Etikett: Moderaterna Gotland

Den osynliga kraften och rätten till ett eget liv

Posted on by Malin Vinblad

På internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammar vi inte bara kvinnans historiska bidrag, utan också hennes rätt att forma sin egen framtid. 

Kvinnans värde består av de många roller hon bär – som dotter, älskarinna, mor och mor- eller farmor – men också av hennes rätt att vara en självständig individ med makt över sitt eget liv.

Kvinnan har i alla tider varit arkitekten bakom det mänskliga trygghetsnätet. Som dotter bär hon hoppet, som älskarinna och livskamrat bidrar hon med den emotionella närhet som håller samman familjen. Som mor skapar och formar hon nästa generation, och som mor- eller farmor blir hon den visa länken mellan generationerna.

Men för att dessa roller ska kunna bäras med stolthet krävs förutsättningar. Det är här Moderatkvinnorna gör skillnad. Vi arbetar för att jämställdhet ska handla om verklig frihet – rätten att kunna försörja sig själv och fatta egna beslut.

För Moderatkvinnorna är det självklart att:

  • Ekonomisk självständighet är grunden för frihet. Vi vill motverka ”kvinnofällor” i bidragssystemen så att det alltid lönar sig för kvinnor att arbeta och växa i yrkeslivet.
  • Fysisk trygghet är en förutsättning. Vi driver på för krafttag mot våld i nära relationer och hedersförtryck så att ingen kvinna begränsas av rädsla.
  • Eget företagande och bättre villkor i välfärdsyrken ska ge kvinnor samma möjligheter som män att bygga sin egen framtid.

Kvinnans bidrag i hemmet och i generationerna är ovärderligt, men hennes värde i samhället kräver politisk handling. Låt oss uppmärksamma kvinnodagen genom att stärka kvinnors makt över sina egna liv – från den unga dottern till den erfarna farmodern.

Lina Runander

Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Nu sätter vi ned foten i biljettprisfrågan

Posted on by Malin Vinblad

Att bo på Gotland ska inte vara en ekonomisk belastning. Ändå vet alla som lever här hur båttrafiken påverkar vardagen. Jobbresor, studier och företagande är beroende av rimliga biljettpriser. När resorna blir för dyra riskerar familjer och företag på ön att hamna på efterkälken.

Därför ger Moderaterna nu ett tydligt besked: vi kommer driva på för att pengar avsätts som kan avhjälpa problemet med höga priser i Gotlandstrafiken, under de kommande veckorna när vårbudgeten förhandlas fram. Vi vill se att 125 miljoner kronor avsätts för att kunna sänka gotlänningarnas biljettpriser under andra halvan av 2026. Det motsvarar en helårstakt på 250 mkr per år.

Vi är samtidigt öppna med att frågan är mer juridiskt komplicerad än vad den lokala debatten gett sken av. Regelverken kring upphandling och statsstöd är komplexa, och alla lösningar är inte möjliga. Några lösningar kan vara möjliga, men kräva tidsödande införande. Vår utgångspunkt är dock enkel: om det går att sänka biljettpriserna för gotlänningar – då ska vi göra det. Brist på budgetmedel ska inte vara ett hinder för att pröva nya lösningar.

Det här är viktigt att säga i en debatt där många löften förekommit. Gotlänningar har hört många utfästelser genom åren, men tyvärr har många löften varit ofinansierade eller ogenomförbara. För oss är det avgörande att de politiska besked vi lämnar också kan bli verklighet och göra skillnad.

Därför sätter vi ned foten i budgetfrågan nu. Nu är det dags att gå från ord till handling och pröva nya lösningar. Närmare valet kommer vi moderater också att tydliggöra våra vallöften kring framtidens båttrafik till och från ön. Vår linje är att det inte ska vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

I grunden handlar detta om rättvisa och sammanhållning. Staten har ett ansvar för att hela landet ska fungera – även när en region omges av vatten. Med det här beskedet tar vi ett stort steg i den riktningen. Med tydliga prioriteringar, med realism inför juridiken och med en stark vilja att hitta lösningar som fungerar i gotlänningarnas vardag – tillsammans med alla goda krafter som vill öns bästa.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland

Rolf Öström (M)
Regionråd

Äntligen lättnader för Gotlands jägare

Posted on by Malin Vinblad

Sveriges jägare och sportskyttar spelar en viktig roll i hela landet. Jägarna bidrar till viltförvaltning, eftersök vid viltolyckor och bevarandet av ett levande kulturarv. Sportskyttet är samtidigt en etablerad idrott med lång tradition. Tillsammans utgör jaktlag och skytteföreningar en betydelsefull del av det svenska föreningslivet, inte minst på landsbygden.

