Kategori: Nyhet

I det politiska samtalet hörs ibland röster som vill ställa de som arbetar mot de som behöver samhällets stöd, där fokus på eget ansvar felaktigt målas upp som ”den starkes rätt”. Det är ett olyckligt och missvisande synsätt. Att premiera arbete och sänka skatter på flit och sparande handlar inte om att överge de som behöver stöd, utan om att säkra de resurser som krävs för att trygga välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Det starka samhällskontraktet bygger på att alla som kan arbeta också bidrar.

Vinsterna med att gå till ett jobb sträcker sig långt bortom den rent samhällsekonomiska kalkylen. För den enskilde individen och familjen innebär egen försörjning en direkt ekonomisk frihet och en högre levnadsstandard. Varje arbetad timme lägger grunden till en bättre pension och ett starkare försäkringsskydd genom sjuk- och föräldrapenning. Men arbete ger också personlig utveckling, social gemenskap och dagliga rutiner som främjar den psykiska hälsan. Dessutom ger arbetande föräldrar trygga ramar och goda förebilder till sina barn, vilket minskar risken för att unga hamnar i långvarigt utanförskap.

På Gotland ser vi tydligt frukterna av en stark arbetsmarknad. Ön har i dag en av Sveriges absolut lägsta arbetslöshetssiffror, vilken stabilt uppmäts till under 4 procent. Extra glädjande är utvecklingen för vår nästa generation; ungdomsarbetslösheten på Gotland bland unga i åldern 18–24 år ligger på mycket låga 5,3 procent, vilket motsvarar ungefär 150 inskrivna personer på hela ön. Besöksnäringen fungerar här som en viktig språngbräda in i vuxenlivet.

Samtidigt vet vi att de unga som trots allt fastnar i arbetslöshet ofta saknar en fullständig gymnasieutbildning. Det visar att den bästa vaccineringen mot framtida utanförskap inte är fler bidrag, utan en stark skola med godkända betyg och en politik som gör att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på ersättningar. Genom att uppmuntra arbetslinjen skapar vi ett Gotland präglat av framtidstro, tillväxt och rättvisa.

Lina Runander (M) Regionstyrelsen

Det står klart att Socialdemokraterna kommer att ge Nooshi Dadgostar nycklarna till Rosenbad om de vinner valet. Det är inte överens om mycket, men när det kommer till att du ska beskattas hårdare står de enade. De utrycker sig i termer av att ”skattebasen ska breddas” – vilket i praktiken betyder att gotlänningar som jobbar, kör bil eller äger sitt boende ska beskattas ännu mer.

Vänsterpartiet skriver i sitt budgetförslag att de vill komplettera dagens fastighetsavgift med en fastighetsskatt. Ett förslag som skulle kosta dig som äger ett genomsnittligt småhus på Gotland hela 10 583 kronor per år.

Förslaget från vänstern innebär att taket på dagens fastighetsavgift tas bort. Det innebär att 0,75 procent av husets taxeringsvärde kommer gå i skatt varje år, upp till fyra procent av hushållets inkomster. För många familjer blir det alltså inkomsten som avgör, inte värdet på huset. Har du barn och bolån och försöker få vardagsekonomin att gå ihop, kan hela din ekonomiska buffert försvinna i ett slag.

Vi moderater vill att drömmen om att köpa sitt eget boende ska bli verklighet för fler, eftersom vi vet att 7 av 10 vill bo i villa. Därför kommer vi aldrig att acceptera en vänsterregering som vill återinföra fastighetsskatten.

Istället sänkte vi i år kravet på kontantinsats från 15 till 10 procent, slopade det skärpta amorteringskravet och har gjort det billigare att spara ihop till kontantinsatsen. Men vi är inte framme. Det finns fortfarande familjer som känner att pengarna inte räcker till. Nästa mandatperiod vill vi ge barnfamiljer ytterligare 5 000 kronor mer att leva för, varje månad.

