Kärnkraft

Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.

Det här har vi gjort

Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.

Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.

Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.

Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.

Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

Det här vill vi göra

Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.

Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.

Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

Vi står inför ett vägval

En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.

Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.

En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.