Brott mot företag ska motverkas

Konkreta åtgärder som gör skillnad för företagen

Kriminaliteten har gjort det svårare att driva företag i Sverige och företagare har i utökad grad blivit måltavlor för de kriminella gängen. Näringslivets kostnader för kriminaliteten uppskattas nu till över
100 miljarder kronor per år.

Nu genomför Moderaterna bit för bit de reformer vi utlovat från valrörelsen som ska bekämpa brott mot företag. Moderaterna tar företagarnas utsatthet på stort allvar, därför arbetar vi för att:

Öka polisens resurser och bidra till en mer lokalt förankrad polis i hela landet. Fler mängdbrott behöver klaras upp.
Skärpa straffen rejält, införa obligatorisk häktning i flera fall, skärpa straffen för flerfaldig brottslighet och avskaffa dagens form av mängdrabatt.
Bekämpa gängkriminalitet med åtgärder så som hemlig avlyssning, dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner och anonyma vittnen m.m.
Bekämpa den kriminella ekonomin som hotar att konkurrera ut hederliga företag.
Ta krafttag mot de utländska stöldligorna, kriminalisera utförsel av stöldgods och ge tullen utökade befogenheter.
Öka antalet utlänningskontroller. Utländska medborgare som systematiskt begår brott i Sverige ska utvisas.
Öka cybersäkerheten.
Offentlig statistik behöver tas fram över brott mot företag. Läs vidare för mer information om varje punkt.

Kriminaliteten drabbar alla branscher och regioner i Sverige. Det handlar om omfattande stölder från butiker, stölder av drivmedel, digital utrustning, verktyg och maskiner från byggarbetsplatser samt rån, vandalisering, hot, utpressning, dataintrång och bedrägerier.

Hot mot personal i butik har ökat samtidigt som gärningspersonerna oftare är beväpnade med kniv eller vapen. Systematiska stölder grundade i beställningsjobb blir allt vanligare. Hälften av alla företagare har blivit utsatta för brott. Många företagare som drabbas överväger att lägga ner sitt företag på grund av brottsligheten. När företag läggs ner eller flyttar på grund av kriminaliteten försvinner också arbetstillfällen, samhällsservicen utarmas och skatteintäkter till välfärden går förlorade.

Det är ett grundläggande politiskt ansvar att rättsstaten agerar med sin fulla kraft när företagare blir utsatta för brott. Trots att brott mot företag under lång tid varit ett växande problem i vårt land har för lite gjorts för att komma åt problemet. Mycket kan förbättras där brottsbekämpande myndigheter behöver ökade befogenheter, resurser och tydlig inriktning.

Ett exempel är lagen om tillträdesförbud i butik som trädde i kraft 2021. Från handelns håll var den mycket efterlängtad men sedan dess har flera problem lyfts fram, t.ex. att ribban för att stoppa personer ligger högt, och att tillämpningen varierar i olika delar av landet. Många efterlyser också att handlarna bör få större utrymme att själva agera och avvisa personer från sina butiker. Denna fråga har Moderaterna följt noga och det är därför mycket positivt att regeringen och SD kommit överens om ett tillägg till Tidöavtalet, nämligen att det ska bli brottsligt att inte lämna en butik eller annan lokal efter tillsägelse från ägaren vid ordningsstörning eller brottslighet. Processen är nu igång för att förverkliga det på ett rättssäkert sätt. Steg för steg, reform för reform, arbetar Moderaterna för att motverka brott mot företag.

Fler och mer lokalt närvarande poliser

En övervägande del av de som utsatts för brott har avstått från att polisanmäla brottet. En anledning till att mycket få polisanmälningar görs beror på en bristande tilltro till polisens förmåga att lösa brott och att kötiderna till polisens nummer 114 14 är alldeles för långa. Av de företagare som faktiskt anmält brott uppger ytterst få att polisens arbete lett till att brottet klarades upp, de flesta anmälningar skrevs av direkt. Riksrevisionen har konstaterat att det finns stora brister i polisens hantering av mängdbrott som bland annat beror på ett ständigt dränage av utredningsresurser från lokalpolisområdena. Därför är en mycket viktig åtgärd att säkerställa en lokalt närvarande polis i hela landet som lyckas klara upp fler brott.

Åtgärder:

Den moderatledda regeringen fortsätter utbyggnaden av polisen. För hela perioden 2023–2026 ökas anslaget till Polismyndigheten med drygt 10 miljarder, vilket motsvarar en ökning på 27,4 procent.
Resursförstärkningar behöver användas mer effektivt och mer resurser ska nå lokalpolisområdena.
Från och med den 1 juli 2023 har kommuner ett lagstiftat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Exempel kan vara att kommuner snabbt bör åtgärda skadegörelse för att motverka ytterligare klotter och krossade rutor. Det behövs en ökad samverkan mellan nyckelaktörer så som polisen, kommunen och det lokala näringslivet.

Hårdare straff för mängdbrottslighet och gängkriminalitet

Det är särskilt oroväckande att företagare och deras anställda i allt högre utsträckning är brottsoffer och måltavlor för kriminella aktörer.
De mängdbrott som dagligen drabbar tusentals företagare består av bl.a. inbrott, stölder, skadegörelse, hot och bedrägerier. Otryggheten ökar när konsekvenserna för gärningsmännen uteblir. Det kan inte fortsätta vara straffritt att begå brott mot företag genom att knivhota och stjäla i våra livsmedelsbutiker eller att genom bedrägerier tömma kontot och rasera en småföretagares hela livsverk.

Åtgärder:

Skärpta straff, fler fängelsedomar, avskaffade mängdrabatter och hårdare straff vid återfall i brott kommer innebära att mängd- brottslighet straffas hårdare och att skyddet för företag stärks.
De mönsterbrytande åtgärderna mot gängen, däribland hemlig avlyssning, dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, vistelse- förbud och anonyma vittnen kommer att minska näringslivets utsatthet för gängen och den organiserade brottsligheten.
Att mota tillbaka allvarlig gängkriminalitet och få ner antalet skjutningar och sprängningar kommer även kunna frigöra polisens resurser för att i högre grad kunna utreda och prioritera mängdbrott.
Hyresavtal ska kunna sägas upp i fall där lägenheten används för brottslig verksamhet eller av kriminella organisationer.

Välfärdsbrott och ekonomisk brottslighet

Den kriminella ekonomin bedöms omsätta cirka 100–150 miljarder kronor årligen. De kriminella rör sig alltmer i en gråzon mellan illegal och legal verksamhet. Svarta löner har delvis övergått i låga vita löner och det förekommer exploatering av människor, identitetsutnyttjande och falska inkomstuppgifter. Oseriösa penningförmedlare och växlingskontor gör det möjligt för kriminella att omsätta sina brottsvinster och blanda dem med legitima pengar.

Även om brottsligheten mot utbetalande system och undandragande av skatter främst riktas mot det offentliga, drabbas vanliga företag i högsta grad. Verksamheter som drivs av kriminella undergräver företagsamheten och de laglydiga jobben. Hederliga företag kan få mycket svårt att konkurrera om priser och löner när det råder osund konkurrens samtidigt som de kriminella aktörerna tar över alltfler funktioner i det lokala samhället.

Åtgärder:

Den moderatledda regeringen har inrättat en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som bl.a. ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Verksamheten med tillhörande regelverk börjar gälla den 1 januari 2024.
Andra aktörer, bl.a. arbetslöshetskassorna, ska vara skyldiga att samverka och dela information med Utbetalningsmyndigheten.
Ändrad lagstiftning för att tillåta mer informationsutbyte mellan myndigheter. När fler myndigheter samverkar ökar förmågan att angripa och försvåra kriminellas penninghantering och tvätt av brottsvinster.

