I dag har Kriminalvården möjlighet att under begränsad tid övervaka kriminella som har blivit villkorligt frigivna från våra fängelser. Övervakningen handlar framförallt om stöd, hjälp och viss kontroll. Den typen av åtgärder är inte anpassade för dagens grova brottslighet. Moderaterna föreslår därför att det ska bli lättare att övervaka grovt kriminella som friges efter längre fängelsestraff.
Gängkriminaliteten ställer helt nya krav på samhället. Moderaterna har flera förslag på mönsterbrytande åtgärder som på allvar skulle göra det riktigt svårt att vara gängkriminell. Med vår politik kommer fler gängkriminella att sitta i fängelse under lång tid. Det krävs dock fler åtgärder för att minska risken för återfall i brott.
Vi vill skärpa övervakningen av gängkriminella under prövotiden
I Sverige är huvudregeln att en person som dömts till fängelse bara avtjänar två tredjedelar av sitt fängelsestraff. När två tredjedelar är avtjänade blir den dömde villkorligt frigiven. Det innebär att personen får lämna anstalten och leva sitt liv som vanligt – men under denna period löper en prövotid. Prövotiden är den tid som återstår av straffet, men alltid minst ett år.
Kriminalvården kan besluta om olika villkor som den villkorligt frigivne ska följa under sin prövotid. Det kan handla om att delta i missbruksvård, programverksamhet eller anvisningar om på vilka platser den dömde ska eller inte får vistas samt om att lämna drogprover. Om det behövs för att kontrollera att detta följs får Kriminalvården besluta om fotboja, men bara för sex månader i taget. Den typen av villkor är tillräckliga i många fall, exempelvis för personer med missbruksproblematik. Men när det gäller gängkriminella måste kontrollen bli betydligt bättre.
Moderaterna menar att gängkriminella som utgångspunkt ska bära både fotboja och få vistelseförbud på platser som kan kopplas till deras kriminella nätverk, exempelvis en klubblokal eller ett särskilt bostadsområde, under hela prövotiden.
Moderaternas förslag:
- Personer som dömts för gängrelaterad brottslighet ska som huvudregel bära fotboja och få vistelseförbud på platser där risken för återfall i brott är särskilt stor under hela prövotiden, om det inte är uppenbart obehövligt.
Vi vill göra det möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella
När prövotiden väl har löpt ut så har samhället inte längre några möjligheter till övervakning, oavsett hur farlig den villkorligt frigivne är.
Moderaterna föreslår därför att det ska vara möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella som har en förhöjd risk att återfalla i brott, även efter det att prövotiden löpt ut. Det innebär att åklagare ska kunna ansöka hos domstol om tillstånd att för högst ett år i taget besluta om vistelseförbud och/eller fotboja även efter prövotidens utgång. Detta ska bara gälla för de som har avtjänat ett fängelsestraff på ett år eller mer och som har en förhöjd återfallsrisk. Varje år kan åklagaren ansöka om förlängning av övervakningen, men långtidsövervakningen får som längst pågå tio år från det att prövotiden löpt ut.
Moderaternas förslag:
- Inför en möjlighet till långtidsövervakning av grovt kriminella med förhöjd återfallsrisk. Det gäller personer som har avtjänat ett fängelsestraff på minst ett år.
- Det innebär att åklagare får möjlighet att ansöka om tillstånd hos domstol för att personen ska ha vistelseförbud på vissa platser och/eller få bära fotboja. Tillstånd får ges för högst ett år åt gången, men ska kunna förlängas i som längst tio år efter att prövotiden löpt ut.
- Den som bryter mot villkoren i långtidsövervakningen ska kunna dömas till fängelse i högst två år.
Vanligt ställda frågor
Det innebär att den som är dömd till fängelse i regel bara behöver sitta av två tredjedelar av straffet. När två tredjedelar har avtjänats blir personen frigiven, om det inte finns särskilda skäl emot det.
Den som har blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff får en prövotid som motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet, men den är alltid minst ett år. Om personen begår nya brott under prövotiden eller inte följer de villkor som Kriminalvården har satt upp kan den villkorliga friheten förverkas. Det innebär att personen helt eller delvis kan behöva sitta av sitt återstående straff.
När det gäller skärpt övervakning av gängkriminella under prövotiden så är det Kriminalvården som ska fatta beslut, precis som idag. Dessa beslut kan överklagas till övervakningsnämnden, vars beslut i sin tur kan överklagas till tingsrätt.
Beslut om långtidsövervakning av grovt kriminella ska fattas av tingsrätt på ansökan av åklagare. Tingsrättens beslut ska kunna överklagas till hovrätten.
Polis och åklagare har i regel bra koll på vilka som ingår i ett kriminellt nätverk. Den exakta avgränsningen får göras i lagstiftningsarbetet. Domstolar bedömer redan i dag vem som ingår i organiserad brottslighet, då det är en straffskärpningsgrund.
Ja, det är domstolen som i varje enskilt fall får pröva om långtidsövervakning ska vara aktuellt. Kriterierna för långtidsövervakning ska klart och tydligt formuleras i lag. Långtidsövervakning får bara användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden – det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga.