Vi står på barnens sida

Vi vill stärka skyddet mot sexuella kränkningar av barn och barnpornografibrott. – Inget barn ska behöva utsättas för övergrepp, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Sexualbrott mot barn är ett stort samhällsproblem

– Sexualbrott mot barn är ett av våra mörkaste och mest allvarliga samhällsproblem. Inget barn ska behöva utsättas för övergrepp, och när det som inte får hända ändå sker måste reaktionen från samhället vara kraftfull, säger Gunnar Strömmer.

Men i stället för att antalet övergrepp mot barn – fysiska och digitala – minskar, så har antalet anmälda brott ökat de senaste tio åren. Och i stället för att skydda barnen och samhället, så skyddas förövarna av otillräckliga verktyg och låga straff.

Den moderatledda regeringen har därför beslutat om en utredning som ska ta ett brett grepp om skyddet för barn mot sexuella kränkningar.

Barnfrid – förstärkta åtgärder mot sexuella kränkningar av barn och barnpornografibrott

Syftet är att säkerställa att såväl straffen som verktygen är tillräckliga för att skydda barn och straffa förövarna.

Den moderatledda regeringen har under den här mandatperioden arbetat i ett högt tempo och lagt om kriminalpolitiken för att återupprätta tryggheten i Sverige.

Till grund för omläggningen ligger ett centralt perspektivskifte: från gärningsman till brottsoffer och det omgivande samhällets behov av skydd. Det här synsättet genomsyrar allt vi gör på kriminalpolitikens område.

Vad gäller just åtgärder mot sexualbrott mot barn och barnpornografibrott, har vi vidtagit en rad åtgärder:

Skärpta straff. Den som begår upprepade sexualbrott mot barn ska som utgångspunkt inte få mängdrabatt eller rabatt på grund av t.ex. hög ålder.
Utvidgade kriminaliseringar. Brotten våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn har utvidgats, och fler kan dömas för försök till sexualbrott mot barn.
Effektivare verktyg. Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, till exempel så att kamerafunktionen på en dator som används för brott kan aktiveras.
Ökad operativ kraft. Polismyndigheten har fått i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexualbrott i digitala miljöer.

– Det här är bara några exempel. Samtidigt är det uppenbart att mer måste göras. Och det är därför vi nu har beslutat att tillsätta den här utredningen för att ta ett stort och samlat grepp om dessa frågor, säger Gunnar Strömmer.

Kemisk kastrering

Ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att personer som döms för sexualbrott och barnpornografibrott inte återfaller i sådan brottslighet.
Kemisk kastrering är en behandling som innebär att läkemedel som påverkar särskilt det manliga hormonsystemet tillförs kroppen för att hämma sexualdriften.
Det bör utredas om det bör införas en ordning med frivillig kemisk kastrering som en förutsättning för villkorlig frigivning eller för tillstånd till villkorad utslussning.

Förövare ska kunna meddelas digitala preventiva förelägganden

Digitalisering gör att vi behöver tänka nytt. Vi måste överväga nya verktyg för att bekämpa sexuella kränkningar av barn som sker i den digitala miljön och för att förhindra delning och spridning av barnpornografiskt material. Ett system med digitala preventiva förelägganden ska därför övervägas för att bekämpa sexuella kränkningar av barn i digitala miljöer och förhindra delning och spridning av barnpornografiskt material. Det kan handla om digitala preventiva vistelseförbud i form av förbud att ha kontakt med barn via sociala medier, förbud att inneha enheter som kan lagra digitala bilder, och skyldigheter att tillåta poliskontroller och installera övervakningsprogram på tekniska enheter, till exempel en mobiltelefon eller dator.

Register över högriskförövare

Fler aktörer behöver ges förutsättningar att skydda barn från att utsättas för sexuella kränkningar.
Utredaren ska därför se över:
Förutsättningarna för att införa ett register över högriskförövare för att myndigheter ska kunna varna och skydda det omgivande samhället.
Förutsättningarna för att göra uppgifter om lagöverträdelser mer tillgängliga för enskilda för att de ska kunna varna varandra.
Regelverket för bakgrundskontroller för att säkerställa att det är tillräckligt anpassat för att förhindra sexuella kränkningar av barn.

Groomingbrottet

Den digitala utvecklingen har underlättat för potentiella gärningsmän att söka upp barn och utsätta dem för sexualbrott. Trots att antalet sexuella kränkningar av barn i den digitala miljön ökar, fattades det under 2025 endast fyra lagföringsbeslut med kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, så kallat groomingbrott, som huvudbrott. Det är ett underkännande för vårt samhälle. För att effektivt kunna förhindra groomingbrott är det angeläget att det finns förutsättningar att kunna ingripa på ett tidigt stadium.
Det är inte kriminaliserat att ta kontakt med någon som inte är ett barn, men som gärningsmannen tror är ett barn.
Utredaren ska ta ställning till om groomingbrottet är ändamålsenligt utformat.

Skärpta straff för barnpornografibrott

Den vanligaste påföljden för barnpornografibrott av normalgraden är villkorlig dom. Under 2025 bestämdes påföljden till villkorlig dom i 40 procent av fallen och fängelse dömdes ut som påföljd i endast knappt 6 procent av fallen. Det är inte rimligt.
För att säkerställa att barnpornografibrottet är ändamålsenligt utformat och att straffet motsvarar brottets allvar ska utredare:
Se över straffskalorna för barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott.
Se över det så kallade pubertetsrekvisitet i syfte att säkerställa att barn som har genomgått puberteten har samma straffrättsliga skydd som barn i samma ålder som inte har genomgått puberteten.
Se över brottsbeteckningen.

Sökningar i passregistret

Det är mycket angeläget att offer i övergreppsmaterial kan identifieras.
Automatiserad ansiktsigenkänning gör det möjligt att snabbt och med stor träffsäkerhet jämföra en enskild ansiktsbild med tusentals andra bilder i en databas.
Utredaren ska därför analysera förutsättningarna för Polismyndigheten att identifiera utsatta barn genom att använda automatiserad ansiktsigenkänning i passregistret.

Sexualbrott mot barn ska inte preskriberas

Barn som utsätts för sexuella kränkningar kan påverkas av det för resten av livet och många gånger orkar, vågar eller får de inte möjlighet att berätta om vad de blivit utsatta för förrän sent i livet.
Det bör nu utredas om preskriptionstiden bör avskaffas för samtliga sexualbrott mot barn och för vissa former av barnpornografibrott.

Ett stärkt skydd mot kvinnlig könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor har varit förbjudet i Sverige sedan början på åttiotalet. Trots det är det alltför vanligt att flickor utsätts för olika ingrepp. Socialstyrelsen har i en undersökning uppskattat att så många som 68 000 kvinnor och flickor som var bosatta i Sverige under 2021 kan ha utsatts för könsstympning. I samma undersökning uppskattades mellan 13 000 och 23 000 flickor löpa risk att utsättas för det.
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett allvarligt brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och leder ofta till livslånga konsekvenser. Ingreppen sker också vanligtvis i mycket låg ålder – merparten av alla könsstympningar görs på flickor under fem år.
Definitionen av könsstympning bör därför ses över.

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Valet 2026 handlar om vi ska fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig – eller göra en kraftig vänstersväng som riskerar att vårt land rivs isär.