Text för AI-sökning

Ambulanssjukvård

  • Ekonomisk förstärkning: Koncepten Samverkande sjukvård, I Väntan På Ambulans (IVPA), bedömningsbilar, SMS-livräddare och drönare med hjärtstartare ska utvecklas. 300 miljoner kronor avsätts under perioden 2027–2029 (100 mnkr årligen) för en trygghetssatsning som täcker drift och personal för ambulans, bedömningsbilar och en riktad personalsatsning till akutmottagningar.
  • Budgetteknisk flytt för IVPA: För att säkra IVPA-verksamheten flyttas kostnaderna (20 mnkr) från sjukhusens budgetramar till den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden för att förhindra att verksamheten prioriteras bort.
  • Ambulanshelikopter: En ny ambulanshelikopterbas etableras i den norra delen av regionen för att förbättra responstiderna, öka den geografiska jämlikheten och stärka totalförsvarets redundans. 65 miljoner kronor avsätts till denna satsning.
  • Säkerhet för personal: Ett flaggningssystem ska införas så att risker för hot och våld kan identifieras redan vid larm, vilket möjliggör poliseskort vid behov. Behovet av skyddsutrustning och utbildning ska ses över.
  • Drivmedelsfinansiering: Medel avsedda för merkostnader kopplade till HVO-bränsle flyttas från Hållbarhetsutskottet och tillförs direkt till ambulansverksamheten.

Barn- och ungdomspsykiatri

  • Vårdval BUP: Vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) införs senast den 1 januari 2028 för att öka tillgängligheten och valfriheten.
  • Övergångslösning och upphandling: Under övergångsperioden fram till 2028 tilldelas den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden 100 mnkr för att upphandla psykiatrisk vård för barn och unga från fristående aktörer för att korta köerna.
  • Förebyggande och tidiga insatser: Inflödet till specialistvården ska minskas genom antimobbningsprogram, föräldrastöd och mobila team som stöttar elevhälsan direkt på skolor. Det regiongemensamma uppdraget ”En väg in” ska fortsätta samordna kontaktvägar. Digitala verktyg och internetbaserad KBT ska utvecklas.
  • Åldersgräns: En översyn ska genomföras av nuvarande 18-årsgräns för BUP med syfte att utreda möjligheten till förlängd tillgång för unga vuxna.
  • Ätstörningsvård: Ätstörningsvården ska förbättras genom tydligare vårdflöden och ökad kontinuitet för att förhindra att sköra patienter bollas mellan olika instanser.
  • Samverkansenhet: Regionen ska utreda förutsättningarna för att starta en ny enhet i samverkan med BUP, socialtjänst, polis och skola för att tidigt identifiera unga i riskzonen för allvarligt normbrytande beteende (efter modell från Region Stockholm).

Cancervård

  • Moderniserad cancerstrategi: Implementering av en uppdaterad cancerstrategi med fokus på tidig upptäckt, diagnostisering och stärkt rehabilitering.
  • Digitala beslutsstöd: Digitala beslutsstöd ska utvecklas inom primärvården för en mer systematisk och jämlik riskprofilering och diagnostisering av cancerpatienter.
  • Vård nära hemmet: Ett pilotprojekt ska startas för att flytta delar av den onkologiska och hematologiska behandlingen från sjukhusen till hemmet eller mer nära vårdformer.
  • Barncancer: Vårdkedjorna för drabbade barn ska utvecklas så att de får en ”röd matta” genom sjukvården med snabba utredningar och behandlingar.
  • Screening: Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs riktade medel för tarmcancerscreening och prostatacancerscreening.

Förlossningsvård

  • Agnesmottagningen: Den framgångsrika öppenvårdsmodellen Agnesmottagningen (för gravida och nyförlösta patienter utan akuta/livshotande tillstånd) ska utredas för att utvidgas från Göteborgsområdet till större delar av regionen.
  • Framtidens förlossningsvård 2028: Inför flytten till det nya huset för förlossning och neonatalvård år 2028 tas en långsiktig handlingsplan fram på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamheten ska differentieras med patientanpassad vårdnivå i varje enskilt rum.
  • Sammanhållen vårdkedja: Ökad kontinuitet där samma vårdteam i största möjliga mån följer den gravida genom både mödrahälsovård, förlossning och eftervård.
  • Förlossningsskador: Arbetet med att minimera antalet förlossningsskador ska intensifieras, och kvinnor med skador ska garanteras bättre behandling och rehabilitering.
  • Auroravård och eftervård: Auroravården för förlossningsrädda ska utvecklas med fokus på ökad tillgänglighet och stärkt kommunikation. Eftervården ska stärkas genom ett utökat hembesöksprogram efter modell från Göteborgsområdet.

Sjukhusvård

  • Upphandling av vårdkapacitet: Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelas 250 miljoner kronor för att upphandla vårdkapacitet från fristående aktörer för att korta köerna och uppfylla vårdgarantin inom bland annat ögonsjukvård, ortopedi och gynekologi. Vårdval inom specialistvården ska utredas.
  • Högsbo närsjukhus: På grund av tillkortakommanden i remissflöden och produktion föreslås att vården vid Högsbo närsjukhus upphandlas i stället för att drivas i nuvarande regi.
  • Patienthotell/Vårdhotell: För att frigöra vårdplatser på sjukhusavdelningar och minska överbeläggningar ska patienthotell införas. En förstudie pågår för att inrätta ett patienthotell i extern regi i anslutning till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Mellanvårdsformer: Olika mellanvårdsformer och korttidsplatser ska utvecklas i samverkan med kommunerna för att kunna skriva ut medicinskt färdigbehandlade patienter snabbare och avlasta specialistvården.
  • Flöden på akutmottagningar: Erfarna läkare ska arbeta tillsammans med läkare under utbildning för snabba bedömningar. Bakomliggande service (vårdplatser och röntgen) ska optimeras för att undvika flaskhalsar.
  • Central enhet för vårdgaranti: Den centrala enheten Vårdgarantiservice ska hjälpa patienter att hitta det sjukhus eller den fristående aktör som har kortast köer för tillfället.
  • Optimering av operationssalar: Operationssalar med låg nyttjandegrad ska hyras ut eller användas mer effektivt, bland annat genom att använda mobila operationsteam för dagkirurgi.

Sjukvårdens medarbetare

  • Fokus på att behålla personal: Regionens huvudsakliga utmaning är inte rekrytering, utan att medarbetare slutar på grund av den organisatoriska arbetsmiljön. Målet är att uppfattas som Sveriges bästa offentliga arbetsgivare 2027.
  • Lönesättning och lönespridning: Erfarenhet, kompetens och ansvar ska avspeglas i högre löner och ökad lönespridning, med prioritet på de grupper som uppbär den kliniska verksamheten och bristyrken. Arbetsgivaravgiften ska synliggöras på lönespecifikationen.
  • Flexibla arbetssätt: Modeller för kombinations- och rotationstjänster (t.ex. mellan öppen- och slutenvård) ska utvecklas. Hälsofrämjande schemaläggning och alternativa arbetstidsmodeller ska spridas centralt.
  • Kombinations- och bemanningsregler (Internstafett): Reglerna för bisysslor ska ses över så att regionanställda läkare tillåts ta extrapass på sin egen klinik (så kallad internstafett) i stället för att hindras av interna regelverk. Internaliserade medarbetarpooler ska användas som alternativ till externa hyrbolag.
  • Seniora medarbetare: För att uppmuntra medarbetare att arbeta kvar från det år de fyller 67 år ska ersättningen höjas motsvarande den besparing som den lägre statliga arbetsgivaravgiften medför för regionen.
  • Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling: Första linjens chefer och medarbetare ska ges ökat lokalt handlingsutrymme via tillitsstyrning samt utbildas i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.
  • Motverka tystnadskultur: Tystnadskulturen ska brytas genom ett aktivt chefskap som uppmuntrar dialog, samt genom säkra kanaler för att rapportera missförhållanden utan rädsla för repressalier.
  • Utbildningsplatser och VFU: Dimensionering och finansiering av BT, AT och ST-läkare ska följas upp noggrant. Antalet utbildningsplatser för specialister i allmänmedicin ska öka. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska effektiviseras via grupphandledning och simuleringscenter, där även senior kompetens kan nyttjas som handledare. Listningskravet per ST-läkare ska ses över.

Trygghet i vardagen och på jobbet

  • Slå vakt om kärnverksamheten: Prioriteringar görs för att skydda ambulans- och akutsjukvård. Besparingar görs i stället på kultur och administration (t.ex. avvecklat stöd till Folkteatern och minskad skattesubvention av kollektivtrafiken).
  • Krafttag mot välfärdsbrottslighet: Missbruk och kriminalitet inom vården (skattebrott, penningtvätt) ska bekämpas konsekvent i samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och IVO. Företag ska förhindras att användas som brottsverktyg och otillåten påverkan ska stoppas med skarpa sanktioner.
  • Förebyggande trygghetsarbete: Regionen ska systematiskt motverka våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt stärka omhändertagandet av offer för sexuellt våld.
  • Trygga miljöer för blåljuspersonal: (Se även Ambulanssjukvård) Akuta vårdmiljöer ska säkras genom incidentrutiner och skyddsutrustning i nära samverkan med Polismyndigheten.

Vård vi behöver ofta

  • Primärvårdens nav: Omställningen till nära vård intensifieras. Vård som behövs ofta ska finnas nära genom utökade öppettider, kontakttider, drop-in och utbyggda mobila team/bedömningsbilar i hemmet.
  • Intraprenad inom Närhälsan: För att stärka medarbetarnas inflytande, korta beslutsvägar och förbättra arbetsmiljön införs intraprenad som driftsform inom Närhälsan.
  • Avkastningskrav på Närhälsan: För att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor inom vårdvalet återinförs ett avkastningskrav på 50 miljoner kronor för Närhälsan i egen regi.
  • Förenklad Krav- och kvalitetsbok: Regelverket för vårdvalen ska förenklas för att minska byråkrati och onödigt krångel, med ökat fokus på tillgänglighet och ersättningsmodeller som kan differentieras utifrån geografiska och socioekonomiska behov.
  • Genomlysning av svaga vårdcentraler: Regionen genomför en granskning av de vårdcentraler i egen regi som uppvisar svagast resultat i den nationella patientenkäten för att säkerställa avtalsefterlevnad och stärka kvaliteten.
  • Digital tillgänglighet och öppna tidböcker: Principen är ”digitalt när det går, fysiskt när det behövs”. Öppna tidböcker ska införas så att patienter själva kan boka, omboka och avboka tider digitalt på nätet. 1177 ska utvecklas kontinuerligt.
  • Höjd avgift för uteblivna besök: För att minska slöseriet med vårdresurser höjs patientavgiften för vuxna som utan giltig anledning uteblir från ett bokat besök till 1 500 kronor. Giltiga skäl (psykiatriskt tillstånd, plötslig sjukdom, försenad sjuktransport) ska beaktas.
  • Vårdkontakt och vårdlots: En fast vårdkontakt/vårdlots etableras inom primärvården för att vägleda äldre och multisjuka patienter rätt i systemet.
  • Gynekologisk vård via LOV: Långa köer inom kvinnosjukvården ska brytas genom att öppna upp för Lag om valfrihetssystem (LOV) inom gynekologin. En förstärkning på 100 miljoner kronor avsätts för att upphandla gynekologisk vård av externa aktörer.
  • Tandvård: Folktandvården ska fokusera på barn, unga och grupper med svag tandhälsa. Konkurrensutsättning bibehålls för att underlätta för mindre aktörer, och mobila team ska användas för att säkra täckningen i glesbygden.

