Nyhetsartikel
3 dec 2019

Moderaterna: PISA-resultaten visar att skolans kris inte är över

Dagens PISA-mätning visar på en förbättring av svenska elevers resultat, men samtidigt visar den på att skillnaderna i kunskaper mellan de svenska eleverna aldrig har varit större. Det svenska skolsystemet dras isär och allt färre elever ges möjligheten att göra en klassresa.

Skolans kris är inte över. PISA-mätningen från 2018 som presenterades idag visade på en förbättring av elevernas kunskaper, samtidigt som den visar att svensk skola är mer splittrad än någonsin. Sverige är det land i hela OECD som har flest elever som inte får skriva PISA-provet, på grund av att de har för låga kunskaper.

Särskilt allvarligt är det att det är stora skillnader i prestation mellan elever med inhemsk bakgrund, jämfört med elever med utländsk bakgrund. När det gäller läsförståelse så är Sverige det land i hela OECD som har störst skillnader mellan dessa två grupper. Samma mönster visar sig även i de två andra ämnena testas i PISA, nämligen naturvetenskap och matematik.

PISA-provet visar också att de är i skolorna med störst utmaningarna, som de minst erfarna lärarna arbetar. Det är även dessa skolor som har störst problem med elevfrånvaro och stök och oordning.

Det här visar på ett systemfel i svensk skola. Ska vi kunna vända utvecklingen i svensk skola och ge alla elever möjligheten att göra en klassresa, så måste vi se till att de skickligaste lärarna jobbar i de skolorna som har störst utmaningar, säger Kristina Axen Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna och fortsätter:

Den svenska skoldebatten måste nu återigen börja handla om hur elevernas kunskaper kan stärkas, den har i allt för många år ägnats åt frågor som har mycket små effekter på elevernas kunskapsresultat. 

Kristina Axén Olin pekar ut ett antal politiska prioriteringar som är viktiga för att för att förbättra elevernas kunskaper i svensk skola:

  • Tidigare skolstart, mer undervisningstid och kortare lov

Andra länder investerar i betydligt mer tid mellan elever och lärare; svenska elever tappar ett helt år i grundskolan jämfört med eleverna i vår närmaste omvärld. Det duger inte för ett land som ska konkurrera med kunskap. Svensk skola behöver övergå till en skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder samtidigt som undervisningstiden måste utökas med en timme per dag, med fokus på svenska och matematik. 

Alla elever i Sverige måste också erbjudas gratis läxhjälp och de som inte klarar skolan ska gå i lovskola under loven. Loven måste kortas för att få plats för mer skoltimmar och också av pedagogiska skäl då långa uppehåll gör att elever tappar kunskap. 

  • Satsningar på kvalitet i undervisningen

De riktigt duktiga lärarna och rektorerna bli fler. Det är därför oroande att dagens lärarutbildning dras med låga antagningskrav, bristande kvalitet, avhopp och dåligt söktryck. Lärarutbildningen måste reformeras med antagningskrav, lämplighetsbedömning och få en större betoning på ledarskap, metodik och didaktik, andraspråksinlärning, specialpedagogik och NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer).

Utbildningen för rektorer är inte tillräckligt bra och fokuserad på ledarskap. Rektor och lärare är den viktigaste faktorn för en bra skola. Därför måste deras utbildning bli bättre.

  • Kunskap måste få ett större fokus i skolan

Alla klassrum måste präglas av flit och ansträngning och lugn och ro. Våra viktigaste styrdokument, skollagen, läroplaner och kursplaner måste därför göras om så att kunskap sätts i fokus. I dag är lagarna och reglerna som styr skolan otydliga och fokuserar på fel saker. Lärarens auktoritet i klassrummet måste återupprättas. Det ska inte råda någon tvekan om vem som bestämmer. Alla som jobbar i skolan måste också ha inställningen att alla elever ska lyckas och att ingen elev ska ärva tidigare generationers utanförskap. Svensk skola måste bli bättre på att mäta och fira framgång