Ansvarstagande och säker vapenhantering är en självklar del av både jakt och sportskytte. Vi vet att de vapen som används i grov kriminalitet i princip aldrig kommer från lagliga jägare eller sportskyttar. Trots det har laglydiga vapenägare under lång tid mötts av omfattande byråkrati, långa handläggningstider och regler som i vissa delar varit svåra att motivera. Mot den bakgrunden har regeringen nu lagt fram en proposition med förslag till en ny vapenlag. Syftet är att förenkla för skötsamma vapenägare utan att tumma på säkerheten.

För det första kommer vapengarderoben utökas. En ny förordning skrivs som möjliggör att en jägare får ha upp till tio vapen. För det andra kommer det förenklade införselförfarandet enligt det europeiska skjutvapenpasset införas – inte bara för sportskyttar utan också för jägare. För det tredje slopas femårstillstånden och ersätts med ett mindre betungande tillsynsförfarande.

Vidare kommer det bli enklare med förvaring, och då särskilt genom att det ska bli tillåtet att förvara vapen på annan plats än den egna bostaden. Det kan till exempel handla om en gotlänning som jagar älg på fastlandet, och vill förvara vapnet närmare platsen där jakten bedrivs. Slutligen kommer lagstiftningen förtydligas så att byten av vissa ofarliga vapendelar kan göras utan att vapenägaren behöver söka nytt tillstånd för skjutvapnet.

Det här är steg mot en mer ändamålsenlig lagstiftning – men som fortsatt motverkar brott och olyckor. Den nya vapenlagen innebär inte en mjukare hållning mot illegala vapen. Vi ska fortsätta förstärka tullen så att färre illegala vapen kommer in i Sverige, och vi fortsätter skärpa straffen för de grovt kriminella som hotar, skjuter och förstör.

Men reglerna för jägare och sportskyttar ska bli mer proportionerliga och förutsägbara. Det stärker föreningslivet, underlättar för jägare och skapar en mer rättvis reglering. Vi moderater anser att det är dags att vi behandlar Sveriges jägare och sportskyttar med den respekt de förtjänar. Nu visar vi det i ord och handling – för det är både rättvist och rimligt.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ingemar Lundqvist (M)

Miljö- och byggnämnden

Elräkningen ska inte vara ett orosmoln

Posted on by Malin Vinblad

Januari månads elräkning var en hård smäll för många gotländska familjer och företag. Efter ett 2025 med låga elpriser innebar ett kallt och vindstilla januari att elpriserna kraftigt sköt i höjden. Att det blir på det viset är inte en naturlag – utan ett resultat av att svensk energipolitik under lång tid premierade vindkraft och lade ner fullt fungerande kärnkraft. Och med mindre planerbar kraft i elsystemet skapas större svängningar i elpriset. Det är fysik, inte politik.

Den moderatledda regeringen arbetar både här och nu – och långsiktigt – för att elräkningen ska sluta vara ett orosmoln varje vinter. Bland annat har skatten på el sänkts kraftigt, vilket bidragit till att den totala elkostnaden för familjer och företag är betydligt lägre nu än för några år sedan. Samtidigt har staten skärpt tillsynen över elnätsbolagen, så att elnätsavgifterna inte ska bli högre än nödvändigt. Dessutom har tillgången på el stärkts sedan 2022, vilket gör elsystemet mer robust när efterfrågan är som störst.

Men det stannar inte där. Genom jobbskatteavdrag, lägre skatt på ISK-sparande och sänkta förskoleavgifter får en gotländsk familj där båda föräldrarna jobbar behålla cirka 5000 kronor extra i plånboken varje månad, jämfört med år 2022. Det är rättvist.

Men det räcker inte med att lindra symptomen. Vi behöver också en stabil energipolitik som garanterar tillförlitlig el till ett stabilt pris, oavsett om det blåser eller inte. Vårt bästa alternativ är kärnkraft. Därför är vi stolta över att en finansieringsmodell för nya reaktorer nu finns på plats, att svenska industribolag är redo att satsa egna pengar och att Ringhalsförhandlingen är igång.