Energi

  • Elektrifiering och energiproduktion: Regionen ska bedriva ett aktivt nationellt påverkansarbete (mot t.ex. Svenska Kraftnät) för att möta industrins kraftigt ökade efterfrågan på fossilfri el. Alla energislag behövs.
  • Reglerbar el och gasturbiner: Regionen är positivt inställd till etablering av gasturbiner för att öka den reglerbara elproduktionen. En översyn av tillgången till LNG/LBG-terminaler ska göras för att möjliggöra detta.
  • Resurseffektiva system: Fjärr- och kraftvärme lyfts fram som viktiga komponenter. Kostnader och påverkan på energibalanseringssystemet ska alltid beaktas vid yttranden om nya energianläggningar.

Infrastruktur

  • Göteborg–Borås: Avtalet från 2024 för att förverkliga järnvägssträckningen Göteborg–Borås och bibanan till Mölnlycke är avgörande för att förstora arbetsmarknadsregionen. Utbyggnaden säkrar även att Göteborg-Landvetter flygplats behåller sin plats i EU:s transportnätverk (TEN-T) före 2050.
  • Västra stambanan (Göteborg–Alingsås): Järnvägsutbyggnaden från två till fyra spår prioriteras för att lösa kapacitetsbrister, underlätta pendling samt stärka godstransporterna till och från Göteborgs hamn.
  • Göteborg–Oslo: Regionen ska driva på arbetet för ett dubbelspår mellan Göteborg och Oslo för att knyta samman arbetsmarknadsregioner och förlänga stråket från Hamburg/Köpenhamn.
  • Göteborg Stallbacka flygplats: Flygplatsen ska långsiktigt säkras som en strategisk infrastrukturresurs för näringslivets behov av snabba transporter av högvärdesgods samt för dess roll inom totalförsvaret och krisberedskapen.
  • Väg- och vattennät: Regionen ska bevaka och driva på upprustning och utbyggnad av slussar samt det större och mindre vägnätet, då bil-, lastbils- och båttransporter förblir kritiska för regionen.
  • Alternativ finansiering: Möjligheterna till alternativ finansiering av infrastruktursatser, exempelvis genom medfinansiering från näringslivet, ska öka.

Innovationer och forskning

  • Life Science i världsklass: Stärka regionens position genom samverkan med externa aktörer, universitet och näringsliv för att öka antalet kliniska studier och testmiljöer.
  • Sahlgrenska Life: Projekteringen av Sahlgrenska Life ska fortsätta i oförminskad takt. Bygget av hus 1 har startat och upphandling för hus 2 och 3 pågår, där regionen ska stå som hyresgäst. För att undvika undanträngningseffekter av ordinarie investeringar lyfts projektet ut ur den ordinarie investeringsramen.
  • Medarbetardriven innovation och AI: Integrera Artificiell Intelligens (AI) och digitala beslutssystem över hela hälso- och sjukvårdssektorn för att analysera data, automatisera administration, förutsäga flaskhalsar i realtid och ge verktyg för patienters egenkontroll.
  • Forskning inom bristspecialiteter: Öka kompetensförsörjningen långsiktigt för att möjliggöra mer forskning på primärvårdsnivå samt främja specifik forskning inom kvinnosjukdomar.
  • Gröna och blå basnäringar: Regionen ska bidra till innovation, digitalisering och robotisering (t.ex. drönare, GPS och sensorer) inom jordbruk, fiske och skogsnäring för att öka lönsamheten och minska miljöbördan. Bredbands- och elnät på landsbygden ska säkras för att möjliggöra denna tekniska omställning.

Kollektivtrafik

  • Huvudsyfte: Kollektivtrafikens primära uppgift är att erbjuda ett tidseffektivt och konkurrenskraftigt alternativ för arbets- och studiependling. Kollektivtrafik ska planeras in i tidigt skede vid nybyggnationer.
  • En region – en zon: Det nuvarande trezonsystemet skrotas och ersätts med ett enhetligt system där hela Västra Götaland blir en enda zon. Detta förenklar pendlingsresor över zongränser och förstorar arbetsmarknaden. Medel (300 mnkr) avsätts i budgeten 2027 för att påbörja denna reform.
  • Bilen som komplement: Bil, cykel och gång är viktiga delar av resekedjan. Regionen ska säkerställa god tillgång till pendelparkeringar vid hållplatser och resecentrum, även på landsbygden.
  • Lokalt anpassade lösningar: Elfärjor i skytteltrafik ska utvecklas för att nyttja vattenvägar och minska trängsel i städerna. På landsbygden ska grundutbudet säkras och kopplingar stärkas via knutpunkter.
  • Trygghet och intäktssäkring:
    • Kameraövervakningen utökas i fordon, vid knutpunkter och på perronger.
    • Permanenta civila biljettkontrollanter införs och utökas från zon A till att även gälla i zon B och C. Biljettkontrollanternas roll kan vidgas till att även fungera som trivsel- och trygghetsvärdar.
    • Möjligheten att låna ut köpta biljetter digitalt ska begränsas och en delningsbar familjebiljett införs för att förhindra svarthandel och kommersiellt missbruk.
    • Biljettpriserna ska räknas upp årligen för att säkra stabil långsiktig finansiering, och Västtrafik ska öka sina reklamintäkter via nya reklamytor.
  • Effektivisering av fordonsflottan: Bussupphandlingar ska standardiseras för att sänka kostnader, och livslängden på Västtrafiks bussflotta ska förlängas.

Kultur

  • Kulturpolitikens inriktning: Den moderata kulturpolitiken lyfter tradition, ett bevarat kulturarv och stöd till etablerade institutioner. Privata initiativ, partnerskap och marknadsdrivet stöd ska uppmuntras.
  • Krav på höjd självfinansieringsgrad: Kulturverksamheter som vänder sig till en betalande publik måste inkludera strategier för att öka sin självfinansieringsgrad och bli mindre beroende av offentliga bidrag. Graden av självfinansiering ska vägas in vid beslut om framtida stöd.
  • Regionägda kulturbolag prioriteras: Regionens medel till kultur ska i första hand riktas till de egna, regionägda kulturbolagen för att värna deras kvalitet i tider av omprioriteringar. Åtagandet kopplat till Folkteatern avslutas, vilket frigör cirka 63 miljoner kronor.
  • Göteborgsoperan: Regionen bär huvudmannaskapet men Göteborgs Stad äger fastigheten. Det bör prövas om ett fullt ägarskap av fastigheten i regional regi kan ge effektivitets- och investeringsvinster.
  • Göteborgs Symfoniker: Ekonomiskt stöd prioriteras och öronmärks specifikt för barn- och ungdomsverksamhet, exempelvis musiklägret Side by Side.
  • Film i Väst: Film i Västs internationella position värnas genom långsiktiga villkor. En större andel av medlen ska riktas mot produktioner med hög publik relevans som efterfrågas av svenska biobesökare.
  • Kultur för hälsa och unga: Rese- och arrangörsstöd till skolor prioriteras. Läsframjande insatser för unga ska vidareutvecklas. Kultur ska användas som ett verktyg inom äldrevård och psykiatri för att motverka psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.
  • Utredning av medel: Regionen ska utreda hur stor andel och på vilket sätt regionens invånare faktiskt tar del av kulturnämndens medel för att öka likvärdigheten.
  • Ungdomsidrott: Idrottsföreningar i utsatta områden tillförs medel som en förebyggande insats för att ge unga ett meningsfullt sammanhang och motverka negativa influenser.

Miljö

  • Biologisk mångfald och klimat: Takten i det klimatstrategiska arbetet ska ökas för att minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden.
  • Avskaffat ekologiskt mål: Det tidigare målet om 60 % ekologiska livsmedelsinköp till 2030 avskaffas, då det är kostnadsdrivande och inte nödvändigtvis miljömässigt fördelaktigt. Inköp ska i stället fokusera på svensk- och närproducerade livsmedel för att stärka beredskapen.
  • Livsmedelsstrategi och naturbete: En livsmedelsstrategi utvecklas för att främja konsumtion av lokalt geproducerat naturbeteskött och närodlade livsmedel. Detta minskar transportkedjor och bevarar öppna landskap.
  • Fairtrade: Regionen ska överväga att lämna Fairtrade-samarbetet då belägg för fattigdomsbekämpning saknas, och i stället gynna småskaliga lantbrukares arbetsvillkor på andra sätt.
  • Plast och PFAS: Arbetet mot plast och mikroplaster i hav och sjöar fortsätter. Sanering och reduktion av PFAS-halter i dricksvatten och livsmedel från havet ska ske i nära samverkan med kommunerna utifrån lagstadgade nivåer.
  • Miljömål 2030 och byråkrati: Regionens egna verksamheter ska minska sin miljö- och klimatpåverkan. Regionen ska dock på ett övergripande plan följa de mål som regering och riksdag fastställer, eftersom för hårt ställda egna mål driver kostnader och skapar krånglig byråkrati.
  • Resepolicy: Resepolicyn ska tillämpas mer flexibelt. Tåg och buss prioriteras, men flyg ska vara ett godkänt alternativ när andra färdmedel inte är tidsmässigt ändamålsenliga.

