Miljöpolitik

Sverige behöver en långsiktig miljöpolitik med hållbarheten i centrum. Hållbarhet handlar om att eftersträva balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Ensidigt fokus på endera av dessa tre delar riskerar att skapa problem på både kort och lång sikt. Vi ska därför värna om och arbeta för stärkt miljöhänsyn på ett sätt som samtidigt säkerställer svensk konkurrenskraft. Det är bra för miljön och ger dessutom förutsättningar för tillväxt och fler arbetstillfällen. Genom att visa att vi kan kombinera tillväxt och miljöhänsyn kan Sverige vara ett föredöme för andra länder.

Utöver hållbarhetsperspektivet är fyra principer bärande i vår klimat- och miljöpolitik: marknadsekonomiska lösningar, teknikutveckling, internationella överenskommelser och kostnadseffektivitet.

Äganderätten och förvaltarskapstanken – att man vårdar det man äger till nytta även för kommande generationer – är bärande delar i både marknadsekonomin och moderat politik. Miljö- och klimatpolitik handlar till stor del om att lösa problem som uppstår när inte äganderätten är tillämpbar. Ingen äger luften, haven eller klimatet. Därför uppstår problem i ansvarsfrågan, och det är motivet till att politiken bör ingripa. Strävan bör vara att efterlikna marknadens funktionssätt, till exempel genom att sätta ett pris på utsläpp som förorenaren tvingas betala. Denna princip om att förorenaren ska betala brukar kallas för polluter pays principle (PPP) och är vägledande för Moderaternas miljö- och klimatpolitik. Vi anser att principen bör utvecklas och användas i fler sammanhang.

Moderaterna tror på människans inneboende förmåga att hitta nya vägar för att lösa komplicerade problem. Vår uppfattning är därför att miljö- och klimatutmaningar inte i första hand ska lösas genom att begränsa människor, utan genom att skapa förutsättningar för lösningar som minskar eller eliminerar de negativa effekterna av mänsklig miljöpåverkan.

Vi måste vara medvetna om att miljöproblem – och allra tydligast klimatutsläppen – inte bryr sig om nationsgränser utan flyttar sig långt bortom de platser där föroreningen skett. Svenska särkrav är därför sällan vare sig effektiva eller ändamålsenliga. I miljö- och klimatfrågor måste därför överenskommelser inom EU, eller ännu hellre internationellt, alltid eftersträvas. Sverige ska vara en stark och pådrivande röst i världen för att minska klimatpåverkan.

Eftersom resurserna är begränsade är det viktigt att offentliga insatser görs genom åtgärder som ger så stor miljö- eller klimatnytta som möjligt för de pengar som satsas. Varje ineffektivt spenderad krona är en förlust för miljön. Innan styrmedel införs ska de vara väl utredda med beräkningar för miljö- och klimatnytta samt kostnadseffektivitet.

Ordning och reda i klimatpolitiken

För att kunna bedöma olika klimatsatsningars kostnadseffektivitet är det avgörande att deras förväntade utsläppsminskningar beräknas på ett sätt som är enhetligt, genomarbetat och transparent. Därefter kan den förväntade utsläppsminskningen ställas i relation till satsningens kostnad. Utan enhetliga beräkningar finns ingen möjlighet att göra en rättvis jämförelse mellan olika satsningars kostnadseffektivitet – och då förlorar vi också förmågan att spendera våra gemensamma medel där de gör som allra störst nytta. För Moderaterna är det centralt att veta hur stor utsläppsminskning en åtgärd genererar i förhållande till hur stor investering som görs.

Frisk luft

Sverige och EU har länge arbetat med att förbättra luftkvaliteten genom att kontrollera utsläpp av skadliga ämnen i atmosfären, förbättra olika bränslen samt införa miljöskyddskrav i transport- och energisektorerna. Luftföroreningar påverkar både miljön och människors hälsa negativt. De skadliga partiklarna har visat sig leda till en rad sjukdomar som exempelvis skador på centrala nervsystemet, cancer och astma, och kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.

Det är angeläget att verktyg för att minska problemen med dålig luftkvalitet kommer på plats. Det är också särskilt viktigt att ge kommunerna möjlighet att utifrån varje enskild kommuns förutsättningar och behov minska de skadliga partiklarna och förbättra luftkvaliteten, klimatet och hälsan. Vi vill bland annat ge kommuner möjlighet att differentiera parkeringsavgifter utifrån fordonets miljöklassning och skapa parkeringsytor för bilpooler. Vi föreslår också utbyggd infrastruktur för elbilar.

Moderaterna är inte emot miljözoner som verktyg. Däremot måste nya verktyg införas med respekt för människors gjorda investeringar och därför menar vi att det vore för tidigt att ge kommunerna möjlighet att införa miljözoner redan år 2020, eftersom det skulle riskera privatpersoners ekonomi.

