Region Uppsalas folkhögskola fyller en viktig roll i att skapa delaktighet, men också för att få fler i arbete och bryta segregation. Därför anser vi att folkhögskolans uppdrag att stötta medarbetare i vården med språkutmaningar måste säkerställas och att kursutbudet måste anpassas efter arbetsmarknadens behov. Emilie Orring, Cecilia Linder och Olivia Bergström skriver på UNT Debatt idag.
När Alliansen styrde Region Uppsala 2023 beslutade vi att vårdpersonalens kunskaper i svenska språket skulle prioriteras högre vid rekrytering samt att språkliga brister skulle identifieras och åtgärdas. Vi beslutade även att folkhögskolan ska ge stöd till undersköterskor som behöver språkstöd för att nå yrkestiteln undersköterska. Dessa var viktiga beslut för att fler ska kunna känna sig förstådda i vården och för att fler ska kunna få legitimation som undersköterska.
Mer behöver göras och vi vill fortsätta utvecklingen med att modernisera folkhögskolan. Sverige står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och att bryta segregation och bidragsberoende. Den demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning ställer krav på flexibilitet och anpassningsförmåga bland utbildningsinstitutionerna. Fler måste inkluderas, fler måste komma i arbete. Folkhögskoleutbildningar har ett stort värde och bidrar till att minska arbetslöshet, utanförskap och att hjälpa ungdomar som inte klarat gymnasieskolan.
Regionfullmäktige ska inom kort fatta beslut om en motion där en översyn av folkhögskolans kursutbud föreslås. Det säger vänsterstyret nej till och påstår att förändrat kursutbud riskerar regionens statsbidrag. Det stämmer inte.
Statens syfte med folkhögskolor och studieförbund är att stödja verksamheter som stärker och utvecklar demokratin. De ska främja mångfald, ge människor möjlighet att påverka sin livssituation och skapa engagemang för samhällsutveckling. Dessutom ska de bidra till att minska utbildningsklyftor, höja bildnings- och utbildningsnivån samt bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Att förändra kursutbudet står inte i strid med regelverket.
Sveriges behov av arbetskraft inom vården är enormt. Folkhögskolor kan spela en viktig roll genom att utbilda vårdbiträden, personliga assistenter och genom exempelvis språkstöd möjliggöra fler utbildade undersköterskor. Även när det gäller poliser och kriminalvårdsinspektörer är behovet i Sverige stort. Samhällsutvecklingen kräver fler insatser för att stoppa rekryteringen till gängen, stoppa skjutningar, kriminalitet och sprängningar. Säkerhetsläget kräver också fler insatser för att bygga ett mer robust och resilient samhälle.
Varför kan inte detta vara ett fokus för folkhögskolan i Uppsala län, när folkhögskolor i andra delar av Sverige redan erbjuder kurser på temat ”stöd och säkerhet i offentlig sektor”? På flera håll i Sverige erbjuds kurser som arbetats fram i samarbete med Kriminalvården och Polismyndigheten. Trots detta är en översyn av kursutbudet för att bättre matcha arbetsmarknadens behov uteslutet på Region Uppsalas folkhögskola. Varför?
En föränderlig värld kräver förändrade arbetssätt. Region Uppsala måste säkerställa att folkhögskolan fortsätter att utvecklas i takt med samhällets behov. Hela Region Uppsala måste moderniseras och anpassas för framtiden. Folkhögskolorna ska fortsätta vara en plats för personlig utveckling och meningsfull fritid. Men de bör även bidra till integration och att fler har ett jobb att gå till.
Emilie Orring, oppositionsregionråd Region Uppsala (M)
Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd Region Uppsala
Olivia Bergström, ledamot kulturnämnden Region Uppsala (M)