Ekonomi

  • Ansvarsfull hushållning: Varje skattekrona ska användas där den gör störst nytta. Resurser styrs till kärnverksamheten (vårdkapacitet, kortade köer) medan administration, onödig byråkrati och projekt utan tydlig nytta skärs ned.
  • Finansiellt resultat för 2027: Budgeten för 2027 har ett förväntat positivt resultat på 588,2 miljoner kronor. Det planerade överskottsmålet är 0,77 %. Skatteunderlaget väntas öka realt med 1,9 % per år 2026–2029.
  • Fasta ekonomiska restriktioner:
    • Skattesats: Fastställs till 11:48 kronor per skattekrona för år 2027.
    • Investeringsram: Fastställs till 66 miljarder kronor för perioden 2027–2036 (trots inskickade behov på ca 100 miljarder). Investeringar ska prioriteras hårt utifrån nytta och långsiktig hållbarhet.
    • Avskrivningstak: Långsiktigt bindande kostnader (avskrivningar som helhet) får maximalt uppgå till i genomsnitt 6,5 % över en rullande tioårsperiod.
    • Fastighetsindex: Fastställs till två procent.
    • Projektfinansiering: Regionens finansiering av totala projektkostnader (inom miljö- och regionutveckling) begränsas till maximalt 40 %, undantaget statliga eller EU-projekt med 1:1-krav. Privata investeringar ska utgöra merparten i marknadsmässiga projekt.
  • Effektiviseringskrav per nämnd (2027):
    • Miljö- och regionutvecklingsnämnden: Effektiviseringskrav på 200 mnkr. Allmän uppräkning uteblir.
    • Regionstyrelsen: Effektiviseringskrav på 200 mnkr.
    • Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden: Effektiviseringskrav på 100 mnkr. Allmän uppräkning uteblir.
    • Kulturnämnden: Effektiviseringskrav på 62 mnkr samt avvecklat stöd till Folkteatern (63 mnkr). Allmän uppräkning uteblir.
    • Delregionala nämnderna: Allmän uppräkning uteblir (bidraget ligger fast på 168,5 mnkr).
  • Fördelning av regionbidrag 2027 (Utdrag från tabellverk):
    • Hälso- och sjukvård (totalt): 58 902,7 mnkr (varav Operativ hälso- och sjukvårdsnämnd får 58 590,3 mnkr).
    • Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden: 6 822,0 mnkr.
    • Regionstyrelsen (moderförvaltningen exkluderad): 3 751,4 mnkr.
    • Kulturnämnden: 1 190,6 mnkr.
    • Miljö- och regionutvecklingsnämnden: 920,2 mnkr.
    • Styrelsen för fastighet, stöd och service: 1 392,4 mnkr.
  • Internhandel och anslagsfinansiering: Förändringar görs från den 1 januari 2027 för att minska administrationen runt Digitaliseringsöverenskommelsen (DÖK) och Serviceöverenskommelsen (SÖK). En ökad andel ägarstyrda tjänster och administrativa lokalkostnader övergår till ren anslagsfinansiering. Exacta växlingar av regionbidrag beslutas slutgiltigt i november 2026.
  • Pensionsåtaganden: För att undvika ryckighet och dämpa höjningar av verksamheternas personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) finansieras en större del av de inflationskänsliga pensionskostnaderna centralt via moderförvaltningen.
  • Ekonomisk hållbarhetsprövning: Den ekonomiska dimensionen ska prioriteras hårdare i regionens ärendebedömningar och hållbarhetsmål, eftersom ekonomisk balans är en förutsättning för att uppnå övriga mål.

Totalförsvar och Civil beredskap

  • Totalförsvarssjukhus: Regionen ska utreda möjligheten att utveckla mindre sjukhus till totalförsvarssjukhus med förstärkt lagerhållning av kritiska resurser, utbildning och förmåga till omställning vid höjd beredskap.
  • Beredskapslager: Regionbidraget till Regionstyrelsen tillförs 100 mnkr för säkerhet och civil beredskap år 2027 (planeras till +50 mnkr 2028 och +20 mnkr 2029). Medel omfördelas för att förstärka både kvalitet och kvantitet i beredskapslager för sjukvårdsmaterial och livsmedelsförsörjning.
  • Försvarsindustri: Regionen tillåter finansiella investeringar i den europeiska försvarsindustrin, förutsatt att det sker i enlighet med demokratiska och etiska principer.

Ambulanssjukvård

  • Mobil akutmottagning: Ambulanssjukvården ska fungera som en mobil akutmottagning där kvalificerad bedömning och behandling sker direkt på plats eller under transport. Konceptet med direktinläggning på vårdavdelning från ambulans – utan att passera akutmottagningen – ska vidareutvecklas och spridas för att korta väntetider och avlasta akuten.
  • Responstider och förstärkning: Insatstiderna har försämrats under de senaste åren. Ambulanssjukvården ska förstärkas över hela regionen för att säkerställa snabbare responstider och öka invånarnas trygghet.
  • Innovativa koncept och samverkan: Koncepten I Väntan På Ambulans (IVPA), Samverkande sjukvård, bedömningsbilar, liggande sjuktransporter, SMS-livräddare och drönare med hjärtstartare ska utvecklas vidare för att korta tiden till kvalificerad hjälp. Samordningen och gränssnitten mellan 1177, ambulans, bedömningsbilar och kommunal hemsjukvård ska förbättras.
  • Finansiella satsningar: 300 miljoner kronor avsätts under perioden 2027–2029 (100 mnkr årligen) till en trygghetssatsning för drift, personal och fordon inom ambulans och bedömningsbilar. För att säkra IVPA-verksamheten flyttas 20 mnkr från sjukhusens budgetar till den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden. Medel för merkostnader kopplade till HVO-bränsle flyttas från Hållbarhetsutskottet direkt till ambulansverksamheten.
  • Flygambulans och infrastruktur: Den luftburna ambulansverksamheten ska stärkas, samordnas mellan regioner och drivas kostnadseffektivt. Fler helikopterlandningsplatser ska etableras i regionen för ett nära samarbete med ambulanserna. En ny ambulanshelikopterbas etableras i den norra delen av regionen (65 mnkr) för att säkra geografisk jämlikhet och stärka totalförsvarets redundans.
  • Arbetsförhållanden och säkerhet: Blåljuspersonalens arbetsförhållanden ska förbättras och en övensyn av ambulansstationerna ska göras. För att motverka hot och våld införs ett flaggningssystem vid larm så att poliseskort kan tillkallas vid behov. Behovet av skyddsutrustning och utbildning ska ses över.

Barn- och ungdomspsykiatri

  • Samarbete och tidiga insatser: Tidig upptäckt och bevisat effektiva insatser ska motverka den växande psykiska ohälsan. Samarbetet mellan primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), elevhälsan och socialtjänsten ska förbättras. Förebyggande insatser (antimobbningsprogram, föräldrastöd) ska löpa parallellt med tidiga insatser. Mobila team ska stötta upp skolhälsovården direkt på skolorna.
  • Vårdval BUP: Vårdval inom BUP införs för att förbättra tillgången, öka valmöjligheterna och erbjuda individanpassad specialisering nära patienterna. Vårdvalet ska träda i kraft senast den 1 januari 2028.
  • Övergångsfinansiering: Under övergångsperioden fram till att vårdvalet är på plats tilldelas den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden 100 mnkr för att upphandla psykiatrisk vård för barn och unga från fristående aktörer i syfte att korta köerna.
  • Inflöde och digitala verktyg: Det regiongemensamma uppdraget ”En väg in” ska fortsätta samordna kontaktvägar och egenremisser till BUP. Primärvårdens hantering av mildare psykisk ohälsa ska utvecklas via digitala verktyg och internetbaserad KBT.
  • Åldersgräns för BUP: En översyn av nuvarande 18-årsgräns ska genomföras för att utreda möjligheten till förlängd tillgång för unga vuxna, vilket ska säkra kontinuiteten under en känslig livsfas.
  • Ätstörningsvård: Ätstörningsvården ska göras sammanhållen och tillgänglig. Patienter ska garanteras kontinuitet och tydliga vårdflöden så att sköra individer inte riskerar avbrott eller bollas mellan olika instanser.
  • Samverkansenhet mot normbrytande beteende: Regionen ska utreda förutsättningarna för att (efter modell från Region Stockholm) etablera en ny enhet i samverkan med BUP, socialtjänst, polis och skola för att tidigt stötta ungdomar i riskzonen för allvarligt normbrytande beteende.
  • Kunskapscentrum: Ett kunskapscentrum bör övervägas för att öka kunskapen och skapa en samhällelig samsyn kring ungas psykiska hälsa.

Cancervård

  • Nationell cancerstrategi: Moderaterna driver frågan om en ny, samlad nationell cancerstrategi som ständigt förnyas utifrån modern forskning, AI-diagnostik, biomarkörer samt individuella immunterapier och cell-/genterapier.
  • Tidig upptäckt och diagnostik: Ett gemensamt långsiktigt mål fastställs: minst 70 procent av alla cancerdiagnoser ska ställas i ett tidigt stadium av sjukdomen. Digitala beslutsstöd och standardiserade vårdförloppsprocesser ska utvecklas i primärvården för systematisk riskprofilering. Det onkogenetiska kvalitetsregistret ska säkras för uppföljning av genetisk ökad cancerrisk.
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF): Arbetet med att korta väntetiderna ska intensifieras. Målet är att 90 procent av alla som insjuknar i cancer ska vara utredda enligt SVF, samt att 90 procent av dessa patienter ska få sin vård inom de utsatta maximala tidsgränserna.
  • Barncancervård: Drabbade barn ska garanteras en ”röd matta” genom sjukvården för snabb utredning och behandling. En specialistutbildning i barncancervård ska inrättas för att möta kompetensbristen bland läkare och sjuksköterskor. Genomförandet av det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning ska prioriteras, och alla barncanceröverlevare ska ha rätt till regelbunden uppföljning.
  • Eftervård och rehabilitering: Eftervården, rehabiliteringen och uppföljningen ska utvecklas och göras jämlik i regionen för att underlätta patienters återgång till en normal tillvaro.
  • Decentraliserad cancervård: Viss cancervård ska decentraliseras till hemmet. Ett pilotprojekt ska startas för att flytta delar av den onkologiska och hematologiska behandlingen från sjukhusen till mer nära vårdformer.
  • Screening: Riktade medel tillförs den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden för tarmcancerscreening och prostatacancerscreening.

Förlossningsvård

  • Agnesmottagningen: Den framgångsrika öppenvårdsmodellen Agnesmottagningen, som erbjuder snabb och trygg vård för gravida och nyförlösta patienter utan livshotande tillstånd, ska utredas för att utvidgas från Göteborg till att omfatta hela regionen.
  • Sammanhållen vårdkedja: Strävan är en sömlös och sammanhållen kvinnosjukvård. Målet är att födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård och förlossning till eftervård, med stöd av digitala lösningar där det är tillämpligt.
  • Patientsäkerhet och förlossningsskador: Arbetet med att minimera antalet förlossningsrelaterade skador ska fortsätta och intensifieras. Kvinnor som drabbats ska erbjudas bättre rehabilitering och behandling.
  • Valfrihet och individualisering: Valfriheten inom förlossningsvården ska utgå från kvinnans behov, önskemål och trygghet. Vården ska präglas av lyhördhet för individuella behov och rädslor.
  • Auroravård: Auroravården för kvinnor med förlossningsrädsla ska utvecklas och stärkas med fokus på hög kvalitet, individanpassning, ökad tillgänglighet samt förbättrad kontinuitet och kommunikation.
  • Eftervård och hembesök: Tillgängligheten till eftervård för den nyblivna mamman och barnet ska förbättras. Ett utökat hembesöksprogram (efter modell från Göteborgsområdet) ska möjliggöras i hela regionen för att täcka behovet av tidiga insatser.
  • Framtidens förlossningsvård 2028: Inför flytten till det nya huset för förlossning och neonatalvård år 2028 utvecklas verksamheten mot en differentierad och patientanpassad vård, där vårdnivån kan anpassas flexibelt i varje enskilt rum.