Låt inte Västerpartiet och Socialdemokraterna bryta den kursen. Ditt hem ska vara din trygga plats, inte en plats för politiken att kapitalisera på.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ragnar Gustavii (M)

Ordf. Miljö- och byggnämnden

Gotland ska vara en plats där människor kan bygga sin framtid. Men just nu finns tydliga varningssignaler. Under 2025 minskade Gotlands befolkning med 118 personer. Det kan låta lite, men för en ö-region där varje familj, varje företagare och varje ny medarbetare spelar roll är det en signal att ta på allvar. 

Vi gotlänningar har det senaste året pressats av höga färjepriser, en ansträngd vattensituation och en bostadsmarknad där allt för många inte hittar det boende de söker. I april meddelade regeringen att man skjuter till 125 miljoner kronor för att sänka biljettpriserna för resor med båt och flyg till och från Gotland, med start i början av juli. Det är viktigt för möjligheten att bo, arbeta och driva företag här. Men staten kan inte ensam lösa Gotlands framtid. Region Gotland måste också göra sin del.

En av de viktigaste uppgifterna är att planera för fler bostäder som människor faktiskt efterfrågar. För många gotlänningar stannar husdrömmen i dag vid en dröm. Den unga familjen som vill rota sig, polisen som vill flytta hit och sjuksköterskan som vill bo kvar – de påverkas såklart när utbudet av bostäder inte passar behoven.

Under lång tid har bostadspolitiken på Gotland varit för ensidig. Det har byggts för lite av det många efterfrågar: småhus och villatomter i lägen där människor vill bo. Moderaterna vill se en bättre balans än det som varit – omkring 70 procent av nybyggnationen de senaste åren har varit hyresrätter.

Region Gotland har planmonopol. Det betyder att politiken har ett direkt ansvar för om det finns byggklar mark eller inte. Vill vi att fler ska kunna bo i villa, då måste vi också planera för fler villatomter. Vi moderater menar att det behövs fler detaljplaner för småhus i attraktiva lägen över hela ön. Efterfrågan är stark i Visby med omnejd, bland annat i Tofta, Västerhejde, Vibble, Väskinde och Lummelunda. Men också i samhällen som Östergarn, Ljugarn och Stenkyrka kan fler bostäder bidra till livskraft året runt. 

Samtidigt måste processerna bli snabbare och tydligare. Den som vill bygga ska mötas av rimliga tidsramar, inte år av osäkerhet. Region Gotland behöver också inventera egen mark, samarbeta med privata markägare och se till att det finns tomter i olika prislägen.

Moderaterna står på de gotlänningars sida som vill mer: som vill jobba, bygga, äga och ta ansvar för sin framtid. Därför pekar vi ut fler villatomter som en prioriterad fråga inför nästa mandatperiod.

Ragnar Gustavii (M)

Ordförande, Miljö- och byggnämnden

Rolf Öström (M)

Vice ordförande, Regionstyrelsen

På Gotland är transporter inte en fråga om bekvämlighet, utan en fråga om att vardagen ska fungera. Båten och flyget behövs för jobbet, studierna, företaget, föreningslivet och familjen. När resorna blir för dyra drabbar det inte bara enskilda resenärer – det slår mot hela ön.

Därför är det ett viktigt besked att stödet till gotländska resenärer nu finns på plats från den 1 juli 2026. Det som vi moderater drev på för i förhandlingarna om vårbudgeten har blivit verklighet. Från och med nu är båtbiljetten 200 kronor billigare och flygbiljetten 500 kronor billigare. För en vanlig familj som är folkbokförd på ön handlar det om tusentals kronor per år.

Det här är pengar som gör skillnad. För familjen som ska resa till släkten på fastlandet. För företagaren som behöver träffa kunder. För studenten, idrottslaget och de som reser till upplevelser. Vår politiska linje har hela tiden varit enkel: det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Vi har också sagt att stödet måste fungera i praktiken. Nu finns de tekniska lösningarna på plats. Både Destination Gotland och Brommaflyg visar rabatten tydligt vid bokningen, så att gotländska resenärer kan se vilket stöd de får och vad biljetten faktiskt kostar. Det är viktigt med den transparensen.

