Gotland behöver en reservhamn

I dagens GT skriver Andreas Unger och Inger Harlevi om Gotlands behov av en reservhamn på norra Gotland. Du kan läsa artikeln här:

Den ryska invasionen av Ukraina är en humanitär katastrof, initierad av en krigsförbrytare vid namn Vladimir Putin. Vi ser alla på nyheterna hur attackerna mot civila intensifieras, parallellt med nya rapporter om att förstärkningar på den ryska sidan förbereds i Belarus och Tjetjenien. Samtidigt är det tydligt att logistik och planering fallerat för Putin-regimens trupper. Stora konvojer står still, vilket gör att mat och bränsle saknas. Det bromsar framryckningen.

I krig och kris är logistik och varuförsörjning viktigt. Det gäller i allmänhet, men det är också särskilt sant här på Gotland. Som ö belägen mitt i Östersjön är vi beroende av att leveranser till och från fastlandet fungerar. I dagens samhälle levereras många saker ”just in time”. Det märks när båtarna från fastlandet blir kvar i hamn på grund av hårt väder – hyllorna på matbutiken glesas ut efter bara någon dag.

Därför är det viktigt att planera för hur Gotland ska försörjas vid samhällsstörningar och höjd beredskap, till exempel om Visby hamn sätts ur spel. Moderaterna har i flera år drivit frågan om att Gotland behöver en reservhamn för ökad beredskap. Det blev också – på vårt initiativ – ett tillägg i De Gotländska Ståndpunkterna som förhandlades fram under 2021. Länsstyrelsen Gotland har i sin rapport ”Reservhamn Gotland” också förtydligat sin ståndpunkt i frågan.

När läget i omvärlden förändras till det sämre finns skäl att fundera noggrant på hur vi stärker vår beredskap. Att förstärka Försvarsmakten är såklart en mycket viktig del. Att fylla på med torrvaror och vatten i sina förråd hemma en annan. Men vi som tar politiskt ansvar i Region Gotland behöver också föreslå insatser på samhällelig nivå som säkrar vår beredskap. Därför fortsätter Moderaterna att driva på för en gotländsk reservhamn.

Andreas Unger (M)
Gruppledare

Inger Harlevi (M)
Regionfullmäktiges ordförande

Ta tag i lantbrukets verkliga utmaningar

I dagens GA har Jesper Skalberg Karlsson och Ingemar Lundqvist skrivit om lantbrukets förutsättningar. Du kan läsa artikeln här:

Alla som är verksamma inom jord- och skogsbruket vet hur priserna utvecklat sig de senaste månaderna. Priserna på el, drivmedel, gödsel och utsäde har rusat. Den ryska invasionen av Ukraina – som är en stor producent av bland annat spannmål – kommer bidra till ytterligare prisökningar. Det är ett mycket allvarligt läge för lantbruket och för hela Sverige.

Regeringen har den senaste tiden presenterat stödpaket, bland annat till jordbruket, för de ökade priserna. Moderaterna står bakom det stödpaket som presenterats och har varit drivande i att merparten av pengarna ska kompensera för höga drivmedelspriser. Samtidigt vill vi mer än regeringen. Det krävs både stödpaket och ett större omtag för att stärka svensk konkurrenskraft, så att lantbruket stärks långsiktigt.

Vi ser hur andra EU-länder, som till exempel Finland, har en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. Där produceras omkring 80 procent av maten inom landets gränser, medan det i Sverige snarare handlar om 50 procent. Finland har lyckats genom att sänka skatterna, minska kostnaderna och genomföra omfattande regelförenkling. Det är tvärtemot vad regeringen och deras stödpartier gjort i Sverige.

Regeringen höjer skatten på diesel, trots att det är den högsta i världen. Man inför anmälningsplikt för att använda grus, inför krav på fågelinventering i egen skog och bygger ett elsystem med skyhöga elpriser de dagar det inte blåser.

Vi moderater vill gå i motsatt riktning. Därför föreslår vi att en nationell regelförenklingskommission startas, som ska kapa företagens administration med 30 procent. Vi fortsätter också lägga förslag om sänkta skatter på drivmedel, och är det parti som velat sänka skatten på drivmedel mest när det verkligen gäller. Därutöver presenterar vi förslag på att reformera miljöbalken, så att Sverige inte längre ska vara det enda landet i världen där livsmedelsproduktion klassas som miljöfarlig verksamhet. Sådan byråkrati måste vi göra oss av med.