Sjukhusvård

  • Koncentration av högspecialiserad vård: Den avancerade och högspecialiserade vården som invånarna sällan behöver ska koncentreras för att upprätthålla medicinsk kvalitet, patientsäkerhet och säkra spetskompetens. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska ha en långsiktig plan för prioriterade områden för att utveckla internationell spjutspetskompetens. Regionens fem stora sjukhusgrupper ska garantera en utbredd och komplett akut- och länssjukvård.
  • Vårdgaranti och kökortning: Vårdköerna ska kortas genom att tillvarata både regionens egen regi och externa utförare. Utöver lagstadgad vårdgaranti (90 dagar) vill Moderaterna skärpa garantin till 30 dagar för första besök respektive operation/behandling i specialistvården. 250 mnkr tilldelas för att upphandla vårdkapacitet av fristående aktörer inom exempelvis ögonsjukvård, ortopedi och gynekologi.
  • Högsbo närsjukhus: Vårdproduktionen vid Högsbo närsjukhus ska upphandlas i stället för att drivas i nuvarande regi, då verksamheten uppvisat tillkortakommanden gällande remissflöden och produktion.
  • Patienthotell / Vårdhotell: Patienthotell ska etableras i anslutning till sjukhusen i extern eller privat regi för att frigöra vårdplatser på avdelningar och minska överbeläggningar. Dessa lämpar sig för nyopererade, nyförlösta eller patienter med långa reseavstånd som inte kräver kontinuerliga sjukhusresurser. En förstudie pågår rörande Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Mellanvårdsformer: Olika mellanvårdsformer, intermediärvårdplatser och korttidsplatser ska utvecklas i samverkan med kommunerna för att säkerställa att medicinskt färdigbehandlade patienter kan skrivas ut utan dröjsmål.
  • Akutmottagningar: Tiden till triagering ska kortas. Akutmottagningarna ska säkra god tillgång till undersöknings- och diagnosverktyg. Primärvårdsjourer ska samlokaliseras på sjukhusen där det är möjligt. Konceptet med akutläkare fast placerade på akuten ska intensifieras.
  • Effektivt lokal- och resursutnyttjande: Nyttjandegraden för operationssalar ska höjas, bland annat genom uthyrning av lediga lokaler eller genom att använda mobila operationsteam för dagkirurgi. Privata enheter ska kunna ges inläggningsrättigheter och möjlighet att använda ledig kapacitet för planerad verksamhet.
  • Kvalitetsredovisning och patientsäkerhet: Arbetet mot vårdrelaterade infektioner, fallskador och läkemedelsskador ska intensifieras. Regionen ska öppet redovisa vårdens kvalitet och medicinska resultat för att sprida ”best practice”.

Sjukvårdens medarbetare

  • Sveriges bästa offentliga arbetsgivare 2027: Regionen ska fokusera på att behålla medarbetare genom en god organisatorisk arbetsmiljö och ett utvecklat ledarskap, då personalen främst slutar på grund av brister i arbetsmiljön snarare än rekryteringsproblem.
  • Professionens mandat: Politikens uppgift är att ange budgetramar och övergripande uppdrag – därefter ska makt, ansvar och befogenheter decentraliseras till första linjens chefer och professionen som bäst dimensionerar verksamheten. ”Dumsnåla” detaljbeslut ska undvikas.
  • Lön och karriärvägar: Erfarenhet, ansvar och kompetens ska avspeglas i lönekuvertet genom ökad lönespridning. Prioritet ges till de grupper som uppbär den kliniska verksamheten och bristyrken (t.ex. erfarna sjuksköterskor). Karriärplaneringen ska vara överskådlig och fortbildning på arbetstid ska premieras med högre lön. Arbetsgivaravgiften ska synliggöras på lönespecifikationen.
  • Seniora medarbetare: För att motivera erfarna medarbetare att arbeta kvar från och med det år de fyller 67 år, höjs deras ersättning motsvarande den besparing som den lägre arbetsgivaravgiften medför för regionen. Pensionerade medarbetare ska kunna fungera som mentors- och beredskapspersonal.
  • Flexibla anställningsformer och Internstafett: Modeller för kombinations- och rotationstjänster mellan öppen- och slutenvård eller olika huvudmän ska utvecklas. Reglerna för bisysslor ska ses över så att medicinsk personal tillåts ta extrapass på sin ordinarie arbetsplats på kompensationsledig tid eller semester (så kallad internstafett) i stället för att vända sig till externa bemanningsföretag. Interna medarbetarpooler ska användas för att avlasta vid arbetstoppar.
  • Utbildning och VFU: Dimensioneringen av BT, AT och ST-läkare samt specialistsjuksköterskor ska följas upp noggrant. Listningskravet per ST-läkare ska ses över. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska utvecklas genom grupphandledning, simuleringscenter och utbildningsvårdcentraler. Tidigare genomförda beredskapsutbildningar inom IVA (intensivvård) ska tillvaratas.
  • Uppgiftsväxling och administration: Administrativ börda ska minskas via IT-gränssnitt och AI-automation för att frigöra tid till patientnära vård. Rutiner för uppgiftsväxling ska formaliseras, där servicemedarbetare avlastar vårdpersonal med uppgifter som städ, måltider och materialhantering.
  • Bryta tystnadskultur: En öppen kultur ska skapas genom ett aktivt chefskap som uppmuntrar dialog, kombinerat med säkra kanaler för att rapportera missförhållanden utan rädsla för repressarilier.

Trygghet i vardagen och på jobbet

  • Robust sjukvårdsberedskap: Vården ska utgöra en kritisk del av det civila försvaret och upprätthålla livsnödvändig vård under höjd beredskap och krig. Samplanering med kommunerna ska säkra konkreta rutiner för personal, lokaler, materiel, läkemedel och livsmedel. Mindre sjukhus ska utredas för att i fredstid anpassas och ställas om till totalförsvarssjukhus vid kris eller krig.
  • Kriskommission för psykiatrin: En oberoende kriskommission ska tillsättas för att genomlysa styrning, vårdkedjor, pressad arbetsmiljö och tystnadskultur inom psykiatrin för att långsiktigt stärka patientsäkerheten.
  • Bekämpa välfärdsbrottslighet: Missbruk, skattebrott och penningtvätt inom hälso- och sjukvården ska bekämpas konsekvent i samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och IVO. Den kriminella ekonomin ska strypas genom skarpa sanktioner och genom att förhindra att företag används som brottsverktyg.
  • Förebyggande skydd: Regionen ska verka för förebyggande åtgärder mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, samt säkerställa ett stärkt omhändertagande av personer som utsatts för sexuellt våld.
  • Eftervård efter kris: Den press som medarbetare och chefer upplevde under pandemin ska mötas av ett aktivt arbete med att följa upp och erbjuda psykosocialt stöd till de med extra behov.

Vård vi behöver ofta

  • Primärvården som nav: Primärvården utgör basen i den nära vården och ska ta hand om en större andel av den totala vården. Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära genom förstärkt mobil vård, närsjukhus och digitala tjänster.
  • Etablering av egna vårdcentraler: Läkare ska ges stärkta möjligheter och frihet att starta och driva egna vårdcentraler. Detta ökar lokalt inflytande, effektiviserar arbetssätt, höjer antalet konsultationer och kortar väntetiderna.
  • Intraprenad inom Närhälsan: Medarbetare inom Närhälsan ska ges större inflytande över verksamhet och ekonomi genom att möjliggöra intraprenad som driftsform.
  • Konkurrensvillkor och regler: Ett avkastningskrav på 50 miljoner kronor återinförs för Närhälsan i egen regi för att säkra likvärdiga konkurrensvillkor inom vårdvalet. Krav- och kvalitetsboken ska förenklas och regelförenkling ska vara en utgångspunkt i alla avtal. En genomlysning ska göras av de vårdcentraler i egen regi som uppvisar svagast resultat i den nationella patientenkäten.
  • Fysisk och digital tillgänglighet: Öppettider och kontakttider ska utökas och drop-in-besök möjliggöras. Patienter ska via öppna tidböcker själva kunna boka, omboka och avboka tider digitalt via nätet. Kopplingar till digitala brevlådor ska införas för kallelser.
  • Vårdlots och fast kontakt: För äldre och multisjuka patienter i behov av tät vårdkontakt etableras en vårdkontakt och vårdlots i primärvården för att skapa en sammanhållen vårdupplevelse och kontinuitet. Kontaktsjuksköterskor ska fungera som samordnare, och den förstärkta läkarmedverkan i äldreomsorgen ska följas upp.
  • Avgift för uteblivna besök: Avgiften för vuxna som utan giltig anledning uteblir från ett bokat vårdbesök fastställs till 1 500 kronor. Hänsyn tas till giltiga skäl som koppling till sjukdomstillstånd (t.ex. inom psykiatrin) eller sena sjuktransporter.
  • Egenmonitorering: För kroniker och patienter med livslånga sjukdomar ska möjligheterna till hem- och egenmonitorering vidgas genom utrustning med automatisk dataöverföring och digitala konsultationer.
  • Egenavgifter: Systemet med egenavgifter ska bibehållas och utvecklas som ett verktyg för att styra vårdkonsumtionen till rätt vårdnivå. Högkostnadsskyddet garanterar trygghet för ekonomiskt utsatta grupper. Regionskatten ska lämnas oförändrad (11:48).
  • Social utsatthet: Vården ska hållas tillgänglig för hemlösa och socialt utsatta genom riktade mottagningar för tandvård, mödravård samt kris- och traumaenheter.
  • Gynekologisk vård: Det ska öppnas upp för Lag om valfrihetssystem (LOV) inom kvinnosjukvården för att bryta långa köer och öka tillgängligheten. En förstärkning på 100 miljoner kronor avsätts för att upphandla gynekologisk vård från fristående aktörer.