Samtidigt är vi öppna med att arbetet inte är färdigt. Många gotlänningar reser med bil, och för dem är fordonet ofta en nödvändig del av resan – inte minst för barnfamiljer och människor som bor utanför Visby. Därför inleder regeringen nu diskussioner med EU-kommissionen för att även gotlänningars bilar ska kunna omfattas av stödet. 

Regelverken är komplicerade, men vår utgångspunkt är tydlig: om det går att sänka kostnaderna för gotlänningar, då ska vi göra det. Samma sak gäller fraktkostnaderna. Det är också viktigt att säga: inga pengar ska brinna inne. Hela stödet ska komma gotlänningarna till del.

Andra partier har förvisso ofta lovat mer och oftare. Men nu finns ett fullt finansierat stöd på plats, med tekniska lösningar som fungerar och med en tydlig ambition att gå vidare. Hela Moderaterna – på Gotland och i Sverige – ger också vallöftet att stödet ska göras permanent med en nivå om 250 miljoner kronor per år.

Gotland ska kunna växa, utvecklas och vara attraktivt året om. Då krävs fungerande båt- och flygförbindelser till fastlandet. Med det här stödet tar vi ett viktigt steg för rättvisa, sammanhållning och bättre villkor i gotlänningars vardag.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)

Riksdagskandidat, Fröjel

De så kallade tonårsutvisningarna har berört många av oss. Det har inte känts rimligt att ungdomar som gjort allt rätt för sig har hamnat i kläm på grund av lagändringar från 2016 och 2021. Vi moderater har varit angelägna om att ta fram en långsiktigt hållbar lösning så att ungdomarna kan bygga sig en framtid i Sverige. Det är ett arbete som vi påbörjade redan i maj förra året, långt innan den nu högljudda vänsteroppositionen ställde en enda fråga om det.

Nu har den moderatledda regeringen också presenterat förslag för att stoppa de orimliga tonårsutvisningarna.

Ungdomar som är mellan 18 och 21 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar genom en helt ny bestämmelse i lagen. Den gör det också möjligt för ungdomar mellan 18 och 21 som hunnit lämna Sverige att beviljas ett nytt uppehållstillstånd.

Vi inför också en möjlighet för personer som tidigare haft uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar någon gång under de senaste tre åren att kunna söka tillstånd enligt ventilen eller på någon annan grund utan att först behöva lämna Sverige. Det gäller också för den som redan hunnit få ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025.

Det här är bra. För Moderaterna är det självklart att den som gör rätt för sig är välkommen i Sverige, medan den som begår brott eller på annat sätt missköter sig ska utvisas.

Ibland har det framstått som att tonårsutvisningarna är ett nytt problem, skapat av den här regeringen. Det stämmer inte. Det är en konsekvens av lagändringar som genomfördes för tio respektive fem år sedan. Migrationsverket har till och med sagt att det är färre sådana här utvisningar nu än för några år sedan.

Vänsteroppositionen hade kunnat åtgärda detta för flera år sedan, när de styrde Sverige. I stället fick vi ärva en dålig lagstiftning som varken var restriktiv eller rättvis. Det ändrar den moderatledda regeringen på nu och därmed stoppar vi de orimliga utvisningarna. Det spelar roll vem som styr.

Johan Forssell (M)

Migrationsminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland

Det märks att valrörelsen är på väg att ta fart på Gotland. Antalet debatter som anordnas ökar, tonläget i sociala medier höjs och partiernas löften blir allt mer vidlyftiga. På första maj lanserades till exempel den nygamla idén om sex timmars arbetsdag, som Miljöpartiet och andra till vänster vill införa.

