För att kunna finansiera våra utställda vallöften och säkra en god tillväxt, samtidigt som vi upprätthåller den höga takten i nödvändiga investeringar, kommer det krävas målmedvetenhet och förmågan att prioritera. Moderaterna har utvecklat principer för hur finansiering ska gå till och tagit fram förslag på finansiering. Bland förslagen finns en slöserikommission.
Moderaternas förslag
Moderaterna vill tillsätta en slöserikommission med uppdraget att under nästa mandatperiod se över utgifterna för den statliga förvaltningen och ge förslag på hur utgifterna kan minska och på omprioriteringar som kan göras inom statens utgifter.
Utgångspunkten är att kommissionen bland annat ska analysera, ta ställning till och lämna förslag på vilka statliga verksamheter som kan avvecklas eller prioriteras ned med utgångspunkt i att det staten ska göra ska ske till så låg kostnad som möjligt. Den ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan sköta sina uppdrag med ökad kostnadseffektivitet.
Slöserikommissionen presenterades tillsammans med förslag om fortsatt effektivisering av statliga myndigheter genom generella besparingar och en mer effektiv offentlig upphandling. Målet är att dessa insatser tillsammans ska frigöra minst 40 miljarder kronor på årsbasis.
Skäl för förslaget
Som politiker är det vårt ansvar att prioritera. I första hand kommer våra vallöften finansieras genom omprioriteringar i budgeten. Hittills under mandatperioden har vi omprioriterat omkring 50 miljarder kronor av statens utgifter, vilket gjort att de permanenta skattelättnader som regeringen har gjort till betydande del varit finansierade. Vi vet och har visat för svenska folket att det här är något vi klarar av.
För att värna skattebetalarnas pengar samt motverka slöseri och fusk så behöver vi också se till att det som genomförs görs så effektivt som möjligt. Men vi behöver också ställa oss frågan: Finns det något vi inte behöver göra? Den senare frågan är en av de saker som Slöserikommissionen behöver svara på.
Över tid är det bara en växande ekonomi som kan säkerställa en god välfärd och en hög investeringstakt samtidigt som hårt arbetande svenskar känner att deras ansträngning lönar sig. Bara en procent i ökad tillväxt skulle innebära cirka 30 miljarder i ökat reformutrymme och det är därför viktigt att Sverige gått från att ha bland Europas lägsta tillväxt till att nu väntas få en av Europas högsta tillväxt.
För att säkerställa att arbetet med att finansiera de nödvändiga investeringar som görs i Sverige inte motverkar den svenska tillväxten har Moderaterna slagit fast tre principer som all finansiering behöver klara.
- Vara i linje med det skattehöjarstopp på arbete och sparande som de blågula partierna har enats om
- Finansieringen bör inte leda till minskat antal arbetade timmar
- Finansieringen bör inte leda till ökade kostnader för hårt arbetande människor
Vi står inför ett vägval
Alternativet till Moderaternas effektiviseringar i staten är att höja skatten för hårt arbetande människor. Det kommer vi inte att göra. Moderaternas slöserikommission ska därför ställas i kontrast mot Socialdemokraternas höjda skatter.
Vänstersidans löften saknar täckning. Socialdemokraterna pratar om att de vill stävja skatteslöseri men går samtidigt till val på stora utgiftsökningar utan någon seriös finansiering och saknar 90 miljarder i finansiering för sina vallöften. Det, tillsammans med deras bolåneskatt, skulle ge en vanlig barnfamilj 4 400 kronor i högre skatt varje månad.
Frågor och svar
Hur ska Slöserikommissionen arbeta?
Slöserikommissionens uppdrag är konkret, seriöst och långsiktigt. Den innebär ett arbete för att permanent minska slöseri och få ut mer värde av varje skattekrona. Framför allt handlar det om att analysera och kartlägga svensk statsförvaltning, vart går pengarna, och hur kan de användas bättre.
Är det så här Moderaterna finansierar sina vallöften?
Moderaterna är det enda partiet som presenterat en omfattande och konkret finansieringsplan för kommande mandatperiods reformer, samtidigt som Sverige behåller starka statsfinanser. Förutom de besparingar som nämns ovan med minskat slöseri och mindre byråkrati har vi även presenterat finansiering genom åtstramning av bidrag och omprioriteringar inom biståndet. Det frigör totalt 71 miljarder kronor.