Idag har vi beslutat om en historisk reform för att fortsätta få ordning på Sverige. ”Att skärpa straffen handlar om rättvisa. Vi ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla andra vågar vara ute”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer.
Sverige ska vara ett land där den som gör rätt för sig också kan känna sig trygg. Där man vågar gå ut på kvällen, låta barnen leka på gatan, promenera hem ensam utan att hålla koll över axeln. Det är inte för mycket begärt – det är det grundläggande löfte som ett samhälle måste kunna hålla till sina medborgare. Allt för länge har det löftet inte hållits. Nu börjar det bli annorlunda.
Skärpta straff
Idag har den moderatledda regeringen fattat beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Det handlar om ett femtiotal straffskärpningar, dubbla straff för gängkriminella, avskaffande av dagens mängdrabatt, att hela straffskalan ska komma till användning och om ett nytt påföljdssystem där presumtionen mot fängelse ersätts med principen att straffets längd ska styras av brottets allvar – inte av gärningsmannens bekvämlighet.
”Att skärpa straffen handlar om rättvisa. Vi ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla andra vågar vara ute”, skriver justitieminister Gunnar Strömmer, i ett debattinlägg.
Paradigmskiftet
Reformen handlar om ett verkligt perspektivskifte: från ett historiskt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet. Det är ett skifte som är länge efterlängtat.
Dagens system grundar sig i stor utsträckning på reformer från 1960- och 1980-talen. Sedan dess har Sverige förändrats i grunden, men straffrätten har lappats och lagats utan att möta tidens verklighet. Utgångspunkten har varit att fängelse ska dömas ut i sista hand – och när straff väl bestäms har domstolarna konsekvent börjat i straffskalans nedre del. Straff har dessutom kunnat sättas ned med hänvisning till att gärningsmannen förlorat jobbet till följd av sitt brott. För den som drabbats av brott kan det upplevas som ett hån.
Vi står på brottsoffrets sida
Det viktigaste är att fråga sig varför vi skärper straffen. Svaret är enkelt. För tjejen som blivit våldtagen och som slipper möta sin förövare i mataffären, för killen som blivit utsatt för ett förnedringsrån och slipper möta sin förövare i skolan – för dem fungerar fängelsestraff alldeles utmärkt. Och att gängkriminella som sitter inlåsta inte kan skjuta, spränga eller rekrytera nya barn till kriminaliteten är det nog få som säger emot. Ibland framförs argumentet att skärpta straff inte fungerar. Men det är ett förenklat synsätt som bortser från brottsoffrens upprättelse och samhällets rätt till skydd.
Omläggning av svensk kriminalpolitik
Sedan regeringsskiftet 2022 genomför vi en stor omläggning av svensk kriminalpolitik. Om du riskerar att träffas av förlupna kulor på en öppen gata, är du inte trygg och inte fri. Om du känner dig tvingad att stanna inne när det skymmer, är du inte trygg och inte fri. Om du inte vågar fatta beslut om din framtid på grund av hedersförtryck, är du inte trygg och inte fri. Den friheten tar vi tillbaka – ett steg i taget.
Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Det Sverige vi bygger är ett där skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute på gator och torg. Där ansträngning lönar sig, brott straffar sig och samhällskontraktet håller. Det handlar ytterst om rättvisa – och nu ser vi till att det äntligen blir så.
En summering av den moderatledda regeringens stora reform av svensk straffrätt
- Presumtionen mot fängelse tas bort – ett system med villkorligt fängelse införs
- Dagens mängdrabatt avskaffas – som utgångspunkt ska varje brott räknas fullt ut
- Hela straffskalan ska användas – inklusive maximistraffet
- Flera billighetsskäl slopas – t.ex. att gärningsmannen blivit av med jobbet eller hög ålder
- Dubbla straff för gängkriminella
- Ett femtiotal straffskalor skärps
- Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse
- Häktningspresumtionen utvidgas – grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck omfattas