Visst kan det kännas fint och härligt när politiker säger att det är möjligt att jobba mindre men ändå behålla hela sin lön. Det är nog många som hellre hade lagt tid på att umgås med barnen, ägna sig åt fritidsintressen eller förverkliga sig själv genom att jobba mindre utan att gå ned i lön. Men vad kostar en sådan reform och vem ska betala?

Först och främst är det viktigt att slå fast att man får mindre gjort på sex timmar än vad man får gjort på åtta. Särskilt i de yrken som finns inom Region Gotland är det tydligt. Lärare kan inte lämna barnen i klassrummet och gå hem efter sex timmar – och läkare på lasarettet kan inte magiskt operera snabbare. Ska vi korta köerna till vården och få bort bygglovskön behövs alla arbetade timmar.

Men om man ändå skulle genomdriva förslaget om sex timmars arbetsdag, vad skulle det kosta? När vi tittar på Region Gotlands årsredovisning och gör blygsamma antaganden om löner och kompetensförsörjning, visas en väldigt tydlig bild. Dels skulle Region Gotland behöva anställa cirka 900 personer för att kunna fortsätta leverera välfärd på nuvarande nivå. Var man ska hitta de läkarna och lärarna är oklart. Dels skulle kommunalskatten behöva höjas med cirka 3,80 kronor på varje intjänad hundralapp för att skattepengarna ska räcka till.

En sådan skattehöjning skulle kosta en helt vanlig familj omkring 40 000 kronor per år, utan att man får mer välfärd för pengarna. I ett läge där det redan är dyrt att tanka bilen, betala elräkningen eller transportera sig till fastlandet, så kan man fundera på om det är önskvärt eller ens realistiskt.

Gotland behöver politiker som prioriterar det som faktiskt förstärker välfärden: fler arbetade timmar, kortare köer och ordning på ekonomin. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön låter kanske lockande i ett förstamajtal, men i verkligheten betyder det färre människor i välfärden eller kraftigt höjd skatt. Så frågan alla bör ställa sig under valrörelsen – vad kostar partiernas vallöften och vem ska betala?

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Niklas Carlberg (M)

Miljö- och byggnämnden

Många känner igen känslan; du går hem från bussen en mörk kväll, passerar ett dåligt upplyst gångstråk eller funderar på om barnen verkligen ska cykla hem själva efter träningen. Det kan låta som en liten sak – men ljus spelar roll.

För oss moderater handlar bättre belysning om trygghet i vardagen. Om att kunna röra sig fritt i sin socken. Om att äldre ska våga ta sin kvällspromenad, barn ska kunna ta sig till skolan och att kvinnor inte ska behöva välja en omväg för att en plats känns otrygg.

Gotland är i grunden en mycket trygg plats. Det ska vi vara stolta över. Men trygghet uppstår inte av sig själv. Den byggs varje dag, i det stora och i det lilla. Fler poliser och hårdare straff behövs för att hålla brottsligheten borta. Men ett tryggare samhälle handlar också om fungerande vardagsmiljöer.

Det gäller också våra vägar. Efter år av eftersatt vägunderhåll har många gotlänningar sett och känt konsekvenserna: sämre vägstandard, otryggare trafikmiljöer och en vardag som fungerar sämre än den borde. Den förra rödgröna regeringen prioriterade inte vägunderhållet tillräckligt. Det märktes.

Nu gör den moderatledda regeringen tvärtom. Under kommande nationella planperiod satsas 354 miljarder kronor på vägunderhåll i Sverige, med målet att bygga bort underhållsskulden. För Gotland innebär det en satsning om 343 miljoner till lokal väginfrastruktur, mellan 2026 och 2037.

Men statliga satsningar räcker inte hela vägen. Region Gotland behöver också ta ansvar för det offentliga rummet här på ön. Därför vill Moderaterna se ett samlat belysningsprogram för Gotland.

