Välfärdskriminalitet är en stöld från samhället och skattebetalarna. Framför allt från dem som är i allra störst behov av samhällets stöd. Vi gör därför allt vi kan för att stoppa den kriminella ekonomin.
Stoppa den kriminella ekonomin
- Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta omkring 100–150 miljarder kronor per år. Det är mer än hela reformutrymmet i budgeten för 2026.
- 2024 anmäldes 22 436 bidragsbrott, en minskning med ungefär 3 procent jämfört med 2023.
- Det är fortfarande för få brott som klaras upp. De som behöver samhällets stöd allra mest ska få det, utan att det riskerar att hamna i kriminellas fickor.
Därför vill Moderaterna:
- Strypa den kriminella ekonomin genom att bland annat förhindra att företag används som brottsverktyg och beslagta fler brottsvinster.
- Motverka kriminaliteten inom välfärdens verksamheter, bland annat genom att metodiskt och systematiskt arbeta mot otillåten påverkan från kriminella aktörer.
- Se till att skarpare och effektivare sanktioner används för att göra konsekvenserna av att missbruka välfärdssystemen mer kännbara och omedelbara.
Motverka bidragsbrotten
- Varje år beräknas 15–20 miljarder kronor försvinna från välfärdens system på grund av felaktiga utbetalningar.
- Minst 79 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige. Därutöver bedöms ungefär 116 000 personer vara folkbokförda på fel adress. Kriminella skriver sig på felaktiga adresser för att kunna begå systematiska bidragsbrott.
- Välfärden är till för dem som behöver och har rätt till den. Vi ska värna om skattebetalarnas pengar. Alla välfärdsbrott ska bekämpas.
Därför vill Moderaterna:
- Säkerställa att utbetalande myndigheter ges goda förutsättningar att upptäcka, förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och brottslighet samt säkerställa efterlevnaden av den nya lagen om uppgiftsskyldighet.
- Göra det lättare att dela information mellan myndigheter i syfte att motverka, förebygga och hindra bidragsbrottslighet samt skärpa straffen för bidragsbrott. Regeringen har påbörjat arbetet med att införa en administrativ sanktionsavgift och bidragsspärr för dem som medvetet fuskar. Dessa föreslås enligt utredningen träda i kraft den 1 juli 2026. Det ska bli kännbart att fuska med identiteter, begå bidragsbrott och utnyttja systemen.
- Genomföra en nationell folkräkning. Det handlar om att ta reda på dels vilka som befinner sig i Sverige, dels vem som bor var. Skatteverket tar på uppdrag av regeringen årligen fram en nationell lägesbild över befolkningen och regeringen har förstärkt Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Porta kriminella från välfärdens verksamheter
- De största assistansbolagen i Sverige har i snitt 22 anställda med kopplingar till organiserad brottslighet. Det är ofta personer som har anställning som personliga assistenter. Det medför att de som behöver samhällets stöd allra mest riskerar att utsättas för kriminella nätverk.
- Vidare har tillslag av Polismyndigheten, Skatteverket och IVO visat på misstänkt välfärdskriminalitet kopplad till flera vårdcentraler och vaccinkliniker. Misstankarna rör bland annat grova skattebrott och penningtvätt.
- Alla patienter och anhöriga, elever och föräldrar, våldsutsatta kvinnor och barn har rätt att känna sig trygga med att verksamheterna bedrivs av seriösa utförare.
Därför vill Moderaterna:
- Införa generell tillståndsplikt, uppföljning och tillsyn inom alla välfärdens verksamheter för att säkerställa kvalitet, rättssäkerhet och förhindra oseriösa aktörer.
- Införa en metodisk ägar- och ledningsprövning inom såväl privat drivna välfärdsverksamheter som offentliga, samt krav på att alla aktörer ska ha en långsiktig ekonomisk uthållighet.
- Säkerställa att det genomförs en kartläggning av beslutskedjorna avseende välfärdsbrotten. Syftet är att kunna identifiera sårbara punkter samt se till att rätt åtgärder sätts in vid rätt tillfälle.
Frågor och svar
Var det inte Socialdemokraterna som inrättade Utbetalningsmyndigheten?
Socialdemokraterna pratade – vi levererade. Utbetalningsmyndigheten föreslogs i en SOU år 2020 – det är fem år sedan. S väntade i två år innan de ens gick ut med att myndigheten skulle bildas. Den inrättades den 1 januari 2024 – först när regeringen drev igenom förverkligandet. Under Socialdemokraternas åtta år vid makten trefaldigades antalet misstänkta för bidragsbrott, samtidigt som uppklarningen var låg. Det var nuvarande regering som såg till att brottsoffren och välfärdssystemen äntligen fick den skyddsmyndighet som lovats.
Varför är det viktigt att bekämpa bidragsbrotten?
Varje år betalas uppskattningsvis 15–20 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. När våra trygghetssystem utnyttjas och missbrukas riskerar det att urholka förtroendet för vår välfärd och drabbar dem som har det allra tuffast. Därför måste människor också kunna lita på att deras skattemedel går till det de är avsedda för och inte hamnar i kriminellas fickor.