De skenande priserna inom jord- och skogsbruket riskerar vår konkurrenskraft, beredskap och livsmedelsförsörjning. Snabbt förhandlade stödpaket har sin plats, men får inte vara den enda lösningen. Konkurrenskraften måste stärkas och bli uthållig. Därför vill vi göra ett stort omtag med fokus på sänkta skatter, minskade kostnader och omfattande regelförenkling. Så får vi ordning på Sverige.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Ingemar Lundqvist (M)
Lantbrukare i Hejde

Dags för nästa steg mot Arenastaden Visborg

I dagens GA skriver Andreas Unger och Niklas Carlberg om behovet av en ny ishall. Du kan läsa artikeln här:

I valet 2018 presenterade Moderaterna sin inriktning för sport- och friluftsanläggningar på Gotland. Vi sa redan då att Gotland behöver ett nytt badhus som ersätter Solbergabadet och att den gamla ishallen på Rävhagen behöver ersättas. Mycket har hänt sedan dess – inte minst med coronapandemin – men vi har hållit kursen.

Det första vi gjorde under mandatperioden var att slänga förslaget om ett nytt äventyrsbad i papperskorgen. Vi tycker inte att det är aktuellt att lägga över 300 miljoner på ett äventyrsbad när det redan finns bra alternativ på den privata marknaden i form av Kneippbyn. Tillsammans med Alliansen har Moderaterna istället genomfört en utredning om ett mer ekonomiskt hållbart badhus, vilket lett till att prislappen för nytt bad sänkts med cirka 100 miljoner kronor. Det motsvarar de behov som Gotland har när det gäller exempelvis föreningsliv, idrottsundervisning i skolan och simträning.

När klubban föll i bordet år 2021 blev beslutet att ett nytt bad ska förläggas vid Solberga i Visby. Vi hade hoppats kunna bygga ett nytt bad på Visborgsområdet i anslutning till en ny ishall – men tyvärr visade det sig att marken inte var lämplig för ett badhus. Att den möjligheten försvann fick däremot inte betyda att allt skulle skjutas upp ytterligare ett decennium. Därför ställde vi oss bakom beslutet och ser fram emot ett nytt bad i Visby som ersätter det gamla Solbergabadet.

Men ishallen då? Det behovet finns fortfarande kvar. Ishallen på Rävhagen har många år på nacken, dras med renoveringsbehov och har inte alla funktioner som efterfrågas. En bra väg framåt är därför att under kommande mandatperiod fatta beslut om en ny ishall. Med en ny och ändamålsenlig ishall i anslutning till ICA MAXI Arena och den planerade gymnastikhallen på Visborg kan vi skapa stordriftsfördelar för idrotts- och föreningslivet. Det vore ett viktigt steg mot att slutföra byggnationen av Arenastaden Visborg.

En förstudie om vilka isytor som behövs på Gotland har nyligen påbörjats inom regionstyrelseförvaltningen och skall genomföras under 2022. Det är en bra början. Men mer behöver göras under nästa mandatperiod: beslut om ny ishall behöver fattas och ett samlat grepp tas om sport- och friluftsanläggningar. Det vore bra för hela Gotland.

Andreas Unger (M)
Regionstyrelsen

Niklas Carlberg (M)
Kultur- och fritidsberedningen

Förbundsstämma 2022

Den 19 mars samlades Gotlandsmoderaterna till förbundsstämma, för att diskutera nya politiska förslag och välja en styrelse för verksamhetsåret 2022. Nedan finns ett kort referat från stämman.

Inbjuden gäst för dagen var Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna och vice partiordförande. Elisabeth höll ett kärnfullt stämmotal om valets viktigaste frågor: att vi ska minska utsläppen med utbyggd kärnkraft, att vi ska återställa arbetslinjen med bidragstak och att vi ska höja straffen och satsa mer på Polisen för att stävja brottsligheten.

Stämmoordförande för dagen var Inger Harlevi, som klubbade de 21 punkterna på föredragningslistan. Den stora propositionen om byggande på Gotland – Gotlandslöftet – ställde sig stämman enhälligt bakom. De sju att-satserna kommer att bearbetas och formges på lämpligt sätt, för att presenteras externt under våren.

Förbundsstyrelsen för 2021 beviljades ansvarsfrihet. Resultat- och balansräkning fastställdes, och verksamhetsberättelserna för våra föreningar och nätverk lades till handlingarna.

