Blågröna fokuserar på medarbetarna och att korta väntetiderna i vården i Region Uppsala.
Idag klubbas den första regionbudgeten efter pandemin. Det behövs en nystart efter denna tuffa period, och den blågröna budgeten är rätt alternativ för detta. Vi prioriterar medarbetarna och patienternas rätt till vård i tid.
Ingen vård utan medarbetare. För att behålla och rekrytera fler måste vi bli en mer attraktiv arbetsgivare. Under mandatperioden har nya arbetstidsmodeller införts, friskvårdsbidraget stärkts, särskilda tillägg för covidarbete utbetalats och AT- och BT-platserna utökats.
Men mer behövs. Vår budget innehåller ett medarbetarpaket på 142 miljoner kronor. Där ingår medel för mer hälsosamma scheman. Möjligheten att få studielön stärks. Antalet BT-platser utökas och en ST-satsning görs. Vidare finns resurser till yrkesintro för undersköterskor. Separerade vårdflöden på akuten är ännu en viktig åtgärd som införs, för att mildra den tuffa situationen. 8 miljoner kronor läggs på en barnmorskesatsning, samtidigt som vi även stärker stödet till de närmsta cheferna i sjukvården – ledarskapet är avgörande för arbetsmiljön.
Flytt av bassjukvård från Akademiska görs också. Det innebär att framför allt Lasarettet i Enköping men även övriga regioner och fristående utförare får utföra mer bassjukvård.
Socialdemokraterna har kritiserat detta och målat ut det som en privatisering av lasarettet eftersom viss vård även flyttas därifrån. Vi står dock inte för ett så kategoriskt synsätt, fristående aktörer kan komplettera regionens verksamhet. Sanningen är att flytten avlastar Akademiska, ökar utrymmet för den högspecialiserade vården, ger båda sjukhusen en tydligare profil, underlättar rekryteringen av medarbetare och ger därmed bättre vård till länets invånare. Dessutom behövs all vård för att ge patienter vård i tid.
Vidare görs satsningar på mer jämlik strokevård, fler platser på neuroavdelningen och ett molekylärt centrum för diagnostik. Vi tillskjuter medel för att upptäcka och behandla livmoderhalscancer, screening av prostatacancer samt inför ett vårdprogram för barn i behov av palliativ vård.
Ökad tillgänglighet hos 1177, på vårdcentralerna och specialistvården är också prioriterat, därför görs satsningar inom samtliga områden för att korta köerna. Hälso- och sjukvården behöver komma närmare invånarna såväl geografiskt som digitalt. Reformen Effektiv och nära vård bygger på en resursöverföring från sjukhusbunden vård till nära vård.
Detta görs utan neddragningar eller skattehöjning. Det blågröna styret har fört en ansvarsfull ekonomisk politik, därför finns resurser för att stärka verksamheterna.
Behovet av en tillgänglig kollektivtrafik ökar i takt med att länets befolkning växer. Trots rejält minskade intäkter under pandemin väljer vi i budgeten för 2023 att fortsatt prioritera kollektivtrafiken och dess möjligheter att erbjuda hållbara transportmedel som möter invånarnas behov och ökat resande.
Beredskapen för krig och kris stärks också. Säkrandet av leveranser liksom lagerhållning av sjukvårdsmaterial under kris är viktiga delar som måste vara en del av det ordinarie arbetet.
Regionen ansvarar för viktiga samhällsfunktioner, inte minst vården. Våra reformer har bidragit till att stärka dessa och behöver fortsätta nästa mandatperiod.
Det som behövs nu är inte nya skattehöjningar i ett redan högt beskattat län eller dogmatiskt motstånd gentemot alla privata inslag. Det som behövs är blågröna satsningar på en region som är en god arbetsgivare, ger säker och nära vård, trygg och tillgänglig kollektivtrafik och tillgodoser behoven i vårt växande län.
Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 14 juni 2022.
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande
Johan Örjes (C), regionråd
Björn-Owe Björk (KD), regionråd
Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd
Hans Wennberg (MP), regionråd.