I valet 2022 gav väljarna Moderaterna mandat att få ordning på Sverige. Det är ett uppdrag som har rivstartat under hösten. Moderaterna genomför nu den politik vi gick till val på 2022. Vi fortsätter nu att utveckla den politik som ska genomföras på längre sikt. Vilken politik ska Moderaterna möta väljarna med i valrörelsen 2026?
Partistyrelsen har gett partisekreterare Karin Enström i uppdrag att tillsätta fem arbetsgrupper för att arbeta fram propositioner som partistyrelsen ska lägga till Moderaternas partistämma i oktober 2023.
Fem områden
Arbetsgrupperna leds av en ordförande med lång erfarenhet av politikutveckling. Arbetsgrupperna har bred geografisk förankring från hela landet. De riksdagsledamöter och statsråd som arbetar med frågorna är adjungerade till grupperna. Arbetsgrupperna ska också träffa eller inhämta information från relevanta aktörer och interna referensgrupper, bjuda in externa experter samt genomföra studiebesök, öppna hearings, seminarier eller liknande.
Totalt kommer hundratals moderater över hela landet involveras i utvecklingsprojektet.
De fem områden är:
Grön innovationskraft för tillväxt
Skola och utbildning
Förebyggande insatser mot kriminalitet
På medborgarnas sida (offentlig förvaltning och styrning)
Utrikes-och säkerhetspolitik
Grön innovationskraft för tillväxt
Moderaternas utgångspunkt är att det inte råder någon motsättning mellan ett fritt samhälle, en god miljö och ansvar för klimatet. Frihet, äganderätt, rättsstat och marknadsekonomi är förutsättningar för framsteg även på detta område.
Arbetsgruppen leds av Christofer Fjellner, oppositionsråd i Stockholm stad.
– Den stora utmaningen är hur vi förenar Sveriges höga klimatambitioner med konkurrenskraft. Sverige har och ska fortsätta ha världsledande ambitioner på miljö och klimatområdet. Vi ska fortsätta inspirera resten av världen att följa vårt exempel. Men även visa att vi kan förena våra höga ambitioner med jobb och tillväxt. Det gör oss till ett föregångsland i klimat- och miljöarbetet,
säger Christofer Fjellner.
Skola och utbildning
Skolan ska rusta alla barn med de kunskaper som krävs och har därigenom möjligheten att utjämna livschanser och bidra till social rörlighet. Ett fungerande utbildningssystem ger den enskilde möjligheter att växa och lägger grunden för samhällets utveckling.
Arbetsgruppen leds av Therez Almerfors, kommunalråd i Uppsala.
– Var fjärde elev i grundskolan når inte kunskapsmålen i alla ämnen. Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer, utan vart du är på väg. Svensk skola ska ge alla elever – oavsett bakgrund – möjligheten att lyckas och skaffa sig en god utbildning. Skolan ska vara en trygg plats för alla som vistas i den; att hot, våld och trakasserier mot elever och lärare upphör är därför en grundförutsättning för att stärka hela skolan,
säger Therez Almerfors.
Förebyggande insatser mot kriminalitet
Barn och familjer som befinner sig i riskzonen måste få det stöd och den hjälp som behövs för att inte dras in i gängbrottslighet. Socialtjänsten och andra myndigheter måste stärkas, ges rätt utbildning och få ökat skydd. Särskilt viktigt är arbetet för att hjälpa barn och ungdomar som far illa. För att förebygga kriminalitet krävs insatser på många områden.
Arbetsgruppen leds av Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet.
– Unga killar både rekryteras och socialiseras in i en kriminell livsstil. 15-åringar anmäler sig frivilliga för att skjuta ihjäl äldre gängledare. Det är en situation som eskalerat och som vi måste bryta. Fler av våra barn och unga måste välja Svenssonlivet med studier och jobb, istället för snabba pengar och droger. Sverige omfördelar redan mycket pengar till utsatta områden, det är därför uppenbart att det förebyggande arbetet i första hand inte är en resursfråga. Istället kan ett evidensbaserat brottsförebyggande arbete göra skillnad på riktigt,
säger Louise Meijer.
På medborgarnas sida
Ny teknik ger nya möjligheter men kan också skapa problem. Potentialen är stor för att effektivisera offentlig verksamhet, till exempel genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Samtidigt uppkommer problem med ökad sårbarhet och risker för den personliga integriteten. Det borde ställa ökade krav på konsekvensanalyser, men istället tyder mycket på att dessa analyser har blivit sämre.
Arbetsgruppen leds av Elisabeth Unell, oppositionsråd i Västerås.
– Idag fattas många beslut som påverkar vardagen både för enskilda och företag. Beslut som upplevs olika och där många inte upplever sig rättvist behandlade. Vi kommer att identifiera ett antal problem och ge förslag på lösningar för att Sverige ska upplevas mer rättvist, rättssäkert och fritt,
säger Elisabeth Unell.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Moderaterna har varit drivande bakom medlemskapen både i EU och Nato. Regeringen vrider nu om svensk utrikes- och säkerhetspolitik i riktning mot länder i vår närhet, och ger den ett tydligare fokus på svenska intressen.
Arbetsgruppen leds av Hans Wallmark, riksdagsledamot från Skåne.
– Den säkerhetspolitiska situationen är den sämsta och farligaste sedan andra världskrigets dagar. Det pågår ett blodigt anfallskrig i Europa. Med Sverige och Finland in i Nato, vi är redan godkända av 28 medlemsstater, tas ut en helt ny kurs sedan 1809. Den nya regeringen har också lagt om biståndspolitiken samt understryker värdet av Norden och Östersjöområdet. Ett nytt försvarsbeslut är att vänta 2024,säger Hans Wallmark.