I dag röstar en majoritet i riksdagen ja till Natopropositionen

I dag tar riksdagen beslut om en Nato­proposition som innehåller nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Det är en historisk milstolpe i Sveriges nya försvars- och säkerhets­politik. Nu kommer Sverige att vara redo att gå med i Nato, den organisation som är den yttersta garanten för Europas säkerhet sedan bildandet 1949. Det skriver Pål Jonson (M) försvarsminister, Mikael Oscarsson (KD) försvarspolitisk talesperson och Anna Starbrink (L) försvarspolitisk talesperson på Svenska Dagbladets debattsida.

En stark transatlantisk länk mellan Europa och Nordamerika är helt avgörande för att kunna möta det kraftigt försämrade säkerhets­läget.

Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina har gjort det uppenbart för alla att samarbetet mellan de demokratiska länderna måste stärkas för att skydda vårt sätt att leva och vår säkerhet. Invasionen visar åter att Ryssland är berett att flytta på gränser med militärt våld, även om detta innebär att gå i krig med ett land som har ett starkt stöd av den stora merparten av världens samlade demokratier.

Det har varit tydligt från rysk sida att makthavarna i Kreml ser kriget i Ukraina som en del i en existentiell konflikt mellan Ryssland och väst. Från Rysslands sida utmålas konflikten som en kamp mellan traditionella ryska värderingar och ett degenererat väst som vill tvinga på sina osunda värderingar på andra länder. Demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter är inget som Ryssland vill se utvecklas i sitt närområde.

Slutsatsen av det som har hänt blir att Ryssland är, och fortsatt kommer att vara, ett hot mot Sverige och övriga Europa. Det är därför mycket positivt att det i Sverige finns ett starkt stöd för ett svenskt Nato­medlemskap – såväl bland de politiska partierna som hos befolkningen. Nato är den organisation som har de militära verktygen för att avskräcka Ryssland från att angripa Sverige och andra länder i Europa.

Vad innebär Natopropositionen?

Natopropositionen som riksdagen beslutar om i dag innebär att riksdagen dels ska godkänna Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget, dels ska godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Det föreslås att status­avtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato om Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen ska även kunna begära stöd i fred av Nato för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium.

Syftet är att alla nödvändiga förberedelser ska vara på plats i Sverige så att vi omgående kan bli medlemmar när ansöknings­processen är klar.

Militärgeografiskt kommer det svenska och finska medlemskapen i Nato att stärka försvaret i norra Europa. Det strategiska djupet utökas och den transatlantiska länken stärks. Det betyder att möjligheten att förstärka de baltiska länderna vid kris förbättras. En fördjupad nordisk samverkan med armé- och flygstridskrafter på Nordkalotten möjliggörs och samma sak gäller för de marina stridskrafterna på Östersjön.

Sveriges och Finlands medlemskap handlar inte bara om att vi i händelse av kris och krig ska kunna ta emot stöd av Nato. Det handlar lika mycket om att vi ska kunna bidra till Natos gemensamma försvar och avskräckning. Från svensk sida har vi pekat på ett antal områden där Försvars­makten skulle kunna bidra till konkreta Natoinsatser. Det handlar till exempel om deltagande med stridsflyg i Natos incident­beredskap över Baltikum eller om att bidra med markstrids­krafter till Natos framskjutna styrkor i östra Europa. Som ordförandeland i EU har Sverige också drivit frågan om behovet av ett tätt samarbete mellan EU och Nato.

Det är dock viktigt att även se bortom det strikt regionala perspektivet i norra Europa. Sverige ska även vara berett att bidra till Natos säkerhet även i andra geografiska områden – Natos så kallade 360-graders­perspektiv. Nato står inte bara inför utmaningar i nordöstra Europa. Det finns också växande hot och sårbarheter, inte minst terrorism, i det södra och sydöstra grannskapet.

Nato har de senaste åren visat att alliansen kan svara mot en förändrad hotbild och ett betydligt försämrat säkerhetsläge. Det kollektiva försvaret är åter kärnan i Nato och organisationen bygger säkerhet i Europa genom att förstärka sin militära förmåga. Sverige och Finland kommer att bli en del av den gemenskapen. Dagens beslut innebär att nödvändiga lagändringar antas för att genomföra det i praktiken. Det är goda nyheter för Sveriges och Europas säkerhet.