Fossilfri fordonsflotta

Sverige är ett land med stora avstånd. Många är beroende av bilen för att kunna ta sig till jobbet, och råvaror och produkter måste kunna transporteras såväl inom landet som till andra länder. Inrikesflyget kommer även framöver att vara en stöttepelare för ett konkurrenskraftigt näringsliv från norr till söder. För Moderaterna är det viktigt att det finns förutsättningar för tillväxt i hela landet och att människor ska ha möjlighet att bo och verka där de vill. Samtidigt värnar vi miljön. Därför vill vi inte straffa transporter som sådana, utan fokuserar istället på sänkta utsläpp.

Bonus Malus

Utsläppen från transportsektorn måste minska och andelen förnybara drivmedel måste öka. Moderaterna vill fortsatt satsa på supermiljöbilspremien till dess att ett väl fungerande teknikneutralt, klimatsmart och effektivt bonus–malus-system är på plats. Det nya systemet ska inte vara överfinansierat, eftersom det strider mot principen att malus ska finansiera bonus. Syftet med ett bonus–malus-system är att påskynda omställningen av fordonsflottan, inte att straffa bilisterna. På sikt bör systemet baseras på livscykelanalyser av fordon för att ge en mer rättvisande bild av olika fordonstypers klimatpåverkan.

Biodrivmedel

Moderaterna ser ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för förnybara biobränslen samt säkerställa en bred råvarubas. Detta krävs för att branschen ska våga göra större investeringar exempelvis i anläggningar för produktion av biobränslen. Därigenom kan vi också öka andelen förnybara bränslen.

Reduktionsplikt är ett system som grundas på drivmedlens klimatprestanda och baseras på hur stora reduktioner av utsläpp av växthusgaser som drivmedlet ger upphov till. Genom successivt ökad inblandning av biodrivmedel kan vi minska de fossila koldioxidutsläppen och bidra till att Sverige når den målnivå för 2030 som Miljömålsberedningen har föreslagit.

Flyget

För att långsiktigt minska utsläppen från flyget bör en reduktionsplikt utredas även för flygbränsle. Genom att i samråd med branschaktörer successivt öka inblandningen av förnybara bränslen i flygbränslet kan vi säkerställa att flyget även fortsättningsvis utgör ett alternativ för den som vill eller behöver resa i vårt avlånga land, samtidigt som klimatutsläppen kan reduceras. Möjligheten att införa miljödifferentierade start- och landningsavgifter bör också undersökas.

Moderaterna är emot en flygskatt eftersom skatten bygger på att straffa avstånd istället för utsläpp och därmed inte heller ger flygbolagen några som helst incitament att sänka sina utsläpp. Till råga på allt är skatten ineffektiv, då den endast förväntas leda till marginella utsläppsminskningar. En reduktionsplikt även för flygbränsle är en långt bättre väg att gå. Som ytterligare ett komplement, och i avvaktan på att ett system med reduktionsplikt för flyg kommer på plats, bör det dessutom vara obligatoriskt för aktörer som säljer flygbiljetter att erbjuda klimatkompensation som ett tillägg vid biljettköp.

Nollvisionsstrategi i samverkan med basindustrin

För att Sverige ska nå de ambitiösa utsläppsmål som föreslogs av Miljömålsberedningen och som nu antagits genom det förstärkta klimatpolitiska ramverket behöver flera delar av klimatpolitiken ses över. En av dessa delar är hur den svenska basindustrin fortsatt ska bidra till utsläppsminskningarna. För att reducera basindustrins utsläpp till noll krävs omfattande insatser längs hela kedjan. Moderaterna ser att en nollvisionsstrategi för basindustrin bestående av två ben, dels utsläppsfri processteknik och dels Carbon Capture and Storage (CCS), är en bra väg framåt. En nollvisionsstrategi har dessutom förespråkats av företrädare för basindustrin, där man redan tagit egna initiativ till forskning och utveckling i syfte att sänka sina utsläpp med bibehållen produktionskapacitet. I nollvisionsstrategin är dialog och samverkan mellan basindustrin och staten nyckeln till att skapa goda förutsättningar för fortsatta utsläppsminskningar parallellt med en växande ekonomi.

För att lyckas med nollvisionsstrategin är CCS, alltså koldioxidavskiljning och lagring, ett viktigt verktyg. År 2005 släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport om just CCS där de uppskattar att metoden har potential att bidra till 15-55 procent av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade. CCS är ett verktyg som kommer vara avgörande för att nå målet att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därför bör Sverige omgående påbörja arbetet med att ta fram en CCS-strategi, gärna i samarbete med övriga nordiska länder.

Skatteavdrag för klimatkompensation

Det ska löna sig att vara klimatsmart, och företag bör därför kunna göra skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder. Som ett första steg ser vi stor potential i att ge avdragsrätt för företag som köper och annullerar utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandel samt avdragsrätt för investeringar i flexibla mekanismer såsom Clean Development Mechanism (CDM) och Verified Emission Reductions (VER). Genom avdragsrätt kan man ytterligare stärka och premiera det svenska näringslivets engagemang i klimatfrågan. För Moderaterna är det avgörande att en ambitiös miljö- och klimatpolitik går hand i hand med en stark svensk ekonomi. På så sätt kan Sverige vara ett grönt föredöme för andra länder.

Klimatpolitik och EU

Sverige är ett litet land som står för en mycket liten del av världens totala växthusgasutsläpp. Åtgärder för att minska utsläppen behövs nationellt, men vi har allra störst möjlighet att göra skillnad genom att arbeta internationellt och påverka andra länder. En av Sveriges viktigaste arenor för detta arbete är EU, som i egenskap av världens näst största ekonomi spelar en betydande roll i den globala klimatpolitiken. Gemensamma ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU ger resultat. Genom att kombinera minskade utsläpp med stark tillväxt och fler jobb bygger vi både ett starkare EU och ett starkare Sverige.

EU:s klimatmål fastställdes redan hösten 2014 och innebär att växthusgasutsläppen ska minska med 40 procent senast år 2030 jämfört med 1990 års nivå. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant. Tillsammans med Luxemburg är Sverige det land som procentuellt sett ska minska sina utsläpp mest fram till 2030, medan andra EU-länder som inte har kommit lika långt i sitt klimatarbete fått betydligt lägre mål för utsläppsminskningar. Eftersom Sveriges nationella utsläppsmål är långt mer ambitiösa än EU-målen kommer vi sannolikt att överprestera. Men det är helt oacceptabelt att EU-länder med betydligt lägre krav på utsläppsminskningar tillåts åka snålskjuts på Sveriges ansträngningar. Som princip är det problematiskt att de länder som kommit längst i klimatarbetet ska göra mest, då det innebär onödigt stora kostnader för relativt små utsläppsminskningar. Det är helt enkelt inte kostnadseffektivt.

EU:s utsläppshandel, EU ETS, är ett helt centralt styrmedel för att medlemsländerna ska kunna nå EU:s klimatmål och ett i grunden välfungerande system. Grundprincipen bakom EU ETS är att sätta ett tak för utsläppen inom unionen som begränsar antalet utsläppsrätter och att priset på utsläppsrätter sedan regleras av efterfrågan på en EU-gemensam marknad. På så sätt kommer de mest kostnadseffektiva utsläppsminskningarna till stånd först. Med detta som utgångspunkt anser Moderaterna att EU ETS bör utvidgas till fler sektorer, och successivt skärpas utan att riskera att utsläppen bara flyttas till andra länder. På sikt bör EU ETS länkas samman med andra utsläppshandelssystem.

Globalt klimatavtal och internationellt samarbete

Det är mycket glädjande att världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris 2015. Det är ett historiskt klimatavtal där länderna har förbundit sig att hålla den globala medeltemperaturen väl under två grader, och göra ansträngningar för att medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5 grader. Hittills har mer än tre fjärdedelar av undertecknarna ratificerat avtalet. Det visar att världens länder nu gemensamt är redo att ta ansvar för klimatutmaningen. Dock återstår mycket arbete. De nationella klimatplanerna som lämnades in inför mötet i Paris, där respektive land redogör för vilka åtgärder de är beredda att vidta, är långt ifrån tillräckliga för att nå det gemensamma målet.

För att möta klimatutmaningarna på ett kostnadseffektivt sätt bör en viktig del av de svenska insatserna göras genom flexibla mekanismer såsom CDM (Clean Development Mechanism) och JI (Joint Implementation), vilka är kopplade till Kyotoprotokollet och ger länder möjlighet att komplettera sina nationella utsläppsminskningar genom att förvärva utsläppsminskningar från projekt i andra länder. På så sätt kan Sverige plocka lågt hängande frukter i länder som inte nått lika långt i sitt klimatarbete och därmed generera största möjliga utsläppsminskning per krona. Eftersom klimatutmaningen är global spelar det till syvende och sist ingen roll var i världen utsläppsminskningarna sker. Två sektorer som inte är inkluderade i Parisavtalet är det internationella flyget och den internationella sjöfarten. Tillsammans står dessa sektorer för cirka fem procent av de globala utsläppen, och andelen förväntas öka. Därför är det viktigt att internationella överenskommelser kommer till stånd för att reglera dessa utsläpp och på sikt minska dem.

Inrätta en nationell bioekonomistrategi

Sverige är mycket rikt på skog. Det medför ett ansvar att bruka skogen på ett hållbart sätt som tar hänsyn till både miljömål och produktionsmål. Tack vare den privata äganderätten för skog har svenskt skogsbruk länge varit framgångsrikt, och det finns i Sverige enormt mycket kunskap och forskning på området. Därför har Sverige goda möjligheter att utveckla en ekonomi som i ännu högre grad är biobaserad. Genom att inrätta en nationell bioekonomistrategi menar vi att man tillsammans med de gröna näringarna kan skapa större miljö- och klimatnytta. Den nationella strategin ska vara en väl förankrad strategi som främjar samverkan mellan både stat och näringsliv för att underlätta de omställningar som krävs i exempelvis skogsindustrin och lantbruket.

Maria Malmer Stenergard
Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson
Jag drivs av övertygelsen att vi behöver en politik som låter människor och företag växa och blomstra. Den som vill förverkliga sin dröm ska aldrig behöva hindras av krångliga eller omotiverade regler.
Mer om Maria