Krafttag mot utländska stöldligor och en stärkt tull

Sverige har varit hårt drabbat av utländska stöldligor som beräknas stå för 90 procent av alla stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruks- maskiner i vårt land. Sverige är ett mycket attraktivt land för dessa stöldligor på grund av de låga straffen och en mycket låg risk för att bli upptäckt och fälld för brott. Även en stor del av kriminaliteten i Sverige har sin grund i den narkotika som smugglats in i landet.

Tullverkets verksamhet har inte dimensionerats för ett förstärkt brotts- bekämpande uppdrag. Tullverkets personal har också saknat befogenhet att hindra en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns.

Åtgärder:

Lagstiftning är på gång som ska öka tullens befogenheter och stärka tullens brottsbekämpande uppdrag.
Den moderatledda regeringen har bl.a. gett tullen i uppdrag att lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras, att kraftigt öka antalet kontroller av varor som förs ut ur landet och att se över behovet av utrustning och vapen för anställda tulltjänstemän.

Fler utlänningskontroller och utvisningar

De utländska stöldligor som går hårt fram i Sverige kommer ofta från andra EU-länder. Det är mycket svårt att utvisa EU-medborgare vilket beror på att vi har fri rörlighet mellan EU-länderna. Den fria rörligheten var dock aldrig tänkt att innebära fri lejd för brottslighet. Personer med mycket svag koppling till Sverige ska inte kunna komma till Sverige för att begå brott. Samtidigt avtjänar för närvarande över 300 EU-medborgare sitt straff i svenska fängelser. Ett fängelseår kostar staten drygt 1,2 miljoner kronor årligen per individ.

Åtgärder:

Polismyndigheten har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka bekämpningen av irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet.
Från den 1 augusti gäller de nya reglerna som ger polisen utökade befogenheter vid gränsen, exempelvis automatisk nummerplåts- avläsning, för att med större kraft komma åt både gränsöverskridan de brottslighet och olovlig vistelse i Sverige.
En utredning ska tillsättas för att se över om utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar är åtalade för brott.
Gränsen för när ett brott ska medföra utvisning ska sänkas påtagligt och reglerna om återreseförbud ska skärpas.
Fler utländska medborgare ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer.

Ökad cybersäkerhet

Cyberkriminalitet är en brottslighet som berör hela näringslivet och som innebär stora förluster för samhällsekonomin. Den totala skadekostnaden av cyberangrepp för svenska företag beräknas uppgå till cirka 30 miljarder kronor. De cyberkriminella infiltrerar företagens system och utgör ett akut hot. Förövare som begår cyberbrott anses i huvudsak vara kriminella nätverk, hackergrupper, terrorgrupper, våldsbejakande extremister eller aktörer från främmande stater. Polisen menar att de organiserade bedrägerierna för närvarande genererar brottsvinster på cirka två miljarder kronor netto per år – som bland annat återinvesteras i narkotika, vapensmuggling, trafficking och annan grov brottslighet.

Sverige rankas som tvåa i Europa vad gäller digital utveckling men tillhör bottenligan när det gäller cybersäkerhet. För att bekämpa cyberhotet behövs en ökad samverkan och ett meningsfullt utbyte mellan myndigheter och näringsliv.

Åtgärder:

Företag ska få bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök. Förmågan att förebygga och bekämpa dessa brott ska stärkas genom en anpassad lagstiftning, utvecklad kompetens och organisation samt ett förstärkt internationellt samarbete.
En ny nationell informations- och cybersäkerhetsstrategi tas fram, där utökat stöd och samverkan mellan det offentliga och det privata är centralt.
MSB har fått i uppdrag att erbjuda effektivare informations- säkerhetsarbete till näringslivet, bl.a. genom Infosäkkollen.