Det handlar inte om dyra symbolprojekt, utan om konkreta förbättringar där de gör störst nytta: vid busshållplatser, skolor och förskolor, gång- och cykelvägar, vårdplatser och i tätorternas centrum. Region Gotland kan inte göra allt på en gång, men vi kan prioritera klokt. Vi borde börja där många människor rör sig och på platser som idag upplevs otrygga där bättre ljus snabbt kan göra vardagen tryggare.

När en ort är upplyst känns den mer levande, mer välkomnande och mer omhändertagen. Det stärker både tryggheten och trivseln. Det gör det lättare att bo kvar, flytta hit och leva ett aktivt liv året runt.

Mer ljus löser inte alla problem. Men det är en enkel, konkret och viktig reform för ett tryggare Gotland. Därför föreslår vi att ett belysningsprogram tas fram nästa mandatperiod.

Meishuan Wong (M)

Moderatkvinnorna Gotland

Lina Runander (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

För Gotland är flyget inte en bekvämlighet, det är en del av vår grundläggande tillgänglighet. Därför är det glädjande att driftiga gotlänningar har dragit igång Brommaflyg. Med två flygbolag som trafikerar Gotland stärks konkurrensen, det tar oss närmare fastlandet och bidrar till lägre priser för gotlänningar som behöver resa.

Flyget spelar en avgörande roll för företagaren som behöver träffa kunder, familjen som ska hälsa på släkten och alla oss som vill kunna leva ett liv på ön utan att resor blir ett stort ekonomiskt hinder.

Inrikesflyget är viktigt för både tillväxt och sammanhållning. Särskilt för oss på Gotland. Vi har ingen bro och inga tåg till fastlandet. Våra förbindelser måste fungera året runt. Brommaflygs nya direktlinje mellan Visby och Göteborg är därför en mycket välkommen satsning. Att bolaget nyligen utökat helgavgångarna visar att fler alternativ också kan skapa bättre möjligheter för gotlänningar.

Vi moderater har också sett till att en historisk satsning på lägre biljettpriser snart blir verklighet. Inför sommaren har den moderatledda regeringen aviserat ett transportstöd för både färja och flyg, som omfattar 125 miljoner kronor för andra halvåret av 2026. Det står i stark kontrast mot andra partier – som lovat stort i gotländska valrörelser men sen inte levererat i riksdagen.

Och det är viktigt att lyssna på vad partierna säger i riksdagen. Alla fyra vänsterpartier – inklusive Centerpartiet – går nämligen till val på att snabbstänga Bromma flygplats. Det skulle slå direkt mot Gotlands tillgänglighet. Tidigare val har det funnits en del mummel och otydliga besked från partierna till vänster. Nu är man desto tydligare med vad en rödgrön röst innebär: nedläggning av fungerande infrastruktur så fort som möjligt. Ett förvånande besked givet Centerpartiets prat om att hela Sverige ska leva.

Vi menar att Gotland behöver fler vägar till fastlandet – inte färre. Vi behöver mer konkurrens som pressar priserna, inte mindre. Vi behöver politiker som förstår att tillgänglighet är en förutsättning för tillväxt, trygghet och sammanhållning i hela landet.

Och visst kan man tycka att Bromma flygplats är en lokal Stockholmsfråga. Men för oss gotlänningar är flygplatsen en livlina – och med sitt stängningslöfte visar vänsterpartierna vems sida de egentligen står på.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)
Riksdagskandidat, Rute

Det finns ett ord som socialdemokrater enbart säger bakom låsta dörrar: fastighetsskatt. Utåt talar Socialdemokraterna i svepande termer om att rika ska betala mer och att ”skattebasen ska breddas”. I praktiken betyder det att hårt arbetande svenskar som äger sitt boende ska beskattas mycket mer. Vänsterpartiet är däremot tydliga med att de vill att en fastighetsskatt ska införas – och att familjer som bor i hus ska betala mycket högre skatt för att bo.

