Varje människa i Sverige ska kunna känna sig trygg. Varje barn ska ha rätten att växa upp utan att dras in i kriminalitetens värld. Du ska kunna lita på att samhället skyddar mot livsfarligt våld, ger brottsoffer den upprättelse de förtjänar och hjälper barn att lämna en destruktiv bana – den moderatledda regeringen lämnar därför nu ett stort antal förslag till lagändringar för ett rättvisare Sverige.
Den allvarliga brottsligheten bland barn och unga har trängt allt längre ner i åldrarna. Därför bedömer den moderatledda regeringen att reglerna för unga lagöverträdare behöver ses över i skärpande riktning.
– Det här är nödvändigt för att hantera ett akut läge med ett livsfarligt våld, öka brottsoffers upprättelse och hjälpa barn att lämna en destruktiv bana, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Allt fler unga som begår brott har koppling till kriminella nätverk, och de som är misstänkta i samband med dödliga skjutningar har blivit yngre över tid.
Det är uppenbart att systemet vi har för unga brottslingar inte fungerar. Reaktionen från samhället kommer alldeles för sent och är inte tillräckligt kraftfull i relation till det lidande brott orsakar. Och vi vet att nio av tio av de unga som döms till sluten ungdomsvård på SiS-hem och har kopplingar till gängen återfaller i grov brottslighet.
En minderårig som dras in i gängens mörker kan utan tvekan ofta ses som både gärningsman och brottsoffer där hot och utpressning är en del av bilden. Men den andra sidan av problemet är att de här barnen i många fall utsätter andra människor – också andra barn – för väldigt grovt, alltför ofta dödligt, våld. För det brottsoffer som träffas av skotten spelar det ingen roll att skytten inte fyllt 18 år.
Vårt samhälle måste nu orka ta in och agera på hela vidden av problemet. Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag.
Därför lämnar regeringen i dag ett stort antal förslag till lagändringar som syftar till att skärpa reglerna för unga lagöverträdare. Detta gör vi för att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att stärka brottsoffrens upprättelse och att samtidigt ta hand om de barn som begår allvarliga brott på ett mycket bättre sätt än idag.
Det är så vi bygger ett rättvisare Sverige – där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.
Skärpta regler för unga som begår brott
Alla över 18 år ska behandlas som vuxna
Ungdomsreduktionen ska avskaffas helt för unga myndiga (18–20 år). Det innebär att personer i denna åldersgrupp som huvudregel ska behandlas som vuxna vid såväl straffmätning som påföljdsval. Unga myndiga ska vidare inte längre särbehandlas i domstol, och det ska inte vara möjligt att döma till ungdomsvård för brott som någon begått efter att personen fyllt 18 år.
Ungdomsreduktionen ska minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år
Straffmätningsvärdet för ett brott begånget av en 15-åring kommer som utgångspunkt att bli dubbelt så högt jämfört med i dag. För brott begångna av äldre ungdomar kommer det som regel bli ännu högre, särskilt vid mycket allvarliga brott.
Straffmaximum
Straffmaximum för lagöverträdare under 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.
Påföljden ungdomsövervakning ska skärpas och användas i fler fall
Det handlar bland annat om att den dömde ska ha hemarrest under ytterligare en kväll och natt i veckan, att den dömde ska kunna förbjudas att under vissa tider vistas på en viss plats eller inom ett visst område och stärkt tillsyn från Kriminalvården. Ungdomsvård ska inte längre kunna förenas med ungdomstjänst eller böter. Det gör att ungdomsövervakning kommer att dömas ut i fler fall.
Straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år
Det gäller brott med minimistraff om fyra års fängelse eller mer och försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Det handlar till exempel om mord, mordförsök, allvarliga sprängningar, grovt vapenbrott och grov våldtäkt. Den 13- eller 14 åring som döms för något av dessa brott ska kunna få en ungdomspåföljd, till exempel ungdomsvård eller ungdomsövervakning. I de mest allvarliga fallen ska även fängelse kunna dömas ut. Den 13- eller 14-åring som döms för brott som omfattas av regleringen ska få en ungdomsreduktion på grund av sin ålder.
Åklagare ska väcka bevistalan i fler fall
I dag gäller att åklagaren har en skyldighet att väcka en bevistalan vid brott med ett minimistraff om fem års fängelse. Denna gräns ska sänkas till fyra år. Vidare ska en fällande dom i ett mål om bevistalan registreras i belastningsregistret.
Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, träda i kraft den 2 augusti 2026.