Till förbundsordförande valdes Jesper Skalberg Karlsson, som nu påbörjar sitt åttonde år som ordförande för förbundet. Till vice ordföranden valdes Andreas Unger (omval) och Mariette Nicander (omval). Fem ledamöter i förbundsstyrelsen från 2021 valdes om: Roger Wärn, Inger Harlevi, Rolf Öström, Håkan Onsjö och Mats Hedström.

Nya namn i förbundsstyrelsen är Mikael Bladh (nyval) och Lina Runander som valts till ansvarig för Moderatkvinnornas verksamhet. Sara Wilhelmsson valdes till ordinarie ledamot efter att under 2021 ha varit ansvarig för Moderatkvinnornas verksamhet. Det noterades också att Lena Celion lämnat styrelsen under året pga. flytt till fastlandet – och hon har tackats av på lämpligt sätt av styrelsen under hösten.

Tidigare stämmor har valt ledamöter i ett Landsbygdsutskott och ett Jorbruksutskott. Dessa två läggs nu samman till Landsbygds- och jordbruksutskottet. Sammankallande i gruppen blir Mikael Bladh. Ledamöter är Kjell Broander, Magne de Bruycker, Mats Hedström och Ingemar Lundqvist.

Efter stämman följde lunch och fotografering.

Vad tycker du är viktigt för Sudrets utveckling?

Vi moderater vill att hela Gotland ska leva och utvecklas – men vi behöver din hjälp för att göra våra politiska förslag ännu bättre.

Därför är du varmt välkommen till en diskussionskväll med oss, där vi vill lyssna och diskutera. Bostadsbyggandet, besöksnäringen, Serviceort Burgsvik, vindkraftsparker… Ja, allt som rör Sudret egentligen!

Vi ses på Gåsen Out (f.d. Björklunda) klockan 19:00 den 29 mars. Från Moderaterna deltar bland annat Jesper Skalberg Karlsson, Björn Westerholm, Andreas Unger, Sara Wilhelmsson, Mariette Nicander, Håkan Onsjö och Inger Harlevi.

Välkomna! 

Skalberg släpper reformrapport

Det krävs omfattande regelförenklingar om Sverige ska lyftas ur Europas bottenliga för tillväxt, menar fyra debattörer på Dagens Industris opinionssida. En av dem är gotländska riksdagskandidaten Jesper Skalberg Karlsson:

– Många partier ställer sig bakom regelförenklingar i teorin, men är i praktiken försvarare av ett oförändrat läge. Det vill vi ändra på, och har därför tagit fram en reformrapport med konkreta förslag på regelförenklingar som kan genomföras på lokal och nationell nivå, säger Skalberg Karlsson.

Utöver den opinionstext som finns hos Dagens Industri släpper kvartetten en tillhörande rapport på 18 sidor, med förslag på nationella och lokala regelförenklingar. Titeln är Tillsyn, tillstånd, tillit och tillväxt:

– I rapporten föreslås bland annat ett införande av tjänstemannaansvar, avskaffande av Länsstyrelsens tillsynsansvar och inrättandet av ett Avregleringsråd. Det är inte reformer som ensamt kommer lösa Sveriges tillväxtproblem, men det är en oerhört bra början, avslutar Skalberg Karlsson.

Reformarbetet har hämtat inspiration från samtal med företagare och experter från Visita, Näringslivets regelnämnd (NNR), Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Företagarna, med flera.

I kvartetten som skrivit rapporten finns utöver Jesper Skalberg Karlsson också Ida Drougge (riksdagsledamot Lidingö), Gustaf Göthberg (riksdagskandidat Göteborg) och Oliver Rosengren (riksdagskandidat Kronoberg). Den sistnämnda är också medförfattare till den bok Skalberg Karlsson släpper senare i vår.

Unger: Ordnat flyktingmottagande ger bättre integration

I dagens upplaga av GA skriver Andreas Unger (M) om vad som kan göras när allt fler anländer till Sverige från Ukraina.

Vi ser med förskräckelse på Putin-regimens invasion av Ukraina. Det är inte förvånande att Putin fortsatt sitt rövartåg, eftersom han inte mötte tillräckligt starkt motstånd under invasionen av Georgien 2008 och invasionen av Krim 2014. Men det är häpnadsväckande med vilken grymhet och omfattning ryska trupper nu opererar i Ukraina. Att internationella domstolen i Haag öppnat en utredning kring krigsbrott är en tydlig signal på att många gränser redan passerats.

Gotland har en stark anknytning till Ukraina. Den ukrainska gränsen ligger blott 70 mil från Gotlands södra spets, och många gotlänningar har också släktband till Gammelsvenskbyn Zmijvka i Beryslav. Det är därför naturligt att många känner oro.

