Nato

Ett medlemskap i Nato är tillsammans med en ökad nationell förmåga det bästa sättet att stärka Sveriges säkerhet. Därför är det mycket positivt att Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, den fria världens försvarsallians. Nu är det viktigt att Sverige tar fram tydliga prioriteringar för hur vi kan bidra till Natos säkerhetsskapande arbete och särskilt till säkerhet och stabilitet i vårt närområde.   

Varför ska Sverige gå med i Nato?

Det finns flera starka skäl för Sverige att gå med i Nato:

1. För att inte stå ensamma vid ett angrepp mot Sverige: Sverige kan inte på egen hand stå emot ett militärt angrepp under särskilt lång tid. Som medlem i Nato kommer Sverige vara en del av Natos kollektiva försvar med ömsesidiga försvarsgarantier. Det betyder att vi skulle få snabbt stöd vid ett angrepp, vilket vi annars inte kan räkna med.
2. För att stärka vår egen förmåga och avskräcka från angrepp: Som medlem i Nato kommer vi få tillträde till Natos gemensamma försvarsplanering. Det stärker vår krigsavhållande förmåga. Som medlem i Nato höjs tröskeln för ett ryskt angrepp på Sverige avsevärt.
3. För att det säkerhetspolitiska läget har förändrats: Det säkerhetspolitiska läget i Europa och hotbilden mot Sverige har förändrats radikalt efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Det nya läget kräver ett starkare svenskt försvar – och det byggs bäst tillsammans med andra. Tiden då det gick att tala om neutralitet och alliansfrihet är överspelad. 
4. För att vi ska stå upp för demokratin: Nato är i grunden en sammanslutning av länder som delar våra demokratiska värderingar. Genom att gå med i Nato manifesterar vi denna tillhörighet och göra klart att vi står upp för demokratin och andra demokratiska länder om de utsätts för påtryckningar eller angrepp. 
5. För att vi redan har ett fördjupat samarbete med Nato, men utan försvarsgarantier: Sverige har redan ett så nära samarbete med Nato som man kan ha utan att vara medlem. Därmed ses vi redan som en allierad med Nato, men utan att ha rätt till de försvarsgarantier som ett Natomedlemskap innebär.
6. För att det finns ett växande stöd för ett svenskt Natomedlemskap: Det finns ett starkt både politiskt och folkligt stöd bakom den Natoansökan som Sverige har lämnat in. Det borgar för en långsiktig svensk säkerhetspolitik byggd på ett Natomedlemskap.

Hur kommer ett Natomedlemskap förändra Sveriges säkerhetspolitik?

Det kommer att öka vår gemensamma krigsavhållande förmåga och öka stabiliteten i Sveriges närområde. Sverige kommer även att kunna ha ett fördjupat säkerhets- och försvarssamarbete som bygger på gemensamma försvarsgarantier med de nordiska och baltiska länderna i vårt närområde. Nato har sedan organisationen bildades 1949 varit garanten för fred och säkerhet i Europa och Nato kommer fortsatt vara central i detta arbete. Det är bra att Sverige nu fullt ut blir medlem av Nato och tillsammans med likasinnade länder stå upp mot det ryska hotet.

Den tidigare politiken som vilade på bilaterala försvarssamarbeten med andra länder och det europeiska försvarssamarbetet var inte tillräcklig för att garantera Sveriges säkerhet. De bilaterala försvarssamarbetena med länder som USA, Storbritannien och Frankrike innehåll inga bindande försvarsgarantier. Därför kunde vi inte vara säkra på att få hjälp vid ett väpnat angrepp.

EU:s försvarssamarbete har fördjupats på senare år, men det saknar fortfarande den militära trovärdigheten och förmågan som Natosamarbetet har. Det är bra att det europeiska försvarssamarbetet fortsätter att utvecklas, men det kommer att vara ett viktigt komplement till och inte en ersättning för Nato. EU kan bidra med viktiga delar när det gäller till exempel att möta hybridhot som cyberattacker och desinformation samt att utveckla försvarsindustri och forskning.

Hur ser vägen till ett medlemskap i Nato ut?

För att bli medlem i Nato så måste ett land skicka in en ansökan om att få gå med. Landet ska därefter granskas av Nato och uppfylla en mängd kriterier och krav som ställs. Sedan måste samtliga länder som redan är medlemmar rösta ja för att landet ska bli ett Nato-land. Det är en process som kan tid.

Vi har respekt för att länder inom alliansen kan ha synpunkter på Sveriges och Finlands Natoansökningar. Från svensk sida måste vi vara lyhörda för de krav som ställs från Nato på Sverige. Det är till exempel viktigt att Sverige så fort som möjligt uppnår Natos tvåprocentsmål. Det vill säga att medlemsländerna ska lägga två procent av BNP på sina försvarsutgifter.

Sverige lägger idag endast 1,3 procent av BNP på försvaret. Vi moderater vill se att Sverige uppnår tvåprocentsmålet redan 2025 – dels för att stärka Sveriges försvar i en osäker tid, dels för att uppnå Natostandard och visa att vi menar allvar med vår medlemsansökan.

Tiden från det att ansökan om Natomedlemskap har skickats in till dess att vi har godkänts som medlem kan vara farlig eftersom vi då inte omfattas av Natos gemensamma försvarsgarantier. Därför är det viktigt att en rad Natoländer, inklusive USA, Storbritannien och Tyskland, har gett Sverige bilaterala garantier under själva ansökningsperioden.

Varför bör Sverige ha en gemensam process med Finland?

Av flera skäl bör vi genomföra denna process tillsammans med Finland. Våra länder delar av historiska och geografiska skäl många säkerhetspolitiska intressen i vårt närområde. Vår gemensamma Natoansökan visar Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det kommer tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet. Den överenskommelse om ökade försvarsanslag som samtliga riksdagspartier ställde sig bakom den 16 mars är ett stort steg i rätt riktning. 

Med oss som medlemmar tillhör hela Norden samma försvarsallians. Det ökar stabiliteten i vår del av världen. Samtidigt är beslutet om ett Natomedlemskap ytterst vårt eget. Det är bara vi själva som slutligen avgör när vi ska ta steget. Men vi ser styrkan i ett samordnat agerande med Finland. 

Vilken roll kommer Sverige ha inom Nato?

Det är något som kommer att avgöras i en dialog mellan Sverige och Nato. Nato kommer genom den gemensamma försvarsplaneringsprocessen att ha synpunkter på hur Sveriges försvar ska vara utformat och vilka förmågor vi bör satsa på. Men samtidigt så kommer Nato att lyssna på de idéer och tankar som Sverige har kring hur vi bäst kan bidra till Natos arbete för gemensam säkerhet.