Nyhetsartikel
30 jun 2018

M: Förbjud deltagande i våldsbejakande organisationer

För att värna demokratin vill vi göra det kriminellt att aktivt delta i eller stödja våldsbejakande organisationers verksamhet, skriver partiledare Ulf Kristersson och partisekreterare Gunnar Strömmer i Svenska Dagbladet. Ett sådant förbud måste vara tydligt avgränsat och endast omfatta aktivt deltagande i organisationer eller grupperingar som begår allvarliga brott.

Man brukar säga att demokratin måste vinnas för varje generation. Det gäller även Sverige 2018. Vi ser hur olika former av extremism tar sig allt ljudligare uttryck i offentligheten. Judar hotas och hatas av både nynazister och islamistiska fundamentalister. Muslimer hotas och moskéer bränns.

Att stärka demokratin - men också rättsstaten och den enskildes fri- och rättigheter - har länge varit helt centralt för moderaterna och för våra liberalkonservativa värderingar. Det är extra viktigt just nu när de principerna utmanas både i Sverige och i Europa. Verkliga principer prövas inte i högtidstal, utan i praktisk politik. Utvecklingen i Polen och Ungern är djupt oroväckande. 

För att Sverige ska fortsätta vara ett land som präglas av tillit, tolerans, rättvisa och jämlikhet krävs att den demokratiska rättsstaten byggs starkare och robustare.

Det är därför Moderaterna - 14 år efter den förra - vill tillsätta en ny grundlagsutredning och i ordnade former se över några viktiga frågor kring regeringsformen

Vi vill att individuella fri- och rättigheter stärks gentemot staten, och att Sveriges domstolar och grundlagar görs mer motståndskraftiga mot dem som hotar rättsstat och demokrati. Även Lagrådets roll bör stärkas, inte minst i ljuset av det senaste årens allt skarpare kritik från Lagrådet. 

Mot samma bakgrund finns det skäl för demokratin att nu rusta upp när den angrips av grupper som vill påverka med våld och hot. Det handlar både om att skydda de enskilda människor som drabbas av angreppen, och att skydda alla andra. Extremisterna skapar otrygghet och göder misstro - det ska de inte få göra. Men de tystar i praktiken också andra genom att seriösa politiker känner obehag och drar sig undan. Det som händer i Ludvika som följd av NMR: s aktivitet är ett varnande exempel. Heder åt de kommunalpolitiker som står upp mot nynazisterna. 

De hedrar den motståndskraft som i sig finns i en vital och livaktig demokrati. Men de behöver starkare nationellt stöd och bättre skydd mot våld, hot och hat. 

Enligt Säkerhetspolisen har antalet personer i de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige på bara några år ökat från hundratals till tusentals. I dag består de miljöerna av cirka 3 000 individer. Av dem är drygt 2 000 våldsbejakande islamistiska extremister och resten tillhör antingen nynazistisk vit makt-miljö eller den autonoma vänstern.

Enligt Säkerhetspolisen är hotet störst från de våldsbejakande islamistiska extremisterna. Samtidigt ser vi att aktiviteten bland högerextrema och nazister ökar, och under samma period har personer från just de organisationerna begått grova våldsbrott. 

Att misshandla, hota eller kränka andra är förstås straffbart redan idag. Men det räcker inte. Värnet av demokratin kräver mer. Vi vill därför införa en bredare kriminalisering som träffar den som aktivt deltar i eller stödjer våldsbejakande organisationers verksamhet. 

Ett sådant förbud måste vara tydligt avgränsat och bör endast omfatta aktivt deltagande i organisationer eller grupperingar som begår allvarliga brott. Det kan till exempel röra sig om våldsbrott eller grova hot. 

Det finns en grundlagsskyddad rätt att hysa och ge uttryck för odemokratiska åsikter. Den ska värnas. Att endast lyssna på ett tal, att närvara vid ett arrangemang eller på annat sätt delta utan att ge uttryck för någon egen aktivitet bör inte heller förbjudas. 

Att däremot sprida information, värva, utbilda eller samla in pengar för våldsbejakande organisationens räkning bör betraktas som ett aktivt deltagande mot demokratin, och ska kunna straffas.

Efter den så kallade terroröverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen förra året, finns nu ett färdigt förslag som innebär att deltagande i terroristorganisationers verksamhet ska förbjudas och ska kunna leda till fängelse upp till sex år (Ds 2017:62). Det har dock inte lett fram till ny lagstiftning och resonemangen i utredningen kretsar i huvudsak kring islamistiska terrororganisationer. 

Vi ställer oss bakom utredningen, men det finns goda skäl att på en gång bredda frågan och göra tydligt att även andra och inhemska våldsbejakande organisationer omfattas av förbudet. 

Ett förbud mot "olovlig kårverksamhet" finns redan i brottsbalken. Den bestämmelsen är skriven för en svunnen tid och tillämpas väldigt sällan, eftersom den olagliga verksamheten ska ha karaktären av "militär trupp eller polisstyrka". Den träffar därför inte dagens våldsbejakande rörelser i Sverige. 

Det bredare förbud som vi nu föreslår ska utformas så att det inte kommer i konflikt med åsiktsfriheten, föreningsfriheten eller andra grundläggande fri- och rättigheter. 

Därför ska ett förbud inriktas mot den som aktivt deltar i en våldsbejakande organisations verksamhet, och inte som ett förbud mot en förening i sig eller mot en viss åsikt. Föreningsfriheten har aldrig inneburit rätt att missbruka föreningsformen för att bedriva brottslig verksamhet och komma undan med det. 

Ett förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationers verksamhet kommer inte lösa alla problem med växande extremism i Sverige. 

Ett förbud kommer däremot försvåra för våldsbejakande organisationer att utöva sin farliga verksamhet. Och det skulle vara en kristallklar markering mot alla dem som använder hot och våld i politiska syften. Då slår demokratin och rättsstaten nämligen hårt tillbaka. 

 

Ulf Kristersson, partiledare (M) 

Gunnnar Strömmer, partisekreterare (M)

 

Läs hela artikeln här.