Det mest talande är dock att många gotlänningar nu känner beslutsamhet kring att vi ska göra vad vi kan för att stötta Ukrainas folk. Att tusentals människor deltog på en manifestation i Visby är en stark signal. Hemvärnet ser just nu att antalet ansökningar ökar. Röda Korset och andra stora hjälporganisationer samlar in stora summor.

Men mer behöver göras. Till exempel bör Region Gotland i detta läge ta ett samordnande ansvar för att boendesituationen löses för de ukrainare som ankommer till ön. Det skulle kunna vara så enkelt som att lägga till en flik på gotland.se där privatpersoner och företag kan anmäla boende och bäddar. Spontana lösningar har sin plats – men med en ordnad process kan vi få till ett bättre utfall. Det märks i utvärderingar av flyktingkrisen 2015 att tydlighet och ordning ger bättre integration.

Vidare bör Gotland följa moderatledda Region Stockholms exempel och erbjuda gratis kollektivtrafik för den som visar upp ett ukrainskt pass, åtminstone under en tid. Vi vet nämligen att det kan vara svårt för ukrainare att genomföra betalningar när deras bankväsende och valuta är i gungning. Om sen Destination Gotland vill följa vårt exempel så är det såklart välkommet.

Just nu flyr kvinnor och barn från Putins bomber. Människor med mycket starka skyddsskäl kommer till Sverige och Gotland på flykt från ett krig i Europa. Det är på sätt och vis hjärtskärande verkligt samtidigt som det känns helt overkligt. Men Gotland är starkt och alla goda krafter behövs. Låt oss nu se till att erbjuda ett ordnat och effektivt mottagande.

Andreas Unger (M)

Gruppledare

Sänk skatten på el och bränsle

Det har aldrig varit så dyrt att tanka bilen. Dieseln kostar för första gången i historien över 25 kronor litern. Det slår hårt mot gotlänningar som är beroende av bilen för att klara sin vardag.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till att oljepriserna stigit globalt. Men den främsta orsaken till chockpriserna är aktiva val och beslut som den socialdemokratiska regeringen fattat. Exempelvis har de höjt skatterna på bensin och diesel – sju år på raken. Vi vill istället sänka skatten på bensin och diesel, så att du inte ska behöva ha ont i magen när du tankar bilen. För även om vi såklart vill ställa om fordonsflottan till mer hållbara bränslen – som el och vätgas – så kommer det ta lång tid innan den omställningen är fullt genomförd.

Om fler ska ha råd att leva och bo på hela Gotland krävs det att vi gör flera saker, så att levnadskostnaderna inte tränger undan allt annat:

Sänk bensin- och dieselskatten mer än idag

Se över reduktionsplikten så att bensin och diesel kan bli 5 kr billigare

Slopa elskatten när elpriserna sticker iväg


Våra riksdagskandidater

När det verkligen gäller har inget parti velat sänka skatten på bensin och diesel lika mycket som Moderaterna. Vi lovar att fortsätta jobba för alla människor som är beroende av bilen i sin vardag.

Jesper Skalberg Karlsson

Inger Harlevi
Håkan Onsjö

Bladh: elpriserna utvecklas i fel riktning

Idag skriver Mikael Bladh, ledamot i styrelsen för Moderaterna på Norra Gotland, i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

Under vintern har det blivit allt tydligare att Sverige har stora problem med energiförsörjningen. Jag läste i januari på HelaGotland att man inte bara satt igång Karlshamnsverket och där eldar 140 000 liter olja per dygn, utan också startat upp flygbränsledrivna turbinkraftverk i Slite. Det här var otänkbart för bara några år sen. Vi har ju den här reservkraften för de tillfällen när överföringen från fastlandet inte funkar – att vi behövt ta dem i bruk för en vanlig svensk vinter är sorgligt.

I den efterföljande debatten mellan höger- och vänsterpolitiker har båda sidor fastnat i politiska skyttegravar. Vänsterpartierna anser att vindkraft är svaret på våra bekymmer. De menar att vindkraften kommer lösa problemen för att vi under ett år kan producera mer energi än vi gör av med. Tyvärr verkar de missa att energin i dagsläget inte går att lagra. Att vi får ont om energi när vi behöver den som mest verkar de inte ta notis om.

