Debattartikel: Så ska vi stoppa välfärdsbrottsligheten

Den organiserade brottsligheten försöker slå sig in på sjukvårdsmarknaden, enligt varningar från bland annat Ekobrottsmyndigheten och IVO. Det skadar förtroendet för vår välfärdsmodell, regionernas ekonomi och framför allt länsbornas möjlighet till effektiv och nära vård. Vi måste göra allt för att säkerställa att inte en enda krona går från vår välfärd ner i kriminellas fickor. Därför tar vi nu ett helt nytt grepp för att trycka tillbaka den organiserade välfärdsbrottsligheten. Ett viktigt steg är en specialiserad funktion som tillsammans med länets kommuner kan ta ett samlat grepp mot de oseriösa aktörerna.

Regeringens bidragsbrottsutredning konstaterade att fusk och välfärdsbrott utgör en grundförsörjning för kriminella aktörer. Den totala omfattningen i Sverige beräknas varje år uppgå till cirka två till fyra procent av värdet av all upphandlad verksamhet. Det kan handla om bedrägerier, korruption och andra regelbrott riktade mot bland annat vårdcentraler och andra delar av regionens sjukvård. Totalt handlar detta om flera miljarder för regionerna.

Välfärdsbrotten drabbar regionerna ekonomiskt men de drabbar framför allt länsborna vars skattepengar riskerar att hamna i orätta händer samtidigt som det äventyrar patientsäkerheten hos våra invånare. Det finns en myt om att det här är ett fenomen enbart inom privat regi. Det stämmer inte. Brotten kan ta sig olika uttryck men kan tyvärr förekomma i både offentlig och privat regi och skadar allvarligt förtroendet för hälso- och sjukvården.  

Redan idag pågår ett omfattande arbete inom Region Uppsala mot välfärdsbrottslighet, bland annat genom kontroller av nya vårdgivare och löpande uppföljningar av avtal för att kunna identifiera oseriösa aktörer. Region Uppsala deltar även i projektet Municipal som initierades inom det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Men vi behöver göra mer.

Framför allt behöver vi bättre möjligheter till informationsutbyte. Vi behöver kunna kontrollera om oseriösa aktörer som försöker etablera sig har haft avtal i en annan region eller kommun. Det kan handla om en oseriös aktör inom kommunal hemtjänst som blivit upptäckt. Idag saknas nationella strukturer för att kontrollera om samma aktör exempelvis försöker starta en vårdcentral.

Vi är beredda att göra vad vi kan inom Region Uppsala för stärka det här arbetet och se till att inte en enda krona går till de kriminella gängen. Därför inrättar vi en specialiserad funktion som får i uppdrag att ta ett helhetsgrepp kring välfärdsbrottsligheten. På så sätt skapar vi snabba vägar för att rapportera och upptäcka välfärdsbrott inom regionen. För den kriminelle spelar det mindre roll om de begår brott i regionens eller i kommunens verksamhetsområden. Därför är det väldigt viktigt att kommunerna involveras i arbetet så att vi kan dela information om aktörer som försöker röra sig mellan kommunal och regional verksamhet.

Det är ytterst angeläget att snabbt identifiera välfärdsbrottslighet för att säkerställa att våra skattemedel inte finansierar organiserad brottslighet som exempelvis den senaste våldsvågen i vårt län. Oseriösa aktörer och organiserad brottslighet hör inte hemma i svensk välfärd. 

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M)

Björn-Owe Björk, regionråd (KD)

Unn Harsem, regionråd (C)

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)

Cecilia Linder, regionråd (M)

Helene Zeland Bodin, (C)