Energi

  • Påverkansarbete för elnätet: Regionen ska bedriva ett aktivt påverkansarbete på nationell nivå (mot exempelvis Svenska Kraftnät) för att accelerera utbyggnaden av elöverföring och elproduktion. Regionala brister i elnätet ska sammanställas i dialog med aktörer, och ledtider för utbyggnad måste kortas.
  • Flexibel energimix: Alla energislag behövs. Både förnybar och planerbar kraft måste komplettera varandra för att säkra industrins gröna omställning och elförsörjningen till energikrävande etableringar (t.ex. batterifabriker och fossilfritt stål). Stöd ska ges till utvecklingen av nästa generations kärnkraft, solkraft samt lokalt producerad el nära större orter.
  • Forskning om kärnkraft: Regionen vill inleda ett samarbete med akademin för att etablera en forskningsplats för framtidens kärnkraft i Västsverige.
  • Reglerbar kraft och gasturbiner: Regionen ställer sig positiv till etableringar av gasturbiner för att öka den reglerbara elproduktionen. En översyn av tillgången till LNG/LBG-terminaler ska genomföras för att möjliggöra detta.
  • Resurseffektivitet: Fjärr- och kraftvärme ska spela en viktig roll i energisystemet. Kostnader och påverkan på energibalanseringssystemet ska alltid beaktas inför yttranden om nya produktionsanläggningar.

Infrastruktur

  • Samhällsnytta och prioritering: Investeringar ska prioriteras där de gör störst nytta, både genom att underhålla befintligt bestånd och bygga bort flaskhalsar i det eftersatta väg- och järnvägsnätet. Möjligheterna till alternativ finansiering via t.ex. medfinansiering från näringslivet ska öka.
  • Järnvägssatsningar:
    • Göteborg–Borås: Förverkligandet av den gemensamma sträckningen och bibanan till Mölnlycke är högsta prioritet för att binda samman arbetsmarknadsregioner och säkra tillgängligheten till flygplatsen.
    • Västra stambanan (Göteborg–Alingsås): Utbyggnaden från två till fyra spår ska drivas på för att kapacitetsförstärka person- och godstrafiken samt avlasta spåren.
    • Göteborg–Oslo: Regionen ska aktivt driva arbetet kring en utbyggnad av järnvägen (dubbelspår) mot Oslo för att utöka godstransporter på räls och stärka den gränsöverskridande handeln.
  • Vägnät och bilpendling: Bilen är en nödvändighet för att få vardagen att fungera och hålla landsbygden levande. Omedelbara upprustningar och utbyggnader till fyrfältsvägar krävs på Europavägar och riksvägar som E20, E45 och Riksväg 40 (”missing link” Ulricehamn–Jönköping). In- och utfarter till Göteborg ska förbättras för att minska köer. Det mindre och regionala vägnätet ska kapacitetsförstärkas.
  • Flygplatser: Göteborg-Landvetter flygplats och övriga flygplatser är avgörande för näringslivet, affärsresor och internationell tillväxt. Mindre regionala flygplatser som Trollhättan-Vänersborg (Stallbacka) ska säkras som strategiska resurser för industrins godstransporter samt för totalförsvaret och krisberedskapen. Statlig medfinansiering krävs för driften.
  • Sjöfart och hamnar: Göteborgs hamns position som Nordens största hamn ska säkras, och import/export ska tryggas under muddringsprojektet Skandiaporten. Mindre kusthamnar och Vänersjöfarten ska utvecklas för att flytta gods från väg till sjö. Landströmskopplingar ska rullas ut så att samtliga anlöpande fartyg kan erbjuda detta för att minska utsläpp och buller. Slussar ska byggas ut eller renoveras.

Innovationer och forskning

  • Internationell frontregion inom Life Science: Skapa en forskningsmiljö i världsklass som attraherar spetsforskare genom samarbeten mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin, universitet, högskolor och näringsliv. Forskning inom alla vårdprofessioner ska bedrivas.
  • Sahlgrenska Life: Planeringen och projekteringen av Sahlgrenska Life ska fortsätta i oförminskad takt. Regionen ska stå som hyresgäst för hus 2 och 3 för att knyta samman forskare och verksamheter. Investeringen läggs utanför den ordinarie ramen för att undvika undanträngningseffekter.
  • Innovationsstöd till medarbetare: Den inrättade Innovationsfonden och Innovationsplattformen ska vidareutvecklas för att snabbt kunna ta tillvara, finansiera och implementera medarbetares idéer, produkter och tjänster i vården.
  • AI och digital transformation: Artificiell Intelligens (AI) och digitala beslutssystem ska implementeras brett för att optimera resursanvändning, förutsäga flaskhalsar i realtid, automatisera administration samt ge verktyg för patienters egenkontroll. Överföring av anonymiserad vårddata till nationella register ska underlättas för att stärka den prediktiva hälsan och forskningsstatistiken.
  • Science Centers: Regionen ska fortsätta stimulera intresse och engagemang för naturvetenskapliga ämnen, teknik och digitalisering hos barn och unga genom Science Centers.
  • Gröna och blå näringar: Innovation, digitalisering och robotisering (t.ex. GPS, sensorer, drönare) ska främjas inom jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk för att öka lönsamheten och minska klimatpåverkan.

Kollektivtrafik

  • Fokus på pendling: Kollektivtrafikens huvudsakliga syfte är att fungera som ett tidseffektivt och konkurrenskraftigt alternativ för arbets- och studiependlare. Linjenät och turtäthet ska planeras i tidigt skede vid nybyggnationer och i nära dialog med större arbetsgivare.
  • En region – en zon: Det nuvarande trezonsystemet ska avskaffas och ersättas med en enhetlig zon för hela regionen för att ta bort orättvisa prisskillnader över zongränser och underlätta långväga pendling. 300 mnkr avsätts i budgeten 2027 för att påbörja denna reform, och det tidigare uppdraget att utreda zonsystemet anses härmed avslutat.
  • Multimodalitet och landsbygd: Bilen och cykeln är nödvändiga komplement till kollektivtrafiken. Fler pendelparkeringar och välfungerande resecentrum ska byggas i samverkan med kommunerna, även på glesbygden. Landsbygden ska säkras flexibla trafiklösningar (t.ex. anropsstyrd trafik). I städerna ska restider kortas genom att bland annat utveckla skytteltrafik med elfärjor på vattenvägarna.
  • Trygghet och värdar: Kameraövervakningen ska utökas i fordon, vid knutpunkter, perronger och hållplatser. Biljettkontrollanternas roll ska vidgas till att även fungera som trivsel- och trygghetsvärdar för att öka ordningen och servicen. Förares kompetens och bemötande ska bevaras och utvecklas.
  • Intäktssäkring och Västtrafik: Permanenta civila biljettkontrollanter utökas från zon A till zon B och C för att motverka fuskåkning. Möjligheten att låna ut digitala biljetter begränsas, och en delningsbar familjebiljett införs för att förhindra svarthandel. Biljettpriserna ska räknas upp årligen för stabil finansiering, och reklamintäkterna ska ökas genom nya reklamytor. Bussmodeller ska standardiseras för att sänka upphandlingskostnader.

Kultur

  • Moderaternas kulturpolitik: Politikens grund är tradition, ett bevarat kulturarv och stöd till etablerade institutioner. Marknadsdrivet stöd, privata initiativ, entreprenörskap och partnerskap med näringslivet ska uppmuntras. Kultur definieras brett och inkluderar även vardagskultur som idrott och dataspelsutveckling.
  • Självfinansiering och effektivisering: Regionalt stöd till verksamheter som vänder sig till en betalande publik ska villkoras mot krav på höjd självfinansieringsgrad för att minska det offentliga beroendet. Regionägda kulturbolag prioriteras framför externa. Det ekonomiska åtagandet kopplat till Folkteatern avslutas, vilket frigör 63 miljoner kronor till kärnverksamheten.
  • Göteborgsoperan och fastighetsägande: Det bör prövas om dagens ägarstruktur är ändamålsenlig, med målet att överföra operafastigheten från Göteborgs Stad till ett fullt ägarskap i regional regi för effektivare underhåll och lokalförsörjning.
  • Göteborgs Symfoniker: Ekonomiskt stöd prioriteras och öronmärks särskilt för barn- och ungdomsverksamhet, däribland det internationella musiklägret Side by Side.
  • Film i Väst: Film i Västs position som en av Europas ledande filmregioner värnas. En större andel av produktionsmedlen ska riktas mot filmer med hög publik relevans som möter efterfrågan hos svenska biobesökare.
  • Kultur för barn och unga: Rese- och arrangörsstöd till skolor ska prioriteras så att barn får tillgång till kultur genom skolbesök. Regionen ska utreda hur kulturnämndens medel fördelas bland invånarna för att säkra en rättvis spridning. Insatser för att förbättra läsförmågan och läsförståelsen hos unga och vuxna ska vidareutvecklas.
  • Kreativa näringar: Samverkan mellan kultur, teknik och innovation ska stödjas för att utveckla tillväxtbranscher som dataspelsutveckling, techföretagande och filmproduktion. Västsvenska Turistrådet ska spela en central roll för att stärka besöksnäringen och lokala entreprenörer i både stad och landsbygd.
  • Ungdomsidrott: Idrottsföreningar i utsatta områden tillförs riktade ekonomiska tillskott som en förebyggande folkhälsoinsats för att erbjuda unga ett meningsfullt sammanhang och personlig utveckling.

Miljö

  • Hållbar tillväxt via innovation: Miljöpolitiken bygger på idén om hållbar tillväxt genom teknik och innovation, inte genom dämpad ekonomisk utveckling. Regionen ska utveckla strategier för att uppnå målen i Agenda 2030 och främja en cirkulär ekonomi genom att minska material- och matsvinn.
  • Avskaffade särkrav på livsmedel: Det stela målet om 60 % ekologiska livsmedelsinköp till 2030 avskaffas då det driver kostnader. Inköp ska istället prioritera när- och svenskproducerade livsmedel (såsom naturbeteskött) vilket främjar öppna landskap, biologisk mångfald och stärker den regionala krisberedskapen och livsmedelsförsörjningen. Regionen ska överväga att lämna Fairtrade-samarbetet.
  • Rena vattenmiljöer och PFAS: Arbetet mot plast och mikroplaster i hav, skogar och sjöar fortsätter. Utsläpp av läkemedelsrester och kemikalier från sjukhus ska begränsas genom ökad forskning och ett helhetsgrepp om läkemedelshanteringen. Sanering och reduktion av PFAS-halter i dricksvatten och marina miljöer ska ske i nära samverkan med kommunerna för att skydda de stora vattentäkterna Vänern och Vättern.
  • Botaniska trädgården: Botaniska trädgården ska utvecklas som en nyckelresurs för utbildning, forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt nyttjas som en arena för patientrehabilitering.
  • Byråkrati och riktlinjer: Regionens egna miljömål får inte driva onödiga kostnader eller krånglig byråkrati; regionen ska i stället följa de övergripande ramar som regering och riksdag fastställer. Resepolicyn ska tillämpas mer flexibelt så att flyg tillåts som tjänsteresualternativ när tåg eller buss inte är tidsmässigt ändamålsenliga.