Sex kärnkraftsreaktorer stängdes i förtid under socialdemokratiskt styre. När produktionen i södra Sverige monterades ned – helt i onödan – blev det inte bara dyrare för skåningarna, utan för hela landet. Alla familjer och företag, från Ystad till Haparanda, betalar fortfarande dyrt för de besluten. Och när Miljöpartiet fortfarande kräver stopp för ny kärnkraft, som villkor för regeringssamarbete, blir det tydligt att de vänsterpartierna inte har en gemensam energipolitik som kan ta Sverige ur vinterkriserna.

Moderaterna har satt trygghetsfrågorna högt på agendan, med både satsningar på Polisen och hårdare straff för kriminella. Men trygghet är också att inte behöva oroa sig över elräkningen när vintern närmar sig. I vårt Sverige ska elräkningen bara vara en notis bland andra. Inte ett orosmoln för hårt arbetande gotlänningar.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat

Skolan ska vara trygg för varje barn

Posted on by Malin Vinblad

Varje morgon lämnar föräldrar sina barn på skolan där de ska lära sig läsa, räkna, skriva och förstå världen. Alla barn förtjänar en skola med studiero och kunskapsfokus. Svensk skola har generellt god kvalitet, men under en längre tid har skolorna brottats med oroligheter och stök på lektionerna. Mobiler som stör, ord som sårar, hot och våld är vardag i alltför många skolor. För högstadieelever är skolmiljön dessutom den vanligaste platsen för misshandel. När barn är rädda för att gå till skolan – då har samhället svikit dem

Nu tar den moderatledda regeringen krafttag. Till hösten 2026 börjar förslagen gälla som stärker tryggheten och studieron.

Mobiler samlas in när dagen börjar och lämnas ut först när den är slut. Så att barn får möjlighet att hänga med på lektionerna, och prata med varandra på riktigt. För de barn som behöver mobilen som stöd finns undantag, men huvudregeln är tydlig.

När ett barn hotar, slår eller kränker ska läraren kunna visa ut barnet ur klassrummet direkt. Inga krångliga dokumentationskrav först, inget formellt förarbete. De andra barnen har rätt till en lektion utan rädsla.

Omplaceringar kan vara längre – hela terminen istället för fyra veckor. Avstängningar kan förlängas till två veckor. Det handlar om att ge skolan verktyg för att kunna sätta tydliga gränser.

Idag ska skolor begära ut registerutdrag av de vuxna som arbetar med barn. Men systemet har brister – vissa brott omfattas inte, som barnfridsbrott, och misstankar kontrolleras inte alls. Nu stärker vi kontrollerna så att fler brott omfattas och misstankeregistret kontrolleras. Du som förälder ska kunna lämna dina barn och veta att de är bland trygga vuxna.

När det verkligen krävs – när en elevs närvaro innebär fara för andra – ska skolan kunna säga nej till tillträde. Det är ingen enkel åtgärd, men ibland är det nödvändigt för att skydda de barn som har rätt att känna sig säkra.

På Gotland har vi ofta små klasser, men ändå brister studieron i många klassrum. När oro och stök tar över drabbas både elever och lärare. Att lärare nu får tydligare mandat att agera direkt och att mobiltelefoner inte ska störa vare sig lektioner eller raster är därför viktigt. Tydligare regler kan skapa lugnare klassrum, bättre kunskapsinhämtning och en tryggare skolvardag för fler barn på ön.

När barn är rädda för att gå till skolan, när lärare inte kan undervisa i lugn och ro, när föräldrar oroar sig varje dag – då kan vi inte vänta längre. Trygghet i skolan är inte en önskan, det är en rättighet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Lina Runander (M)

Barn- och utbildningsnämnden

Markägare ska kompenseras för ingrepp

Posted on by Malin Vinblad

Att skydda hotade växter och djur är viktigt. Det finns ett brett stöd för det på Gotland. Men det får aldrig ske på bekostnad av rättvisa och människors trygghet.

På Gotland har vi nyligen kunnat läsa om familjen Beijer på Gurpe gård i Kräklingbo, som riskerar att tvingas sälja sin gård efter att planerad avverkning stoppats på grund av rödlistade arter. När möjligheten att bruka marken försvinner, försvinner också möjligheten att betala lån och planera för framtiden. Sådana konsekvenser är inte rimliga – men de är inte heller ovanliga. Antalet överklagade avverkningar har ökat på Gotland, från nära noll till ett trettiotal per år.

