135 miljoner kronor till gotländsk sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, men problemen med bristande tillgänglighet och långa vårdköer har blivit ett långvarigt och allvarligt bekymmer. Idag klarar ingen region i Sverige att erbjuda vård inom vårdgarantins tidsramar. Det är en situation som ingen ska behöva acceptera, och som vi tillsammans måste arbeta för att förändra. Vi vet att långa väntetider inte bara skapar lidande och oro för den som väntar på vård, utan också riskerar att förvärra tillstånd som skulle kunna behandlas i tid.  

Därför är det mycket positivt att den moderatledda regeringen nu tar krafttag för att hjälpa regionerna att korta vårdköerna. Med nästan 6 miljarder kronor avsatta ges regionerna de förutsättningar som krävs för att fler ska få vård i tid. Men med dessa resurser kommer också skärpta krav: regioner som inte når de uppsatta målen blir återbetalningsskyldiga. Det är en nödvändig förändring, där alla måste ta sitt ansvar – både regeringen och regionerna.

För Gotlands del är detta ett mycket glädjande besked. Vanligtvis brukar statliga statsbidrag utgå ifrån befolkningsunderlag, vilket gör att vi får små tillskott när stora potter pengar fördelas. Men regeringen har i den här nya satsningen satt en bottenplatta på 100 miljoner kronor per region, vilket gör att Gotland får betydligt mer stöd än vad som gällt tidigare. Totalt får Gotland 122 miljoner kronor genom satsningen på ökad vårdkapacitet och kortare köer.

Tillsammans med det redan beslutade sektorsbidraget till vården, innebär det att den M-ledda regeringen tillför 135 miljoner kronor(!) till gotländsk sjukvård år 2025. Detta är efterlängtad fördelning som tar hänsyn till våra särskilda behov.

Som ö-region har vi särskilda utmaningar, med allt från bemanning till transport och logistik, som gör det svårare för oss att möta samma krav som större regioner. Och det mest unika av allt: vi är den enda kommunen i Sverige som också har ett regionalt uppdrag som sjukvård. Det här tillskottet ger oss bättre möjligheter att möta dessa utmaningar och stärka vården för oss på ön.

Men pengarna är bara en del av lösningen. Ett omfattande arbete väntar för att effektivisera sjukvården och säkerställa en långsiktig förbättring. Som Sveriges minsta sjukvårdsregion, har vi en särskild utsatthet utifrån vår litenhet och vårt geografiska område. Vi kommer fortsätta arbeta för att få politiskt gehör för våra utmaningar. Till dess är det vårt ansvar att förvalta dessa resurser på bästa sätt för att skapa en tryggare och mer tillgänglig vård för alla gotlänningar.

Mikael Bladh (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Sara Wilhelmsson (M), regionråd 

Nya verktyg för att knäcka kriminaliteten

Den 1 januari markerade ett viktigt steg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Lagen om anonyma vittnen har nu trätt i kraft, vilket ger rättsväsendet ett avgörande verktyg för att bryta den tystnadskultur som länge skyddat gängkriminella.

Organiserad brottslighet utgör fortfarande en stor utmaning för vårt samhälle. Antalet skjutningar och dödsskjutningar är tydligt på väg nedåt, men stora problem kvarstår. Inom den kriminella sfären finns en farlig tystnadskultur där rädsla för hot och våld gör att många inte vågar vittna eller samarbeta med rättsväsendet. Det är en ohållbar situation som hotar vår samhällsgemenskap.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten måste vi skapa trygghet för dem som vågar stå upp mot brottsligheten. Med möjligheten till anonyma vittnen erbjuder vi ett skydd för de som riskerar allvarliga konsekvenser om deras identitet röjs. Att införa möjligheten att vittna anonymt är något många människor känt tveksamhet kring, men för mig är det tydligt att en systemhotande kriminalitet behöver mötas med mönsterbrytande åtgärder. Vi kan inte fortsätta göra som vi alltid gjort när problemen hopar sig.

