Efter årtionden av socialdemokratisk experimentpolitik tar regeringen nu krafttag för att återupprätta en stark kunskapsskola. Det är hög tid. En av sex elever går idag ut grundskolan utan gymnasiebehörighet – på Gotland är det nästan fem hela skolklasser per år. Det är det dystra arvet efter socialdemokratisk skolpolitik där social ingenjörskonst har gått före kunskap.
Medan Socialdemokraterna har ägnat sig åt att jaga friskolor, urholka lärarrollen och utöka administrationen, genomför vi nu flera genomgripande reformer som på allvar tar tag i skolans verkliga problem. Den omfattande betygsutredningen markerar ett definitivt slut på den socialdemokratiska eran där otydliga mål, betygsinflation och orättvisa betyg har skadat en hel generation elever.
Socialdemokraterna stod en gång i tiden för en kunskapssyn där målet var att alla skulle få tillgång till god utbildning. Men successivt kom en annan syn att dominera, där social fostran blev viktigare än kunskap. Nu vänder vi på den utvecklingen. Med nya läroplaner sätter vi stopp för de experimentella inlärningsmetoder som har fått härja fritt och återinför i stället en solid grund av faktakunskaper och progression som är anpassad för barns kognitiva utveckling.
Den socialdemokratiska skolpolitiken har gradvis förvandlat lärare från kunskapsförmedlare till administratörer. Idag finns det 36 000 utbildade lärare som har flytt yrket, till stor del på grund av en orimlig dokumentationsbörda och administration som stjäl tid från undervisningen. Medan våra politiska motståndare har överöst lärarkåren med byråkratiska pålagor, tar vi nu krafttag för att låta lärare vara just lärare.
Vår regering renodlar nu läraruppdraget så att fokus hamnar där det hör hemma – på undervisning och kunskapsförmedling. Vi minskar kraven på elevnära dokumentation, förenklar reglerna kring arbetet mot kränkande behandling och ser till att lärarna får mer tid till planering och pedagogisk utveckling. Det är dags att frigöra lärarna från skrivborden och låta dem återvända till klassrummen där de gör mest nytta.
Sveriges exceptionella ekonomiska utveckling under 1900-talets första hälft byggde på en stark kunskapsskola. Den positionen gav Socialdemokraterna och vänstern upp till förmån för sociala experiment och svag politisk styrning. Nu återupprättar vi den svenska kunskapsskolan, inte genom symbolpolitik och elevexperiment som våra motståndare förespråkar, utan genom konkreta reformer som sätter kunskap och resultat i centrum.
Josefin Malmqvist (M)
Gruppledare utbildningsutskottet
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot