Svenskar bosatta utomlands ska alltid vara välkomna hem

För dig som har bott utomlands ska Sverige vara ett attraktivt land att flytta hem till. Det handlar om en välkomnande arbetsmarknad där det lönar sig att arbeta, tillgång till bostäder och en skola som ger barnen en bra start i livet.

Det råder brist på arbetskraft inom många sektorer i Sverige och demografiska förändringar kommer att förstärka detta. Sverige behöver därför välkomna hemvändare från andra länder. För att fler ska välja att arbeta i Sverige anser vi att villkoren måste förbättras jämfört med andra länder.

 

Sverige har efter den rödgröna regeringens skattehöjningar återigen världens högsta marginalskatter. Skillnaden mellan vad arbetsgivaren betalar och vad arbetstagare får ut efter skatt är också bland de högsta inom OECD bland låginkomsttagare - nära dubbelt så stor som genomsnittet och betydligt högre än övriga nordiska länder.

 

Moderaterna vill sänka inkomstskatten så att en medelinkomsttagare får behålla 500 kronor mer efter skatt. Dessutom anser vi att breda yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor inte ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Genomförs vår politik kommer brytpunkten att vara drygt 47 000 kronor per månad i slutet av nästa mandatperiod. Att fler får behålla mer av sin lön är inte bara en moralisk fråga – med bättre drivkrafter att arbeta kan också mer satsas på välfärden.

 

För den som vänder hem behöver det finnas tillgång till boende, kanske i närheten av jobb och tilltänkt skola. Den svenska bostadsmarknaden fungerar illa – det byggs inte tillräckligt och till rätt målgrupper. Moderaterna vill därför nå en bred politisk överenskommelse över blockgränsen, med utgångspunkt i att systemet delvis behöver förändras i grunden. Rörligheten i det befintliga beståndet behöver öka, produktionskostnaderna behöver minska, planprocesser och överklagandeprocesser behöver bli kortare och vägarna in till det ägda boende behöver bli fler.

 

För den som överväger att flytta till Sverige är en god skola för barnen A och O. Även om Sverige har många bra skolor är skillnaderna skola och Sverige har hamnat efter andra länder när det gäller kunskapsnivåerna. Jämfört med andra länder missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid under grundskoleåren  - därför vill vi införa mer undervisningstid för alla barn i grundskolan. Vi vill också att mer tid ska läggas på viktiga baskunskaper som matematik och svenska.

 

Möjligheter att påverka

 

Sedan svenskar bosatta i utlandet fick rösträtt i riksdagsvalet 1968 har en hel del hänt. Då togs utlandssvenskar upp i en särskild röstlängd efter att de ansökt om det och förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige vid något tillfälle de senaste fem åren. Inför 1968 års val togs 1 900 personer upp i den särskilda röstlängden. Från och med 1998 års val upphörde ordningen med en särskild röstlängd. Samtidigt ändrades lagen så att alla svenska medborgare som någon gång varit folkbokförda i Sverige har rätt att rösta samt att personer som varit skrivna i Sverige vid något tillfälle de senaste tio åren automatiskt tas upp i röstlängden. Efter tio år som bosatt utomlands måste man anmäla sig vart tionde år för att fortsätta stå med i röstlängden. Antalet röstberättigade utlandssvenskar ökade då avsevärt. Vid valet 2014 var antalet utlandssvenskar med rösträtt som fanns upptagna i röstlängden 161 269 personer.

 

Bland annat Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är väldigt lågt. Endast 32% av de röstberättigade utlandssvenskarna röstade i riksdagsvalet 2014. Många upplevde att det var svårt att rösta från utlandet.

 

För Moderaterna är det en prioriterad fråga att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. Av den anledningen har vi gått fram med förslag om:

  • utökade öppettider för röstning på svenska ambassader och konsulat,
  • förbättrad information till utlandssvenskar om reglerna för att få rösta,
  • att utlandsmyndigheterna ska ha ett högt valdeltagande som en prioriterad uppgift samt
  • att man som svensk bosatt i utlandet, men som är på besök i Sverige, ska kunna brevrösta från Sverige.

 

Dessa förslag formulerades i en riksdagsmotion hösten 2016 och det var en stor framgång när motionens alla fyra yrkanden vann bifall i riksdagens kammare. Det innebär att det nu är upp till den rödgröna regeringen att genomföra dem. Regeringen har mot bakgrund av detta utfäst att man inför valen 2018 ska förbättra informationen till utlandssvenskar och öka utlandsmyndigheternas tillgänglighet för röstmottagning. Detta är ett tydligt exempel på när moderat politik gör skillnad.

 

Moderaterna har idag inte något förslag om särskild valkrets för utlandssvenskar eller e-röstning från utlandet. Vi är medvetna om de argument och önskemål som finns när det gäller e-röstning. Mot bakgrund av de senaste årens försök från utländska och inhemska aktörer att påverka förtroendet för valprocessen i olika länder, t.ex. genom att hävda att manipulationer förekommer, menar vi dock att det nu inte är rätt tid att komplettera dagens röstningssystem med elektroniska alternativ. Med valsedlar som räknas manuellt finns möjligheter att övervaka rösträkningen, kontrollräkna, låta allmänheten se rösträkningen m.m. på ett sätt som blir mer trovärdigt och transparent jämfört med vad som skulle kunna bli fallet om röster avges och därmed också räknas elektroniskt.

 

SINK och Exitskatt

 

Sverige har skatteavtal med många länder och det är viktigt att vi håller oss till det som Sverige avtalat med andra länder. En svensk som inte bor i Sverige, inte har väsentlig anknytning till Sverige och inte vistas här stadigvarande har möjlighet att bli beskattad med en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, den så kallade SINK-skatten. Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster, som uppbärs av svenskar som är bosatta utomlands beskattas då enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Om man beskattas enligt SINK-reglerna får man inte göra några avdrag på sin inkomst, men man slipper deklarera i Sverige. Dessa särskilda regler är ett viktigt inslag för att göra det enklare att som svensk bosätta sig i utlandet.

 

Regeringen höjde vid årsskiftet SINK-skatten, som många utlandssvenskar betalar på sin inkomst, från 20 procent till 25 procent. Regeringen får in 370 miljoner kronor till statskassan på skattehöjningen. Pengar som betalas av svenskar i utlandet, trots att de inte bor i landet. Det är en orimlig skattehöjning som regeringen gör utan motivering. Moderaterna vill återställa skattesatsen till 20 % och på så sätt sänka skatten på arbete för svenska som bor utomlands.

 

Alliansen säger gemensamt nej till förslaget om att införa en utflyttningsskatt, den så kallade exitskatten. Grunden för att införa skatten är att minska skatteplanering, i sig ett lovvärt syfte men förslaget går för långt, siktet är för brett och innebär alltför många oacceptabla konsekvenser. Allianspartierna prioriterar arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande, men förslaget om exitskatt slår mot nästintill alla svenska företagare som agerar utanför Sverige, på en global marknad. Det kan få allvarliga följder. Sverige är, som ett litet exportberoende land, beroende av världen och inte tvärtom. Vi har därför ett ansvar att värna vårt lands konkurrenskraft. Förslag på exitskatt försämrar företagens möjlighet att växa och verka i en global värld. Därför säger vi nej till skatten.

 

Säkerställ IB-programmens fortlevnad i Sverige

 

International Baccalaureate (IB) är en gymnasieutbildning. Programmet erbjuds på ungefär 3000 skolor runt om i världen och kursplanen fastställs av en internationell organisation, IBO. Det är ett internationellt gymnasieprogram som ungefär 3500 elever läser varje år. Den sista terminen på programmet skriver samtliga elever examenstentor. För att få godkänt måste en elev få minst betyg fyra på en sjugradig skala i samtliga ämnen. Totalt kan en elev få 45 poäng, inklusive uppsatspoäng, i sin slutexamen. IB är ett internationellt erkänt och framgångsrikt program. Världens främsta universitet, däribland Oxford, Cambridge och Harvard, tar emot elever från detta program varje år.

 

Inför höstterminen 2017 bestämde regeringen att omräkningen av vissa utländska gymnasiebetyg skulle ändras. Skälet till detta är att anpassa omräkningen till den betygsskala som gäller för den nya svenska gymnasieskolan (Gy-11). Detta påverkade också värderingen av IB-betyg. Universitets- och högskolerådet utredde under hösten 2017 och vintern 2018 konsekvenserna av förändringen.

 

Moderaterna menar att Universitets- och högskolerådet (UHR) närmare behöver undersöka om de nya reglerna gällande värdering av betyg diskriminerar elever från skolformen International Baccalaureate (IB). Det är viktigt att en analys som beaktar konsekvenserna för alla IB-elever görs.

 

Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att IB-elevers tillträde till högskolan inte försvåras. Det är också viktigt att säkerställa att Sveriges värdering av IB-betyg inte skiljer sig nämnvärt från andra länder och andra universitet.

 

Vilande SGI

 

I en allt mer globaliserad värld är det naturligt att vi ser över hur tillgången till socialförsäkringssystemen ser ut och vad som behöver förändras. Moderaterna har därför aviserat en bred översyn av reglerna för kvalificering in i ett antal av våra sociala trygghetssystem.

Syftet är att identifiera problem och föreslå åtgärder. Sverige är och ska vara ett öppet land, men samtidigt måste det finnas en ekonomisk hållbarhet i våra sociala trygghetssystem. Vi kan tänka oss att låta frågan om vilande SGI för utlandssvenskar ingå i denna översyn.

 

Rätt till begravningsplats i Sverige

 

Många utlandssvenskar känner en stark anknytning till Sverige, och önskar därför att få begravas i sitt hemland efter sin död. Utifrån gällande lagstiftning har dock inte utlandssvenskar som inte är folkbokförda i Sverige rätt till en begravningsplats i landet. Detta trots att de har ett svenskt medborgarskap och tidigare varit såväl folkbokförda i landet som betalat begravningsavgift.

 

Lagstiftningen medger förvisso en möjlighet till begravning även för den som inte är folkbokförd i Sverige, men enbart om det finns tillgänglig gravplatsmark och om huvudmannen godkänner det. Att få begravas i sitt hemland är alltså inte en rättighet idag för den som inte är folkbokförd i landet, även om personen i fråga har svenskt medborgarskap.

 

Moderaterna anser att detta förhållningssätt till utlandssvenskar som vuxit upp, arbetat och betalat både inkomstskatt och begravningsavgift i Sverige är föråldrat. Vi är därför beredda att se över lagstiftningen vad gäller utlandssvenskars möjligheter och rättigheter att gravsättas i Sverige.

 

Läs mer om vår övriga politik:

https://moderaterna.se/var-politik

 

 

 

Vid övriga frågor är du välkommen att ta en direktkontakt med någon av oss.
Kontaktuppgifter hittar du på: https://moderaterna.se/utlandet/kontakt