Samtidigt var beslutet om att införa möjlighet att vittna anonymt inte något som togs lättvindigt. I lagen finns strikta krav som måste vara uppfyllda. Anonyma vittnen får endast användas när det finns en påtaglig risk för att vittnet eller dess närstående kan utsättas för allvarlig brottslighet. Dessutom ska brottet vara av sådan allvarlighetsgrad att minimistraffet är två års fängelse. Andra skyddsåtgärder måste också vara otillräckliga, och det ska bedömas som lämpligt och proportionerligt att låta vittnet höras anonymt.

Utgångspunkten är fortsatt att de flesta vittnen kommer att fortsätta vittna öppet. Därför arbetar den moderatledda regeringen också för att säkerställa att de som vågar visa civilkurage får det stöd och den information de behöver.

Det är också värt att nämna att anonyma vittnen bara är en av många reformer i den moderatledda regeringens breda strategi för att pressa tillbaka den organiserade brottsligheten. Nu arbetas med förslag på flera områden, som syftar till att stoppa nyrekryteringen till gängen, slå sönder den kriminella ekonomin och få stopp på skjutvapenvåldet. Med införandet av anonyma vittnen tas ett stort steg mot ett tryggare samhälle där ingen behöver tystas av hot eller våld. Men mer behöver göras – och vi kommer fortsätta reformarbetet tills Sverige är tryggt igen.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Politik spelar roll!

Moderaterna Gotland har länge arbetat för att göra det enklare att bo, arbeta och driva företag på Gotland. Vi vill se fler jobb, mer utveckling och en levande landsbygd.

När Region Gotland, där Moderaterna sitter i majoritet, föreslog förändringar för att möjliggöra mer verksamhet i strandnära lägen, stötte vi på motstånd från Länsstyrelsen. Trots en löpande dialog och justeringar efter Länsstyrelsens önskemål, har de varit kritiska till delar av vårt arbete i översiktsplanen. Detta har skapat stor frustration, särskilt eftersom vi verkligen försökt hitta en lösning tillsammans.

Nu har vi lyckats få igenom ytterligare ett till LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Denna gång på Sudersand, vilket kan öppna för verksamheter på stranden – en viktig seger för Gotlands utveckling! Men processen visar tydligt varför politik spelar roll. Vi behöver färre hinder och mer tydlighet, så att företagare kan investera och skapa jobb på ön.

– Moderaterna Gotland kommer fortsätta arbeta för en levande landsbygd. Vi tror på en balans mellan bevarande och utveckling – vi ger oss inte!, säger Andreas Unger (M) regionråd angående Länsstyrelsens nya yttrande.  

Vi vill göra det enklare för de som bor i Visby att parkera

En parkeringsstrategi som möjliggör klimatsmarta alternativ för medborgarna

Det finns ett stort behov av utökad boendeparkering i Visby, särskilt i det nybyggda A7-området, vilket tidigare uppmärksammats i media. Regionens parkering på Greta Arwidssons gata 33, den så kallade A7-parkeringen, är strategiskt belägen och kan bli en viktig del av en utökad lösning för boendeparkering.

Region Gotland är en glesbygd där drygt hälften av medborgarna är bosatta på landsbygden och många boende i tätort, har anhöriga på landet. Många hushåll behöver två eller fler bilar för att vardagen ska fungera. Det handlar om resor till arbete, barns fritidsaktiviteter, besök hos anhöriga eller att äldre pensionärer ska kunna leva ett aktivt liv.

Trots en relativt välutbyggd kollektivtrafik kan den inte mäta sig med alternativen på fastlandet. Att helt förlita sig på kollektivtrafik är inte realistiskt för gotlänningar, även om de är engagerade i miljöfrågor och vill göra hållbara val. Regionen bör därför skapa förutsättningar som möjliggör sådana alternativ.