Ekonomi

Ambulanssjukvård

  • Mobil akutmottagning: Ambulanssjukvården ska fungera som en mobil akutmottagning där kvalificerad bedömning och behandling sker direkt på plats eller under transport. Konceptet med direktinläggning på vårdavdelning från ambulans – utan att passera akutmottagningen – ska vidareutvecklas och spridas för att korta väntetider och avlasta akuten.
  • Responstider och förstärkning: Insatstiderna har försämrats under de senaste åren. Ambulanssjukvården ska förstärkas över hela regionen för att säkerställa snabbare responstider och öka invånarnas trygghet.
  • Innovativa koncept och samverkan: Koncepten I Väntan På Ambulans (IVPA), Samverkande sjukvård, bedömningsbilar, liggande sjuktransporter, SMS-livräddare och drönare med hjärtstartare ska utvecklas vidare för att korta tiden till kvalificerad hjälp. Samordningen och gränssnitten mellan 1177, ambulans, bedömningsbilar och kommunal hemsjukvård ska förbättras.
  • Finansiella satsningar: 300 miljoner kronor avsätts under perioden 2027–2029 (100 mnkr årligen) till en trygghetssatsning för drift, personal och fordon inom ambulans och bedömningsbilar. För att säkra IVPA-verksamheten flyttas 20 mnkr från sjukhusens budgetar till den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden. Medel för merkostnader kopplade till HVO-bränsle flyttas från Hållbarhetsutskottet direkt till ambulansverksamheten.
  • Flygambulans och infrastruktur: Den luftburna ambulansverksamheten ska stärkas, samordnas mellan regioner och drivas kostnadseffektivt. Fler helikopterlandningsplatser ska etableras i regionen för ett nära samarbete med ambulanserna. En ny ambulanshelikopterbas etableras i den norra delen av regionen (65 mnkr) för att säkra geografisk jämlikhet och stärka totalförsvarets redundans.
  • Arbetsförhållanden och säkerhet: Blåljuspersonalens arbetsförhållanden ska förbättras och en övensyn av ambulansstationerna ska göras. För att motverka hot och våld införs ett flaggningssystem vid larm så att poliseskort kan tillkallas vid behov. Behovet av skyddsutrustning och utbildning ska ses över.

Barn- och ungdomspsykiatri

  • Samarbete och tidiga insatser: Tidig upptäckt och bevisat effektiva insatser ska motverka den växande psykiska ohälsan. Samarbetet mellan primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), elevhälsan och socialtjänsten ska förbättras. Förebyggande insatser (antimobbningsprogram, föräldrastöd) ska löpa parallellt med tidiga insatser. Mobila team ska stötta upp skolhälsovården direkt på skolorna.
  • Vårdval BUP: Vårdval inom BUP införs för att förbättra tillgången, öka valmöjligheterna och erbjuda individanpassad specialisering nära patienterna. Vårdvalet ska träda i kraft senast den 1 januari 2028.
  • Övergångsfinansiering: Under övergångsperioden fram till att vårdvalet är på plats tilldelas den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden 100 mnkr för att upphandla psykiatrisk vård för barn och unga från fristående aktörer i syfte att korta köerna.
  • Inflöde och digitala verktyg: Det regiongemensamma uppdraget ”En väg in” ska fortsätta samordna kontaktvägar och egenremisser till BUP. Primärvårdens hantering av mildare psykisk ohälsa ska utvecklas via digitala verktyg och internetbaserad KBT.
  • Åldersgräns för BUP: En översyn av nuvarande 18-årsgräns ska genomföras för att utreda möjligheten till förlängd tillgång för unga vuxna, vilket ska säkra kontinuiteten under en känslig livsfas.
  • Ätstörningsvård: Ätstörningsvården ska göras sammanhållen och tillgänglig. Patienter ska garanteras kontinuitet och tydliga vårdflöden så att sköra individer inte riskerar avbrott eller bollas mellan olika instanser.
  • Samverkansenhet mot normbrytande beteende: Regionen ska utreda förutsättningarna för att (efter modell från Region Stockholm) etablera en ny enhet i samverkan med BUP, socialtjänst, polis och skola för att tidigt stötta ungdomar i riskzonen för allvarligt normbrytande beteende.
  • Kunskapscentrum: Ett kunskapscentrum bör övervägas för att öka kunskapen och skapa en samhällelig samsyn kring ungas psykiska hälsa.

Cancervård

  • Nationell cancerstrategi: Moderaterna driver frågan om en ny, samlad nationell cancerstrategi som ständigt förnyas utifrån modern forskning, AI-diagnostik, biomarkörer samt individuella immunterapier och cell-/genterapier.
  • Tidig upptäckt och diagnostik: Ett gemensamt långsiktigt mål fastställs: minst 70 procent av alla cancerdiagnoser ska ställas i ett tidigt stadium av sjukdomen. Digitala beslutsstöd och standardiserade vårdförloppsprocesser ska utvecklas i primärvården för systematisk riskprofilering. Det onkogenetiska kvalitetsregistret ska säkras för uppföljning av genetisk ökad cancerrisk.
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF): Arbetet med att korta väntetiderna ska intensifieras. Målet är att 90 procent av alla som insjuknar i cancer ska vara utredda enligt SVF, samt att 90 procent av dessa patienter ska få sin vård inom de utsatta maximala tidsgränserna.
  • Barncancervård: Drabbade barn ska garanteras en ”röd matta” genom sjukvården för snabb utredning och behandling. En specialistutbildning i barncancervård ska inrättas för att möta kompetensbristen bland läkare och sjuksköterskor. Genomförandet av det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning ska prioriteras, och alla barncanceröverlevare ska ha rätt till regelbunden uppföljning.
  • Eftervård och rehabilitering: Eftervården, rehabiliteringen och uppföljningen ska utvecklas och göras jämlik i regionen för att underlätta patienters återgång till en normal tillvaro.
  • Decentraliserad cancervård: Viss cancervård ska decentraliseras till hemmet. Ett pilotprojekt ska startas för att flytta delar av den onkologiska och hematologiska behandlingen från sjukhusen till mer nära vårdformer.
  • Screening: Riktade medel tillförs den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden för tarmcancerscreening och prostatacancerscreening.

Förlossningsvård

  • Agnesmottagningen: Den framgångsrika öppenvårdsmodellen Agnesmottagningen, som erbjuder snabb och trygg vård för gravida och nyförlösta patienter utan livshotande tillstånd, ska utredas för att utvidgas från Göteborg till att omfatta hela regionen.
  • Sammanhållen vårdkedja: Strävan är en sömlös och sammanhållen kvinnosjukvård. Målet är att födande kvinnor ska ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård och förlossning till eftervård, med stöd av digitala lösningar där det är tillämpligt.
  • Patientsäkerhet och förlossningsskador: Arbetet med att minimera antalet förlossningsrelaterade skador ska fortsätta och intensifieras. Kvinnor som drabbats ska erbjudas bättre rehabilitering och behandling.
  • Valfrihet och individualisering: Valfriheten inom förlossningsvården ska utgå från kvinnans behov, önskemål och trygghet. Vården ska präglas av lyhördhet för individuella behov och rädslor.
  • Auroravård: Auroravården för kvinnor med förlossningsrädsla ska utvecklas och stärkas med fokus på hög kvalitet, individanpassning, ökad tillgänglighet samt förbättrad kontinuitet och kommunikation.
  • Eftervård och hembesök: Tillgängligheten till eftervård för den nyblivna mamman och barnet ska förbättras. Ett utökat hembesöksprogram (efter modell från Göteborgsområdet) ska möjliggöras i hela regionen för att täcka behovet av tidiga insatser.
  • Framtidens förlossningsvård 2028: Inför flytten till det nya huset för förlossning och neonatalvård år 2028 utvecklas verksamheten mot en differentierad och patientanpassad vård, där vårdnivån kan anpassas flexibelt i varje enskilt rum.

Sjukhusvård

  • Koncentration av högspecialiserad vård: Den avancerade och högspecialiserade vården som invånarna sällan behöver ska koncentreras för att upprätthålla medicinsk kvalitet, patientsäkerhet och säkra spetskompetens. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska ha en långsiktig plan för prioriterade områden för att utveckla internationell spjutspetskompetens. Regionens fem stora sjukhusgrupper ska garantera en utbredd och komplett akut- och länssjukvård.
  • Vårdgaranti och kökortning: Vårdköerna ska kortas genom att tillvarata både regionens egen regi och externa utförare. Utöver lagstadgad vårdgaranti (90 dagar) vill Moderaterna skärpa garantin till 30 dagar för första besök respektive operation/behandling i specialistvården. 250 mnkr tilldelas för att upphandla vårdkapacitet av fristående aktörer inom exempelvis ögonsjukvård, ortopedi och gynekologi.
  • Högsbo närsjukhus: Vårdproduktionen vid Högsbo närsjukhus ska upphandlas i stället för att drivas i nuvarande regi, då verksamheten uppvisat tillkortakommanden gällande remissflöden och produktion.
  • Patienthotell / Vårdhotell: Patienthotell ska etableras i anslutning till sjukhusen i extern eller privat regi för att frigöra vårdplatser på avdelningar och minska överbeläggningar. Dessa lämpar sig för nyopererade, nyförlösta eller patienter med långa reseavstånd som inte kräver kontinuerliga sjukhusresurser. En förstudie pågår rörande Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Mellanvårdsformer: Olika mellanvårdsformer, intermediärvårdplatser och korttidsplatser ska utvecklas i samverkan med kommunerna för att säkerställa att medicinskt färdigbehandlade patienter kan skrivas ut utan dröjsmål.
  • Akutmottagningar: Tiden till triagering ska kortas. Akutmottagningarna ska säkra god tillgång till undersöknings- och diagnosverktyg. Primärvårdsjourer ska samlokaliseras på sjukhusen där det är möjligt. Konceptet med akutläkare fast placerade på akuten ska intensifieras.
  • Effektivt lokal- och resursutnyttjande: Nyttjandegraden för operationssalar ska höjas, bland annat genom uthyrning av lediga lokaler eller genom att använda mobila operationsteam för dagkirurgi. Privata enheter ska kunna ges inläggningsrättigheter och möjlighet att använda ledig kapacitet för planerad verksamhet.
  • Kvalitetsredovisning och patientsäkerhet: Arbetet mot vårdrelaterade infektioner, fallskador och läkemedelsskador ska intensifieras. Regionen ska öppet redovisa vårdens kvalitet och medicinska resultat för att sprida ”best practice”.