Den högra sidan kämpar å andra sidan för att kärnkraften ska få en renässans. Själv är jag kärnkraftsvän, men den kommer inte ensamt lösa alla problem. Som de allra flesta vet har Sverige också genom politiska beslut sett till att man bara får bygga kärnkraft på vissa platser i Sverige. Ett stort lagstiftningsarbete behöver göras om kärnkraften ska få en bred renässans. Sådant tar tid.

Mest beklämmande är dock att politiker i stor utsträckning glömt bort på vems uppdrag de jobbar. Det är ingen som är betjänt av att politiker står i TV och gissar kring elmarknaden. Vad som behövs är en insikt om att människor i Sverige just nu drabbas av en oansvarig energipolitik. Det är vanliga människor som ser levnadskostnaderna öka månad för månad, och tränger ut allt annat. Priset för den gröna omställningen läggs helt på hushållen.

Jag vill inte leva i ett land där hårt arbetande människor fasar över hur nästa månads elräkning kommer att se ut. Därför behöver politiker av olika färg komma upp ur skyttegravarna och se verkligheten: det behövs såklart förnybara energikällor, men också stabil energiförsörjning med kärnkraft för de dagar när vädret inte är på vår sida. Det har blivit om möjligt ännu mer aktuellt när vi ser att Ryssland, som exporterar gas och olja, invaderat Ukraina. Sådana länder ska vi inte göra oss beroende av.

Sverige behöver tvärtom en egen och framåtsyftande energipolitik, med en stabil energimix och ett överskott av energi vi kan exportera ut i Europa. Det vore också bättre för hushållens plånböcker.

Mikael Bladh (M)

Moderaterna Gotland

Andra inlägg som kanske intresserar dig:

Unger och Runander: Turismen ska utvecklas på ett hållbart sätt

I dagens upplaga av Gotlands Allehanda skriver två företrädare för Gotlandsmoderaterna om turismen. Du kan läsa texten här:

Besöksnäringen är en av Gotlands basnäringar och avgörande för vår lokala ekonomi. Almedalsveckan skapar tillväxt i eventbolagen, besöksmål som Kneippbyn skapar efterfrågan på hotellnätter och det rika restaurangutbudet innebär både gastronomiska upplevelser och fler jobb till unga gotlänningar. Besöksnäringen är på sätt och vis så självklar i många företags verksamhet, att det blir svårt att avgränsa vad som ska räknas som besöksnäring. Vi kan dock konstatera att med fler besökare skapas ekonomisk aktivitet och arbetstillfällen på bred front. Det är bra.

Coronapandemin har såklart påverkat hur vi svenskar reser och prioriterar våra semesterveckor. Gotland hade en svår sommar under 2020, men på många håll har 2021 inneburit en återgång till ett sunt kassaflöde för företagare inom besöksnäringen. När vi tittar mot sommaren 2022 finns det färre mörka moln på himmeln än under föregående år. När restriktionerna avskaffats kan Gotland bli Gotland på riktigt igen.

Enligt flera prognoser kommer resandet till Gotland öka under 2022. Inte minst de internationella gästerna ökar i antal. Under 2021 hade vi ungefär 148 000 besökare som kom hit via kryssningar. I år ser det snarare ut att bli 200 000 besökare, bara via kryssningarna. Därutöver finns nya Hansa Destinations och en direktlinje med flyg till tyska Lübeck.

Detta är såklart välkommet för besöksnäringen, men det finns skäl att lyfta hållbarhetsaspekten. Allt för stora grupper människor, på en för liten plats, under för kort tid innebär onekligen stora påfrestningar. Det syns tydligt på platser som Dubrovnik, Santorini och Amsterdam. Där ska vi inte hamna.

Därför satsar Moderaterna och våra kollegor i Alliansen på att minska de skav som turismen ibland kan ge upphov till. I vår budget för 2022 satsas tre miljoner på förstärkt sommarservice inom Tekniska nämndens område: sophantering, renhållning och toaletter med mera. Tre nya miljoner satsas också på att rusta upp enskilda vägar. Dessutom tillför vi två miljoner till regionstyrelseförvaltningen, för ytterligare åtgärder som ska säkra att vi kan hålla ön i gott skick för boende och besökare.

Besöksnäringen är en av Gotlands basnäringar och avgörande för vår lokala ekonomi. Men vi behöver också ta ansvar för att den utvecklas på ett hållbart sätt som kan accepteras av oss som bor här. Därför avsätter vi medel för att möjliggöra att sommaren 2022 ska bli den bästa på många år. Det är så vi tar ansvar för Gotland.

Andreas Unger (M)
Regionråd

Lina Runander (M)
Vice ordförande tekniska nämnden