Nuvarande parkeringsstrategi och normer ställer medborgarnas behov av bil i konflikt med antalet tillgängliga parkeringsplatser, särskilt i Visby. På A7 begränsas hushåll till maximalt en bilplats, vilket har lett till att boende måste hitta alternativa lösningar. Vissa parkerar på otillåtna platser, exempelvis vid kolonilotter, medan andra hyr dyra platser av olika företag. Samtidigt byggde Region Gotland en större besöksparkering med cirka 70 platser vid Honnörsparken. Tanken med parkeringen var främst att besörja besökande till parken, därför avgiftsbelades parkeringen med timtaxa, dygnet runt. Detta har dock gjort den ekonomiskt oförsvarbar för boende som vill använda den och resulterat i att parkeringen nästan står tom, vilket innebär underhållskostnader utan motsvarande intäkter.

En förändrad strategi, där A7-parkeringen helt eller delvis görs om till boendeparkering, skulle lösa flera problem. Regionen skulle få intäkter och samtidigt främja klimatsmarta val. Det skulle bli enklare och mer ekonomiskt att parkera bilen och i stället använda cykel eller kollektivtrafik.

Mot denna bakgrund har Moderaterna och Socialdemokraterna i tekniska nämnden lämnat ett uppdrag till teknikförvaltningen att ta fram förslag på en reviderad parkeringsstrategi. Detta inkluderar att utreda hur A7-parkeringen kan användas för boende samt se över parkeringsbestämmelser för andra parkeringsytor som Region Gotland ansvarar för.

Mariette Nicander (M) ordförande i tekniska nämnden

Dags för en tillnyktrad transportpolitik

Hela Sverige och särskilt Gotland har de senaste åren fått erfara vad höjda kostnader för transporter innebär. En del handlar såklart om att inflationen sköt i höjden 2022, samt störningarna i världshandeln som uppkom när Ryssland invaderade Ukraina. Men en stor del beror också på den politik som fördes i Sverige fram till 2022.

Experimentet med reduktionsplikt såg till att Sverige fick världens högsta drivmedelspriser, med dieselpris nära 30 kronor per liter. Snabbavveckling av kärnkraften gav oss dyrare vintrar än vi någonsin haft, samtidigt som allt fler kände att kalkylen för att byta till elbil inte längre går ihop. Dessutom utreddes frågor om kilometerskatt för lastbilar, som hade försämrat förutsättningarna för alla åkerier – men särskilt för gröna näringar på Gotland som exporterar till fastlandet.

Nu har vi bytt regering och mycket är på väg åt rätt håll. Justeringar av reduktionsplikten och sänkningar av drivmedelsskatterna innebär att fler har råd att ta bilen till jobbet, fotbollsträningen och släktträffen. Gotlandstrafiken har fått ett unikt stöd för att sänka biljettpriserna, som sköt i höjden när LNG blev markant dyrare. Nya tag tas för att möjliggöra mer kärnkraft, mer förnybar kraft och fler laddstolpar för bilar. Den moderatledda regeringen använder de verktyg som finns för att sänka priserna på transporter och få igång tillväxten i Sverige.

Men på ett område går utvecklingen åt helt fel håll, och det gäller flyget. Till följd av låg lönsamhet, bland annat på grund av den svenska flygskatten, har SAS och BRA gått samman och valt Arlanda flygplats som sitt nav. Den utvecklingen minskar konkurrensen inom inrikesflyget, vilket kan leda till sämre tillgänglighet och högre priser för oss gotlänningar.

Som moderat riksdagsledamot är jag stolt över att flygskatten tas bort i vårt förslag till statsbudget, som fyra partier står bakom. Om hela Sverige ska leva behövs inrikesflyget, det vet vi på ön. Men när man läser vänsterpartiernas budgetar inser man att ingen tillnyktring skett inom transportpolitiken.

Att Miljöpartiet vill återinföra flygskatten och därefter dubblera den, är kanske inte så överraskande. Men att Centerpartiet också vill återinföra flygskatten är förvånande. Det fanns en tid när Centerpartiet stod upp för att vi ska ha goda förbindelser med både färja och flyg. