Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning ökar oron inför att utsättas för brott i Värmland samtidigt som förtroendet för polisen faller. Det finns stöldligor i länet som försörjer sig genom narkotikasmuggling, inbrott, stölder och häleriverksamhet. Många av dessa ligor, som ofta har utländskt ursprung, väljer att gruppera sig och begå brott på landsbygderna eftersom upptäcktsrisken är liten och straffen i Sverige är förhållandevis låga i en internationell jämförelse. Endast sex procent av alla inbrott klaras idag upp och uppklarningsnivån för stölder minskade under 2016 i polisregion Bergslagen som Värmland tillhör. Stölder och inbrott är inte våra mest allvarliga brott men innebär ofta en stor integritetskränkning för de drabbade. Många känner sig otrygga lång tid efter att brottet har skett. Vi vill att straffen för dessa brott i högre grad ska motsvara allvaret och kränkningen som de innebär. Därför vill vi skärpa straffen för bostadsinbrott och införa en särskild brottsrubricering som träffar systematiska stölder. Vi vill att dessa brott ska ha ett minimistraff på minst ett års fängelse så att dessa brott också blir högre prioriterade av polis och åklagare. Det behöver även till bättre möjligheter att utvisa personer som begår brott.
Värmland har en lång gräns mot Norge, den utgör även EU:s yttre gräns. Vi vill därför se ett fördjupat svensk-norskt samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, både genom gemensamma punktvisa insatser och i det löpande polisiära samarbetet. Ett fördjupat samarbete innebär också att polisen ges möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett mer kostnadseffektivt sätt, även om polisen i Värmland också fortsatt måste dimensioneras för att ensamt kunna hantera brottsligheten i länet.
Moderaterna anser att Sverige behöver minst 25 000 fler poliser till 2025 och 700 civilanställda. De nya polisiära resurserna ska spridas ute i landet och framförallt avdelas till yttre tjänst. Polisens tillgänglighet och synlighet på landsbygderna måste öka.