Farliga brottslingar ska sitta inne, så att alla skötsamma människor vågar vara ute. Moderaternas löfte är att mängdrabatten ska vara avskaffad senast den 1 januari 2029.
Moderaternas förslag
Moderaterna kommer göra allt för att dagens mängdrabatt slopas redan senast den 1 januari 2029. Det innebär att en person som begår tre våldtäkter kommer att dömas till minst nio års fängelse i stället för dagens cirka fem års fängelse. Ett borttagande av mängdrabatten träffar kriminella som har hög risk att återfalla i brottslighet. För att det ska kunna genomföras under nästa mandatperiod kommer Moderaterna ta fram en plan för att minska belastningen på Kriminalvården och öka tempot i utbyggnaden av nya anstalter.
Inom ramen för arbetet finns flera viktiga överväganden. En del handlar om att se över utökade möjligheter att avtjäna straff med fotboja, exempelvis för förstagångsförbrytare utan återfallsrisk. En annan del rör villkorlig frigivning: att överväga om frigivningen kan ske tidigare när ett beslut om utvisning på grund av brott samtidigt kan verkställas.
Vidare ska arbetet säkerställa att fler utländska medborgare avtjänar sina fängelsestraff i hemländerna, och i de fall länder inte tar emot sina brottsdömda medborgare bör möjligheten att dra in biståndet komma i fråga.
Arbetet kommer också att titta på Kriminalvårdens utbyggnad av nya anstalter, med målet att revidera planeringen så att expansionen kan ske snabbare. Det handlar bland annat om att utöka användningen av tillfälliga lösningar, som modulbyggnader och att hyra anstaltsplatser utomlands.
Skäl för förslagen
I Sverige tar straffsystemet sedan länge alldeles för stor hänsyn till gärningsmannen. Det bygger på en politisk grundsyn där gärningsmannens intressen sätts framför brottsoffret. Resultatet blir ofta låga straff som inte speglar brottens allvar eller skyddar samhället mot farliga individer.
Om en person döms för flera brott samtidigt är det till exempel bara det allvarligaste brottet som räknas fullt ut – resten blir det rabatt på i en brant fallande skala. Lagstiftningens utgångspunkt är att fängelse ska dömas ut först i sista hand – om det finns en lindrigare påföljd ska den väljas. När straff för enskilda brott ska bestämmas är utgångspunkten att alltid börja i nedre delen av straffskalan, med resultatet att den mellersta och övre delen sällan används. Ett straff kan även sättas ned på grund av att gärningsmannen blivit av med jobbet till följd av sitt brott.
I november 2021 dömdes den så kallade Nytorgsmannen efter mängdrabatt till orimligt korta fem års fängelse för flera våldtäkter och andra vålds- och sexualbrott. Med vårt förslag skulle sådan brottslighet i vart fall ge ett dubbelt så långt straff. Då hade de allvarliga sexualbrott som han begick när han släpptes ut inte behövt inträffa.
Borttagandet av mängdrabatten är en del av en betydligt större reform av det svenska straffsystemet, som Moderaterna drivit igenom i regeringsställning i två steg. Den 1 augusti trädde en rad skärpningar i kraft: gängrelaterade brott ska som utgångspunkt straffas dubbelt så hårt, närmare femtio straffskalor har skärpts, upprepade grova våldtäkter kan leda till livstids fängelse och fler brott – bland annat grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck – omfattas nu av presumtion för häktning.
Den 13 augusti röstade riksdagen om nästa steg, propositionen Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Där ingår att presumtionen mot fängelse avskaffas till förmån för ett system med villkorligt fängelse, att hela straffskalan – inklusive maxstraffet – ska användas i praktiken, att mängdrabatten avskaffas så att varje brott räknas fullt ut, och att flera så kallade billighetsskäl – till exempel att en gärningsman kan få kortare straff på grund av att han förlorat jobbet till följd av sin brottslighet – tas bort.
Tillsammans innebär detta en helt ny grundsyn: brottsoffrets upprättelse och samhällets skydd väger tyngre än hänsyn till gärningsmannen. Moderaternas löfte, att mängdrabatten ska vara avskaffad senast den 1 januari 2029, är nästa steg i att fullfölja denna reform.
Vi står inför ett vägval
När vi tog över regeringsmakten hösten 2022 pekade alla kurvor åt fel håll. Det dödliga skjutvapenvåldet kopplat till gängen hade mer än tredubblats på tio år, och Kriminalvårdens utbyggnad var rejält eftersatt.
Den moderatledda regeringen har sedan dess mer än halverat det dödliga gängvåldet. Under det första halvåret 2026 har de dödliga skjutningarna minskat med 75 procent, och antalet skjutningar med 80 procent. Under förra året var antalet konstaterade fall av dödligt våld det lägsta sedan 2012. Det visar att det spelar roll vad man gör – och vem som styr.
Mängdrabatten är nästa steg i samma linje: att fortsätta lägga om svensk kriminalpolitik från gärningsmannens perspektiv till brottsoffrets.
S, V, MP och C har röstat nej till att avskaffa dagens form av mängdrabatt. Deras motivering har bland annat riktat sig mot processfrågor så som datum för ikraftträdande och finansiering. Men faktum kvarstår: Den förra S-ledda regeringen gjorde inget åt saken när de själva styrde.
I själva verket är det tydligt att Socialdemokraterna inte vill slopa mängdrabatten. De verkar hellre prioritera exempelvis ökade bidragskostnader i stället för att göra det som krävs för att spärra in de som gång efter gång begår brott. Moderaternas besked är tydligt: mängdrabatten ska vara avskaffad senast den 1 januari 2029.
Frågor och svar
Varför dröjer genomförandet till 2029?
Kriminalvården är i dag hårt ansträngd och en så stor reform kräver tillräckligt med fängelseplatser för att kunna genomföras på riktigt. Genom att fasa ut tillfälliga beredskapsplatser senare än planerat, snabba på reformer som frigör platser – som fotboja, kontrollerat boende och att fler utländska medborgare avtjänar straff i hemlandet – och dra nytta av att brottsligheten minskar, minskar vi behovet av nya anstaltsplatser kraftigt. Det gör att vi kan sätta ett tydligt och realistiskt datum, den 1 januari 2029, för när hela straffrättsreformen ska träda i kraft.
Är reformen ofinansierad?
Nej. Kriminalvårdens utbyggnad finansieras löpande genom statens årliga budgetprocess, som även omfattar anslag för kommande år. Hela reformen beräknas kosta cirka 47 miljarder kronor per år när den fått full effekt, varav 12,3 miljarder avser mängdrabatten specifikt. Fram till nästa mandatperiods slut, om reformen träder i kraft 2029, rör det sig om uppåt 7 miljarder kronor. Att kalla framtida kostnader som redan är inplanerade i budgetarbetet för ”ofinansierade” ger en missvisande bild.
Varför är Socialdemokraternas egna förslag otillräckligt?
Det täcker bara en del av brottsligheten – inte stölder, bedrägerier, rån eller våldsbrott i övrigt – och skulle enligt S själva tidigast kunna genomföras under nästa mandatperiod, utan redovisad finansiering. Moderaternas förslag omfattar alla brottstyper och ligger redan klart på riksdagens bord.
Innebär det att alla brotts straffvärden bara läggs ihop rakt av?
Nej. Utgångspunkten är att varje brott ska räknas fullt ut, men domstolen ska fortsatt kunna göra en helhetsbedömning så att det totala straffet blir rimligt i förhållande till annan brottslighet.