olika avdrag för donationer till kultur. Liknande avdragsmöjligheter finns i Norge och Finland, om än inte i samma utsträckning.

Vi är helt övertygade om att det finns ett starkt intresse även i det svenska näringslivet och hos privatpersoner för att vara med och finansiera det svenska kulturlivet. Erfarenheter från arbetet med Kungliga Operan i Stockholm, där privata finansiärer nu är med och bidrar med 300 miljoner kr till renoveringen, säger oss att vi har rätt. 

Den moderatledda regeringen genomför nu förändringar som närmast kan liknas vid ett paradigmskifte. I juni tillsattes en utredning som ska titta på hur vi kan utforma nya regler som medger skatteavdrag för den som skänker pengar till kulturverksamhet. Vi vill också införa ett matchningssystem, där privat och offentligt stöd kan förstärka varandra. 

Som ett led i arbetet med breddad finansiering har regeringen också beslutat om att Kulturbryggan, som finns inom Konstnärsnämnden, ska kunna arbeta för nya sätt att finansiera kulturell verksamhet, utöver uppdraget att fördela projektbidrag. Sedan tidigare finns också en utredning om ökade möjligheter till sponsring av kultur. På Gotland ser vi fina exempel på samverkan med det privata, där aktörer som Gotlandsbolaget, Svenska Spel, ICA Maxi, Coop Gotland, för att nämna några, bidrar till kulturen. Deras engagemang visar att lokala företag kan spela en viktig roll i att stärka och utveckla ett levande kulturliv. 

Svensk kultur har alla möjligheter att fortsätta vara världsledande, att utvecklas och att nå ännu fler. Steg för steg gör vi svenskt kulturliv rikare. Det är i det ljuset våra förändringar ska ses – inte som ett hot mot den offentliga finansieringen. Vi tror att både privat och offentlig finansiering behövs. Men Sverige är ett land med en betydligt större ekonomi än både Danmark och Finland. Det borde också avspegla sig i vårt kulturliv.

Parisa Liljestrand, Moderaterna i Stockholms län

Kristina Axén Olin, Moderaterna i Stockholms stad
Roger Wärn (M), gruppledare i kultur- och fritidsberedningen, Gotland

Frågan om hur vi bäst säkrar Gotlands vattenförsörjning för framtiden är central, och vi delar helt och hållet Centerpartiets oro för att vi måste hitta hållbara lösningar.

Vi i styret inom Moderaterna och Socialdemokraterna i tekniska nämnden anser att motionen om att utreda möjligheterna att lagra mer vatten nedströms Tingstäde träsk är både relevant och bra. Det är ett förslag som vi ser som ett av flera viktiga alternativ för att möta Gotlands vattenutmaningar.

Det är dock viktigt att påpeka att det förslag som lyfts i motionen redan ingår som en del av de pågående analyserna inom vatten- och avloppsverksamheten. Vi arbetar aktivt med att utvärdera olika lösningar, och detta förslag är en del av den helhetsbild vi vill få fram genom dessa analyser. Just därför har vi beslutat att betrakta motionen som besvarad.

En upphandling av en multikriterieanalys (MKA) för Visbys framtida vattenförsörjning har redan påbörjats. Denna analys kommer att granska och väga olika alternativ mot varandra, inklusive det som C föreslår i sin motion. Vi anser att det är av yttersta vikt att avvakta resultaten av denna omfattande analys, istället för att riskera att omprioritera förvaltningens arbete eller lägga ytterligare resurser på nya kostsamma utredningar och konsulter när detta redan är täckt i den befintliga analysen.

Vi delar Centerpartiets mål att förbättra Gotlands vattenförsörjning och ser fram emot att ta del av resultaten från den pågående multikriterieanalysen. Detta ger oss den nödvändiga grunden för att fatta välgrundade beslut som kan säkerställa att Gotland får en långsiktigt hållbar lösning på vattenfrågan. 

När vi står inför så stora och komplexa utmaningar som vattenförsörjningen på Gotland krävs samarbete och gemensamt ansvar. Det är viktigt att vi inte använder dessa frågor för politiska poänger. Centerpartiet har, precis som vi, varit med och styrt regionen och haft ansvar för vattenfrågan. Oavsett vem som sitter vid rodret vart fjärde år är detta ett gemensamt arbete som kräver att vi alla drar åt samma håll – för Gotlands och gotlänningarnas bästa.

Mariette Nicander (M)
Regionråd och ordförande tekniska nämnden