Sjukvårdens medarbetare

  • Sveriges bästa offentliga arbetsgivare 2027: Regionen ska fokusera på att behålla medarbetare genom en god organisatorisk arbetsmiljö och ett utvecklat ledarskap, då personalen främst slutar på grund av brister i arbetsmiljön snarare än rekryteringsproblem.
  • Professionens mandat: Politikens uppgift är att ange budgetramar och övergripande uppdrag – därefter ska makt, ansvar och befogenheter decentraliseras till första linjens chefer och professionen som bäst dimensionerar verksamheten. ”Dumsnåla” detaljbeslut ska undvikas.
  • Lön och karriärvägar: Erfarenhet, ansvar och kompetens ska avspeglas i lönekuvertet genom ökad lönespridning. Prioritet ges till de grupper som uppbär den kliniska verksamheten och bristyrken (t.ex. erfarna sjuksköterskor). Karriärplaneringen ska vara överskådlig och fortbildning på arbetstid ska premieras med högre lön. Arbetsgivaravgiften ska synliggöras på lönespecifikationen.
  • Seniora medarbetare: För att motivera erfarna medarbetare att arbeta kvar från och med det år de fyller 67 år, höjs deras ersättning motsvarande den besparing som den lägre arbetsgivaravgiften medför för regionen. Pensionerade medarbetare ska kunna fungera som mentors- och beredskapspersonal.
  • Flexibla anställningsformer och Internstafett: Modeller för kombinations- och rotationstjänster mellan öppen- och slutenvård eller olika huvudmän ska utvecklas. Reglerna för bisysslor ska ses över så att medicinsk personal tillåts ta extrapass på sin ordinarie arbetsplats på kompensationsledig tid eller semester (så kallad internstafett) i stället för att vända sig till externa bemanningsföretag. Interna medarbetarpooler ska användas för att avlasta vid arbetstoppar.
  • Utbildning och VFU: Dimensioneringen av BT, AT och ST-läkare samt specialistsjuksköterskor ska följas upp noggrant. Listningskravet per ST-läkare ska ses över. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ska utvecklas genom grupphandledning, simuleringscenter och utbildningsvårdcentraler. Tidigare genomförda beredskapsutbildningar inom IVA (intensivvård) ska tillvaratas.
  • Uppgiftsväxling och administration: Administrativ börda ska minskas via IT-gränssnitt och AI-automation för att frigöra tid till patientnära vård. Rutiner för uppgiftsväxling ska formaliseras, där servicemedarbetare avlastar vårdpersonal med uppgifter som städ, måltider och materialhantering.
  • Bryta tystnadskultur: En öppen kultur ska skapas genom ett aktivt chefskap som uppmuntrar dialog, kombinerat med säkra kanaler för att rapportera missförhållanden utan rädsla för repressarilier.

Trygghet i vardagen och på jobbet

  • Robust sjukvårdsberedskap: Vården ska utgöra en kritisk del av det civila försvaret och upprätthålla livsnödvändig vård under höjd beredskap och krig. Samplanering med kommunerna ska säkra konkreta rutiner för personal, lokaler, materiel, läkemedel och livsmedel. Mindre sjukhus ska utredas för att i fredstid anpassas och ställas om till totalförsvarssjukhus vid kris eller krig.
  • Kriskommission för psykiatrin: En oberoende kriskommission ska tillsättas för att genomlysa styrning, vårdkedjor, pressad arbetsmiljö och tystnadskultur inom psykiatrin för att långsiktigt stärka patientsäkerheten.
  • Bekämpa välfärdsbrottslighet: Missbruk, skattebrott och penningtvätt inom hälso- och sjukvården ska bekämpas konsekvent i samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och IVO. Den kriminella ekonomin ska strypas genom skarpa sanktioner och genom att förhindra att företag används som brottsverktyg.
  • Förebyggande skydd: Regionen ska verka för förebyggande åtgärder mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, samt säkerställa ett stärkt omhändertagande av personer som utsatts för sexuellt våld.
  • Eftervård efter kris: Den press som medarbetare och chefer upplevde under pandemin ska mötas av ett aktivt arbete med att följa upp och erbjuda psykosocialt stöd till de med extra behov.

Vård vi behöver ofta

  • Primärvården som nav: Primärvården utgör basen i den nära vården och ska ta hand om en större andel av den totala vården. Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära genom förstärkt mobil vård, närsjukhus och digitala tjänster.
  • Etablering av egna vårdcentraler: Läkare ska ges stärkta möjligheter och frihet att starta och driva egna vårdcentraler. Detta ökar lokalt inflytande, effektiviserar arbetssätt, höjer antalet konsultationer och kortar väntetiderna.
  • Intraprenad inom Närhälsan: Medarbetare inom Närhälsan ska ges större inflytande över verksamhet och ekonomi genom att möjliggöra intraprenad som driftsform.
  • Konkurrensvillkor och regler: Ett avkastningskrav på 50 miljoner kronor återinförs för Närhälsan i egen regi för att säkra likvärdiga konkurrensvillkor inom vårdvalet. Krav- och kvalitetsboken ska förenklas och regelförenkling ska vara en utgångspunkt i alla avtal. En genomlysning ska göras av de vårdcentraler i egen regi som uppvisar svagast resultat i den nationella patientenkäten.
  • Fysisk och digital tillgänglighet: Öppettider och kontakttider ska utökas och drop-in-besök möjliggöras. Patienter ska via öppna tidböcker själva kunna boka, omboka och avboka tider digitalt via nätet. Kopplingar till digitala brevlådor ska införas för kallelser.
  • Vårdlots och fast kontakt: För äldre och multisjuka patienter i behov av tät vårdkontakt etableras en vårdkontakt och vårdlots i primärvården för att skapa en sammanhållen vårdupplevelse och kontinuitet. Kontaktsjuksköterskor ska fungera som samordnare, och den förstärkta läkarmedverkan i äldreomsorgen ska följas upp.
  • Avgift för uteblivna besök: Avgiften för vuxna som utan giltig anledning uteblir från ett bokat vårdbesök fastställs till 1 500 kronor. Hänsyn tas till giltiga skäl som koppling till sjukdomstillstånd (t.ex. inom psykiatrin) eller sena sjuktransporter.
  • Egenmonitorering: För kroniker och patienter med livslånga sjukdomar ska möjligheterna till hem- och egenmonitorering vidgas genom utrustning med automatisk dataöverföring och digitala konsultationer.
  • Egenavgifter: Systemet med egenavgifter ska bibehållas och utvecklas som ett verktyg för att styra vårdkonsumtionen till rätt vårdnivå. Högkostnadsskyddet garanterar trygghet för ekonomiskt utsatta grupper. Regionskatten ska lämnas oförändrad (11:48).
  • Social utsatthet: Vården ska hållas tillgänglig för hemlösa och socialt utsatta genom riktade mottagningar för tandvård, mödravård samt kris- och traumaenheter.
  • Gynekologisk vård: Det ska öppnas upp för Lag om valfrihetssystem (LOV) inom kvinnosjukvården för att bryta långa köer och öka tillgängligheten. En förstärkning på 100 miljoner kronor avsätts för att upphandla gynekologisk vård från fristående aktörer.

Energi

  • Påverkansarbete för elnätet: Regionen ska bedriva ett aktivt påverkansarbete på nationell nivå (mot exempelvis Svenska Kraftnät) för att accelerera utbyggnaden av elöverföring och elproduktion. Regionala brister i elnätet ska sammanställas i dialog med aktörer, och ledtider för utbyggnad måste kortas.
  • Flexibel energimix: Alla energislag behövs. Både förnybar och planerbar kraft måste komplettera varandra för att säkra industrins gröna omställning och elförsörjningen till energikrävande etableringar (t.ex. batterifabriker och fossilfritt stål). Stöd ska ges till utvecklingen av nästa generations kärnkraft, solkraft samt lokalt producerad el nära större orter.
  • Forskning om kärnkraft: Regionen vill inleda ett samarbete med akademin för att etablera en forskningsplats för framtidens kärnkraft i Västsverige.
  • Reglerbar kraft och gasturbiner: Regionen ställer sig positiv till etableringar av gasturbiner för att öka den reglerbara elproduktionen. En översyn av tillgången till LNG/LBG-terminaler ska genomföras för att möjliggöra detta.
  • Resurseffektivitet: Fjärr- och kraftvärme ska spela en viktig roll i energisystemet. Kostnader och påverkan på energibalanseringssystemet ska alltid beaktas inför yttranden om nya produktionsanläggningar.

Infrastruktur

  • Samhällsnytta och prioritering: Investeringar ska prioriteras där de gör störst nytta, både genom att underhålla befintligt bestånd och bygga bort flaskhalsar i det eftersatta väg- och järnvägsnätet. Möjligheterna till alternativ finansiering via t.ex. medfinansiering från näringslivet ska öka.
  • Järnvägssatsningar:
    • Göteborg–Borås: Förverkligandet av den gemensamma sträckningen och bibanan till Mölnlycke är högsta prioritet för att binda samman arbetsmarknadsregioner och säkra tillgängligheten till flygplatsen.
    • Västra stambanan (Göteborg–Alingsås): Utbyggnaden från två till fyra spår ska drivas på för att kapacitetsförstärka person- och godstrafiken samt avlasta spåren.
    • Göteborg–Oslo: Regionen ska aktivt driva arbetet kring en utbyggnad av järnvägen (dubbelspår) mot Oslo för att utöka godstransporter på räls och stärka den gränsöverskridande handeln.
  • Vägnät och bilpendling: Bilen är en nödvändighet för att få vardagen att fungera och hålla landsbygden levande. Omedelbara upprustningar och utbyggnader till fyrfältsvägar krävs på Europavägar och riksvägar som E20, E45 och Riksväg 40 (”missing link” Ulricehamn–Jönköping). In- och utfarter till Göteborg ska förbättras för att minska köer. Det mindre och regionala vägnätet ska kapacitetsförstärkas.
  • Flygplatser: Göteborg-Landvetter flygplats och övriga flygplatser är avgörande för näringslivet, affärsresor och internationell tillväxt. Mindre regionala flygplatser som Trollhättan-Vänersborg (Stallbacka) ska säkras som strategiska resurser för industrins godstransporter samt för totalförsvaret och krisberedskapen. Statlig medfinansiering krävs för driften.
  • Sjöfart och hamnar: Göteborgs hamns position som Nordens största hamn ska säkras, och import/export ska tryggas under muddringsprojektet Skandiaporten. Mindre kusthamnar och Vänersjöfarten ska utvecklas för att flytta gods från väg till sjö. Landströmskopplingar ska rullas ut så att samtliga anlöpande fartyg kan erbjuda detta för att minska utsläpp och buller. Slussar ska byggas ut eller renoveras.

