Alliansen genomför unik satsning mot högt blodtryck genom hälsoobligation

Alliansen genomför en unik satsning på preventiva åtgärder med hjälp av en hälsoobligation. En obligation där återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen blir. På så sätt undviks stora ekonomiska risker som annars förknippas med preventiva insatser. Satsningen kommer att fokusera på preventiva insatser för hypertoni (högt blodtryck).

”Alliansen har ett tydligt fokus på både långsiktig ekonomisk hushållning och god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Med hälsoobligationens hjälp riktar vi alltså fokus mot hypertoni för att betydligt minska behovet av vård och därmed minska kostnaderna”, enligt Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M).

Hälsoobligation har tidigare testats i Region Stockholm med lovande resultat och innebär i korthet att regionen lånar pengar på kapitalmarknaden för att finansiera den preventiva insatsen men betalar tillbaka lånet utefter resultaten av insatsen. Återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik insatsen blir. Detta gör att regionen inte ensam tvingas stå för den ekonomiska risken. Det enda fall där regionen kommer behöva bära en del av kostnaden är om insatsen misslyckas men även i det fallet rör det sig om en betydligt lägre kostnad än om samma insats skulle ha finansierats utan hälsoobligation.

”Alla hälsotillstånd lämpar sig inte för en hälsoobligation och därför har vi låtit flera tillstånd noggrant analyseras för att vi ska hitta det som är mest lämpligt. Slutsatsen är att en hälsoobligation ska ges ut för hypertoni”, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L).

Hypertoni, eller högt blodtryck innebär ökad risk för stroke och hjärtinfarkt och är även ett av de mest kostsamma hälsotillstånden inom vården. Risken för allvarliga sjukdomar kan dock undvikas om inte patienterna diagnostiseras för sent, vilket idag sker i alldeles för stor utsträckning. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, får bara hälften av personer med hypertoni i Sverige en diagnos och av dem får bara hälften rätt behandling.

Det finns effektiva metoder för att kunna identifiera patienter med diagnosen mycket tidigare än vad som idag sker. Likaså finns det finns evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja lidande och kostnader. Men utmaningen med preventiv vård är alltid att resultaten till viss del är osäkra.

”Om inte insatserna ger resultat riskerar regionen att stå med kostnadsökningar utan att vi får friskare patienter. Men med hjälp av en hälsobligation kan vi minska den risken”, menar Björn-Owe Björk, regionråd (KD).

Alliansen ger ut en hälsoobligation adressrad mot hypertoni av följande anledningar:

• Vi kan minska mänskligt lidande. De negativa effekterna som uppstår av att personer med hypertoni diagnosticeras för sent kan undvikas genom att screena och behandla patienterna betydligt tidigare. 
• Vi kan minska Region Uppsalas kostnader. Genom att upptäcka och behandla patienter tidigt minskar risken för allvarliga följder vilket även innebär att stora kostnader undviks.
• Vi kan identifiera målgruppen. Det finns effektiva metoder för bred screening som kan användas för att identifiera personer med hypertoni. Blodtrycksmätningar är enkla att genomföra och kan till och med genomföras av patienten själv.
• Det finns evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja lidande eller kostnader. För att ta exempel så finns en väldigt effektiv intervention (U-screen) som kombinerar screening med blodprov för precisionsmedicinering vilket skulle kunna kombineras med levnadsvaneinterventioner för ännu bättre resultat.
• Utfallen av interventionerna infinner sig inom hälsoobligationens kontraktstid. Effekterna på blodtrycket efter precisionsmedicinering sker mycket snabbt. Även resultatet av levnadsvaneinterventioner går att se på bara några få år.
• Vinsten i form av besparingar och minskat vårdbehov som interventionen förmodas leda till på kort eller medellång sikt beräknas bli betydligt större än kostnaden.

“Detta är ett bra exempel på hur Region Uppsala tillsammans med andra vågar testa nya innovativa metoder och arbetssätt i syfte att stärka länsinvånarnas hälsa och välmående, samtidigt som vi värnar skattebetalarnas pengar”, menar Unn Harsem, regionråd (C).

Regionfullmäktige beslutade den 7 juni om att Region Uppsala ska ge ut en hälsoobligation på upp till 100 miljoner kronor. För att identifiera möjliga hälsoområden att adressera genomförde arbetsgruppen en workshop med deltagare från olika verksamheter och medicinska områden. Fyra tänkbara hälsoområden identifierades: KOL, Hypertoni, Psykisk ohälsa (depression, oro och ångest) och Fetma. Alla fyra hälsotillstånd analyserades och utvärdering gjordes av hur väl de uppfyller de fem kriterierna där slutsatsen blev att hälsoobligationen bör adressera hälsotillståndet hypertoni.