Statistik och kartläggning av brott mot företag

Det saknas i dagsläget kunskap och underlag när det gäller brott mot företag vilket påpekats av flera branschorganisationer. Företagsperspektivet saknas ofta i de brottsofferundersökningar som regelbundet genomförs på nationell, regional och kommunal nivå.

En viktig princip för Moderaterna är att utgå från kunskap och välgrundat underlag när samhällsproblem ska lösas. Kontinuerlig kartläggning och uppföljning är avgörande. Ett viktigt steg i att bekämpa brott mot företag är att det offentliga i högre utsträckning bidrar till att kartlägga kriminaliteten som drabbar näringslivet.

Åtgärder:

• Moderaterna vill att Brottsförebyggande Rådet (Brå) får i uppdrag att kartlägga brott mot företag och att det ska övervägas om det tydligare bör redovisas i brottskoderna när en näringsidkare blir utsatt.

Under valrörelsen 2022 var Moderaterna det enda av de åtta riksdagspartierna som i sin valplattform hade förslag på konkreta åtgärder för att minska brott som drabbar företag.

Moderaterna är företagarnas parti, vi kommer alltid att försvara frihet, äganderätt och genom konkreta reformer ska brott mot företag kraftfullt bekämpas.

Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet

Mikael Damsgaard, ansvarig för frågor om brott mot företag för Moderaterna i justitieutskottet

Vid frågor, välkommen att kontakta [email protected] eller läs mer på www.moderaterna.se/brottmotforetag

Bilaga

Fler och mer lokalt närvarande poliser. Fler mängdbrott behöver klaras upp
Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Polismyndigheten, Ju2023/01805
Regeringsuppdrag för ökad polistäthet, Ju2022/03755
Ökad operativ förmåga hos Polisen, Ju2023/00179

Skärpa straffen rejält
Uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet, Dir. 2023:115, Prop. 2022/23:53
Obligatorisk häktning i fler fall, Prop. 2022/23:53
Bred översyn av frihetsberövanden av unga, inkl. häktning, Dir. 2023:102
Skärpta straff för flerfaldig brottslighet och avskaffa dagens form av mängdrabatt, Ju2023/00373
Förverkande, SOU 2021:100 (Ju 2023:B), Ju2023/00839

Bekämpa gängkriminalitet
Dubbla straff för gängkriminella, Prop. 2022/23:53 och Ds 2023:11
Preventiva tvångsmedel (hemlig avlyssning m.m), Prop. 2022/23:126 och SOU 2023:60
Visitationszoner, Ju2022/03671
Anonyma vittnen SOU 2023:67
Vistelseförbud, Dir. 2023:74

Bekämpa den kriminella ekonomin som hotar att konkurrera ut hederliga företag
Förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter, Dir. 2023:146
Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, SOU 2023:69
Ekobrottsmyndigheten – bekämpa den ekonomiska brottsligheten, Dir. 2023:90
Motverka att kriminella utnyttjar de finansiella systemen, arbetsgrupp
Uppdrag till Finansinspektionen att motverka bedrägerier, Fi2023/02625

Krafttag mot utländska stöldligor, kriminalisera utförsel av stöldgods och ge tullen utökade befogenheter
Tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen, Dir. 2023:43
Beväpning av tulltjänstemän, uppdrag
Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, Prop. 2022/23:109

Öka antalet utlänningskontroller. Ej svenska medborgare som systematiskt begår brott i Sverige ska utvisas
Regleringsbrev Polismyndigheten, om bl.a. bekämpning av irreguljär migration, Ju2023/01805
Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, Prop. 2022/23:109
Överföring av straffverkställighet till hemlandet, Ju2023/00563

Öka cybersäkerheten
Nationell strategi för cybersäkerhet, samlingssida över uppdrag, NIS 2 direktivet, Infosäkkollen m.m.

[1] Arbetet fortlöper i snabb takt, listan är exemplifierande och ej heltäckande