Innovationer och forskning

  • Internationell frontregion inom Life Science: Skapa en forskningsmiljö i världsklass som attraherar spetsforskare genom samarbeten mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Akademin, universitet, högskolor och näringsliv. Forskning inom alla vårdprofessioner ska bedrivas.
  • Sahlgrenska Life: Planeringen och projekteringen av Sahlgrenska Life ska fortsätta i oförminskad takt. Regionen ska stå som hyresgäst för hus 2 och 3 för att knyta samman forskare och verksamheter. Investeringen läggs utanför den ordinarie ramen för att undvika undanträngningseffekter.
  • Innovationsstöd till medarbetare: Den inrättade Innovationsfonden och Innovationsplattformen ska vidareutvecklas för att snabbt kunna ta tillvara, finansiera och implementera medarbetares idéer, produkter och tjänster i vården.
  • AI och digital transformation: Artificiell Intelligens (AI) och digitala beslutssystem ska implementeras brett för att optimera resursanvändning, förutsäga flaskhalsar i realtid, automatisera administration samt ge verktyg för patienters egenkontroll. Överföring av anonymiserad vårddata till nationella register ska underlättas för att stärka den prediktiva hälsan och forskningsstatistiken.
  • Science Centers: Regionen ska fortsätta stimulera intresse och engagemang för naturvetenskapliga ämnen, teknik och digitalisering hos barn och unga genom Science Centers.
  • Gröna och blå näringar: Innovation, digitalisering och robotisering (t.ex. GPS, sensorer, drönare) ska främjas inom jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk för att öka lönsamheten och minska klimatpåverkan.

Kollektivtrafik

  • Fokus på pendling: Kollektivtrafikens huvudsakliga syfte är att fungera som ett tidseffektivt och konkurrenskraftigt alternativ för arbets- och studiependlare. Linjenät och turtäthet ska planeras i tidigt skede vid nybyggnationer och i nära dialog med större arbetsgivare.
  • En region – en zon: Det nuvarande trezonsystemet ska avskaffas och ersättas med en enhetlig zon för hela regionen för att ta bort orättvisa prisskillnader över zongränser och underlätta långväga pendling. 300 mnkr avsätts i budgeten 2027 för att påbörja denna reform, och det tidigare uppdraget att utreda zonsystemet anses härmed avslutat.
  • Multimodalitet och landsbygd: Bilen och cykeln är nödvändiga komplement till kollektivtrafiken. Fler pendelparkeringar och välfungerande resecentrum ska byggas i samverkan med kommunerna, även på glesbygden. Landsbygden ska säkras flexibla trafiklösningar (t.ex. anropsstyrd trafik). I städerna ska restider kortas genom att bland annat utveckla skytteltrafik med elfärjor på vattenvägarna.
  • Trygghet och värdar: Kameraövervakningen ska utökas i fordon, vid knutpunkter, perronger och hållplatser. Biljettkontrollanternas roll ska vidgas till att även fungera som trivsel- och trygghetsvärdar för att öka ordningen och servicen. Förares kompetens och bemötande ska bevaras och utvecklas.
  • Intäktssäkring och Västtrafik: Permanenta civila biljettkontrollanter utökas från zon A till zon B och C för att motverka fuskåkning. Möjligheten att låna ut digitala biljetter begränsas, och en delningsbar familjebiljett införs för att förhindra svarthandel. Biljettpriserna ska räknas upp årligen för stabil finansiering, och reklamintäkterna ska ökas genom nya reklamytor. Bussmodeller ska standardiseras för att sänka upphandlingskostnader.

Kultur

  • Moderaternas kulturpolitik: Politikens grund är tradition, ett bevarat kulturarv och stöd till etablerade institutioner. Marknadsdrivet stöd, privata initiativ, entreprenörskap och partnerskap med näringslivet ska uppmuntras. Kultur definieras brett och inkluderar även vardagskultur som idrott och dataspelsutveckling.
  • Självfinansiering och effektivisering: Regionalt stöd till verksamheter som vänder sig till en betalande publik ska villkoras mot krav på höjd självfinansieringsgrad för att minska det offentliga beroendet. Regionägda kulturbolag prioriteras framför externa. Det ekonomiska åtagandet kopplat till Folkteatern avslutas, vilket frigör 63 miljoner kronor till kärnverksamheten.
  • Göteborgsoperan och fastighetsägande: Det bör prövas om dagens ägarstruktur är ändamålsenlig, med målet att överföra operafastigheten från Göteborgs Stad till ett fullt ägarskap i regional regi för effektivare underhåll och lokalförsörjning.
  • Göteborgs Symfoniker: Ekonomiskt stöd prioriteras och öronmärks särskilt för barn- och ungdomsverksamhet, däribland det internationella musiklägret Side by Side.
  • Film i Väst: Film i Västs position som en av Europas ledande filmregioner värnas. En större andel av produktionsmedlen ska riktas mot filmer med hög publik relevans som möter efterfrågan hos svenska biobesökare.
  • Kultur för barn och unga: Rese- och arrangörsstöd till skolor ska prioriteras så att barn får tillgång till kultur genom skolbesök. Regionen ska utreda hur kulturnämndens medel fördelas bland invånarna för att säkra en rättvis spridning. Insatser för att förbättra läsförmågan och läsförståelsen hos unga och vuxna ska vidareutvecklas.
  • Kreativa näringar: Samverkan mellan kultur, teknik och innovation ska stödjas för att utveckla tillväxtbranscher som dataspelsutveckling, techföretagande och filmproduktion. Västsvenska Turistrådet ska spela en central roll för att stärka besöksnäringen och lokala entreprenörer i både stad och landsbygd.
  • Ungdomsidrott: Idrottsföreningar i utsatta områden tillförs riktade ekonomiska tillskott som en förebyggande folkhälsoinsats för att erbjuda unga ett meningsfullt sammanhang och personlig utveckling.

Miljö

  • Hållbar tillväxt via innovation: Miljöpolitiken bygger på idén om hållbar tillväxt genom teknik och innovation, inte genom dämpad ekonomisk utveckling. Regionen ska utveckla strategier för att uppnå målen i Agenda 2030 och främja en cirkulär ekonomi genom att minska material- och matsvinn.
  • Avskaffade särkrav på livsmedel: Det stela målet om 60 % ekologiska livsmedelsinköp till 2030 avskaffas då det driver kostnader. Inköp ska istället prioritera när- och svenskproducerade livsmedel (såsom naturbeteskött) vilket främjar öppna landskap, biologisk mångfald och stärker den regionala krisberedskapen och livsmedelsförsörjningen. Regionen ska överväga att lämna Fairtrade-samarbetet.
  • Rena vattenmiljöer och PFAS: Arbetet mot plast och mikroplaster i hav, skogar och sjöar fortsätter. Utsläpp av läkemedelsrester och kemikalier från sjukhus ska begränsas genom ökad forskning och ett helhetsgrepp om läkemedelshanteringen. Sanering och reduktion av PFAS-halter i dricksvatten och marina miljöer ska ske i nära samverkan med kommunerna för att skydda de stora vattentäkterna Vänern och Vättern.
  • Botaniska trädgården: Botaniska trädgården ska utvecklas som en nyckelresurs för utbildning, forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt nyttjas som en arena för patientrehabilitering.
  • Byråkrati och riktlinjer: Regionens egna miljömål får inte driva onödiga kostnader eller krånglig byråkrati; regionen ska i stället följa de övergripande ramar som regering och riksdag fastställer. Resepolicyn ska tillämpas mer flexibelt så att flyg tillåts som tjänsteresualternativ när tåg eller buss inte är tidsmässigt ändamålsenliga.

Ekonomi

  • Ansvarsfull skattehushållning: Varje skattekrona ska användas där den gör störst nytta för patienten och kärnverksamheten. Den regionala inkomstskatten (regionskatten) ska hållas oförändrad på 11:48 kronor per skattekrona för att inte tynga invånarna.
  • Resultat och ekonomiska mål: Budgeten för 2027 har ett förväntat positivt överskott på 588,2 mnkr med ett planerat överskottsmål om 0,77 %. Nettokostnadsutvecklingen ska hållas stabil och får inte överstiga prognoserna för skatteintäkterna. Finansiella mål fokuserar på låg andel långsiktigt bindande kostnader, budgetföljsamhet, positiv soliditet samt ett tryggat pensionsåtagande.
  • Fasta investeringsrestriktioner: Investeringsramen för perioden 2027–2036 fastställs till 66 miljarder kronor (utifrån en restriktiv utgiftsbedömning mot inskickade behov på ca 100 miljarder). Avskrivningskostnaderna som helhet får maximalt uppgå till i genomsnitt 6,5 % över en rullande tioårsperiod. Fastighetsindex fastställs till två procent.
  • Effektiviseringskrav per nämnd (2027):
    • Miljö- och regionutvecklingsnämnden: Effektiviseringskrav på 200 mnkr (allmän uppräkning uteblir). Regionens finansiering av projektkostnader begränsas till max 40 %.
    • Regionstyrelsen: Effektiviseringskrav på 200 mnkr.
    • Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden: Effektiviseringskrav på 100 mnkr (allmän uppräkning uteblir).
    • Kulturnämnden: Effektiviseringskrav på 62 mnkr samt avvecklat stöd till Folkteatern (63 mnkr, allmän uppräkning uteblir).
    • Delregionala nämnderna: Allmän uppräkning uteblir (ramen ligger kvar på 168,5 mnkr).
  • Fördelning av regionbidrag 2027 (Utdrag från tabellverk):
    • Hälso- och sjukvård (totalt): 58 902,7 mnkr (varav den Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelas 58 590,3 mnkr och tillförs riktade medel för bl.a. vårdval BUP, kökortning, gynekologi, screening samt utbildningstjänster för läkare).
    • Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden: 6 822,0 mnkr.
    • Kulturnämnden: 1 190,6 mnkr.
    • Miljö- och regionutvecklingsnämnden: 920,2 mnkr.
    • Styrelsen för fastighet, stöd och service: 1 392,4 mnkr.
  • Anslagsfinansiering av intern handel: Från den 1 januari 2027 utökas anslagsfinansieringen för ägarstyrda tjänster, delar av digitaliserings- och serviceöverenskommelserna (DÖK/SÖK) samt centrala administrativa kontorslokaler i syfte att minska internbyråkratin. Slutgiltiga bidragsväxlingar fastställs i november 2026.
  • Centraliserade pensionskostnader: För att skydda utförarstyrelserna från ryckiga svängningar till följd av inflationen, finansieras kostnaderna för den förmånsbestämda avtalspensionen och ansvarsförbindelsen centralt via moderförvaltningen i stället för via kraftigt höjda PO-pålägg.