Förslaget från vänstern innebär att taket på dagens fastighetsavgift tas bort. Det innebär att 0,75 procent av husets taxeringsvärde går i skatt varje år, upp till fyra procent av hushållets inkomster. För många hushåll blir det alltså inkomsten som avgör, inte värdet på huset. En pensionär med låg inkomst men med ett värdefullt hem kan då få en skattebörda som är omöjlig att bära.

I dag är taket för fastighetsavgiften 10 425 kronor per år. Med Vänsterpartiets förslag skulle det för den genomsnittlige småhusägaren på Gotland uppgå till 21 008 kr per år. Det är inte en marginell justering. Det är familjens marginaler som äts upp i ett slag.

En sådan reform är inte enbart en attack mot föräldrars möjlighet att se sina barn växa upp i villaidyllen. Utan det är en attack mot friheten i att äga sitt eget boende. Det är osannolikt att vänstern stannar vid villor och radhus. Boende i bostadsrätter kan räkna med att de står näst på tur.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar om att ”rika” ska betala mer. Men siffran ovan kommer inte från någon rik överklass. Det är familjen med genomsnittlig inkomst boende i genomsnittshuset på Gotland. Vi moderater förstår inte viljan från vänstern att sätta dit hårt arbetande svenskar som köpt ett hus till sin familj för redan skattade pengar. Det är pensionären som byggt Sverige under ett helt liv som nu föreslås betala mer i skatt och det är det unga paret som får stanna kvar i lägenheten när de väntar barn.

Moderaterna avskaffade fastighetsskatten. Vi har hållit fast vid det i opposition och i regering. Vi kommer aldrig acceptera att en regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återinför den, varken under namnet fastighetsskatt, breddad skattebas eller något annat. Fler ska ha möjlighet att gå ut på altanen och i frihet kunna njuta av den svenska sommarens lugn. Inte färre.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Gotland

Edward Riedl (M)
Ordf. Finansutskottet

Att arbeta hårt, betala sin skatt och göra rätt för sig – men ändå inte kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Det är verkligheten för alltför många unga i Sverige i dag. Inte för att de saknar driv eller ansvarstagande, utan för att politiska beslut har gjort det onödigt svårt. Det är dags att öppna den dörren igen.

På Gotland ser vi det tydligt. Unga som jobbar inom exempelvis besöksnäringen eller gröna näringar, som vill stanna kvar och bygga sitt liv här, men som inte har föräldrar med kapital att låna av. Med dagens bolåneregler krävs det i genomsnitt en kontantinsats på 260 000 kronor på Gotland för en enrummare – pengar som många helt enkelt saknar, trots fast jobb och stabil inkomst. Men bostadsmarknaden ska inte vara ett lotteri där föräldrarnas plånbok avgör.

Den moderatledda regeringen föreslår nu viktiga förändringar av bolånereglerna och gör det lättare för unga att skaffa sig ett eget boende. Bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens marknadsvärde och kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. Det minskar kravet på kontantinsats med 90 000 kronor. Med ett månadssparande på 2 500 kronor minskar tiden som man behöver spara för att kunna köpa en sådan bostad med drygt tre år. Dessutom slopas det skärpta amorteringskravet. För många unga hushåll handlar det om flera tusen kronor mer kvar i plånboken varje månad.

Syftet är att underlätta för yngre hushåll att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden och minska behovet av dyra blankolån som komplement till bostadslån. Det kan vara avgörande för att en ung person med trygg inkomst klarar bankernas kreditprövning och köper sin första lägenhet.

Den som arbetar hårt och tar ansvar för sitt liv ska också kunna äga sitt hem – oavsett vad föräldrarna tjänar. Vi sänker trösklarna, men vi tar inte bort ansvarstagandet. Unga som tar ansvar för sitt liv ska också ges möjligheten att skapa en framtid i ett eget boende – det är inte mer än rätt.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

Ragnar Gustavii (M)
Miljö- och byggnämnden

Melwin Hesselsten Åström (M)
MUF Gotland