Under senaste regionfullmäktige ställde vi i Moderaterna och Kristdemokraterna en rad frågor kring den eskalerande personalbristen inom regionens verksamheter och de konsekvenser detta medför när det gäller sommarbemanningen. Några av våra frågeställningar hänsköts till kommande fullmäktige, men vi fick ändå en möjlighet att diskutera sommaren.
Inte någon gång under de senaste tio åren har vi upplevt så många nödrop från såväl chefer som vårdpersonalen inför en sommar, det finns exempel på avdelningar som saknar upp till 350 bemannade pass i nuläget. När vi pratar med verksamheterna hör vi att gråten inte är långt borta. Nu vet vi att dessa personalgrupper, trots bristen på arbetskamrater, ändå ger patienterna den bästa vården, man jobbar några timmar till, några arbetspass till. Men någon gång tar orken slut.
När vi pratar med olika personalgrupper är självklart lönen en viktig faktor och så även ersättningen under kvällar och helger. Men den största önskan är att grundbemanningen ses över då man anser att schemaläggningen blivit för slimmad och inte klarar av att kollegor blir sjuka eller annan oväntad frånvaro. Man vill ha en kollega till.
Parallellt med detta får vi också en bild av en organisation där flera avdelningar saknar fast personal. Vi träffar arbetsplatser där mer än varannan tjänst inte är tillsatt. Så illa har det inte varit förut.
Det är med de här förutsättningarna vi nu går in mot sommaren och det är helt logiskt att när bemanningssituation är så desperat innan sommaren så kommer det bli ännu tuffare under sommaren.
Samtidigt får vi alarmerande signaler från hyrbemanningssidan. I och med att regionerna nu bemannar med hyrpersonal året runt så är även hyrpersonalen sliten och i behov av semester. Detta leder till att regionerna nu riskerar att bli helt utan.
Vi i M och KD har under hela mandatperioden sett den eskalerande bemanningsproblematiken och kommit med åtgärdsförslag som S, C och L förkastat. Det handlar om aktiva insatser som ska minska beroendet av dyr inhyrd personal och lägga delar av den kvarts miljard kronor detta kostar årligen på regionens egna medarbetare.
Vi vill se över och öka Ob-tillägget, möjliggöra lönekarriär – att erfarenhet och kompetens ska löna sig bättre samt att fler ska få vidareutbilda sig. Till att börja med vill vi att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska kunna öka sin lön med upp till 10 000 kronor i månaden. Samtidigt vill vi prova arbetstidsförkortning i de mest pressade verksamheterna. Fullt fokus måste riktas på arbetsmiljön. Men vi har också sett hur många som slitit hårt under pandemin. Därför har vi föreslagit att delar av den enorma vinst regionen gjorde föregående år, tack vare tillfälliga statsbidrag och gynnsamma börsutfall, används till en engångsbonus om maximalt 10 000 kronor per fast anställd. Och att tid för återhämtning ges medarbetarna.
Vi i M och KD vet att alla regionens medarbetare är det fundament som hela verksamheten bygger på. Därför vet vi också att alla satsningar på dem är satsningar på hela länets framtid.
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Jimmy Loord (KD), vice ordförande hälso- och sjukvårdsberedningen
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), ledamot personalutskottet