Det här visar på ett grundproblem i dagens system: artskyddet kan innebära stora inskränkningar för enskilda markägare, utan tillräcklig förutsägbarhet och utan rimlig kompensation. Det skapar osäkerhet, konflikter och misstro.

Därför är det välkommet att den moderatledda regeringen nu föreslår förändringar. Ett förslag som presenterades häromveckan innebär att mark- och skogsägare ska få rätt till ekonomisk ersättning när artskyddet avsevärt begränsar pågående markanvändning. Ersättningen ska motsvara samma nivå som vid områdesskydd – i praktiken upp till 125 procent av värdeminskningen – och Skogsstyrelsen ska ges i uppdrag att träffa frivilliga överenskommelser med markägare. För detta avsätts 100 miljoner kronor årligen från 2027.

Det här handlar i grunden om rättvisa. Man ska inte drabbas ekonomiskt för att man råkar äga mark med höga naturvärden. Tvärtom måste ett fungerande artskydd bygga på att människor behandlas schysst. Vi ska ha ett starkt skydd för de mest hotade arterna. Men skyddet måste vara träffsäkert, proportionerligt och begripligt. När reglerna upplevs godtyckliga undergrävs legitimiteten – och då förlorar både människor och natur.

För oss på Gotland är det här inte bara teoretiskt. Det handlar om gårdar, familjer och företag som behöver kunna planera sina liv. Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Nu gäller det att genomföra det på ett sätt som ger verklig trygghet för dem som berörs och som gör att artskyddet fungerar i verkligheten – inte bara på papper.

Samtidigt måste vi vara ärliga: den här reformen kommer tyvärr inte att hjälpa familjen som Beijer här och nu, utan först i januari 2027. Men det är bättre att ett mer rättvist system införs än att det inte införs alls. Det bästa hade förstås varit om detta redan varit verklighet – så att gotländska skogsägare sluppit hamna i den här situationen.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ingemar Lundqvist (M)

Miljö- och byggnämnden

Vad håller Moderaterna på med, egentligen?

Posted on by Malin Vinblad

För första gången på över tio år har Sverige en regering som stöds av en majoritet och därför kan få någonting gjort.

Reform för reform gör den moderatledda regeringen Sverige säkrare, grönare och friare och vi har redan levererat på många av våra 240 vallöften. 31 är klara, 90 på gång och 119 snart påbörjade.

Några exempel av de redan klara:

Ge polisen fler verktyg mot den grova kriminaliteten

Utveckla cyberförsvaret

Införa dubbla straff för gängkriminella

Prioritera cancervården och fördubbla stödet till Barncancervården.

Sänka priset på bensin och diesel

Ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt

Bygga ut laddstolpar och laddstationer i hela landet

Några av de många påbörjade:

Utöka undervisningstiden med en timme om dagen i lågstadiet

Se till att skolor som drivs i företagsform lever upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra vinstutdelning samt dra in tillståndet för skolor som allvarligt brister

Utöka kömiljarden genom att rikta särskilda prestationsbaserade resurser till köerna inom cancervården respektive barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Laga Sveriges vägar så att du kan komma fram säkert och i tid.

Även här på GOTLAND fortsätter vi jobba hårt för att göra viktiga förbättringar för oss gotlänningar.

För en bättre plats att leva, arbeta på och besöka.

Bromma flygplats räddas från nedläggning och kan i stället fortsätta bidra till vår tillgänglighet.

Elöverföringen till Gotland säkras genom två nya elkablar.

En gotländsk reservhamn utreds för att stärka öns robusthet.

Gotlands regemente fortsätter växa och snart är vi med i NATO

Koldioxidutsläppen från Region Gotlands maskiner och tunga fordon kan minska med 80% genom att övergå till HVO 100 i tankarna.

4000 bostäder ligger i pipen, nya arbetssätt och tilldelning av mark till olika aktörer.

Hanteringen av enskilda vägar ses över för att skapa likvärdiga förutsättningar att bo och leva över hela ön.

Säkrar öns vattenförsörjning genom att tillvarata kalkbrottens vatten.

Samverkar med förenings- och näringsliv för en ny ishall i Visby Införandet av läkemedelsautomater till brukare i hemtjänsten på Gotland.

TILLSAMMANS KOMMER VI FÅ ORDNING PÅ SVERIGE

Vi fortsätter att förvalta förtroendet vi fått av de gotländska väljarna.

Mariette Nicander, Andreas Unger och Sara Wilhelmsson, Regionråd Moderaterna Gotland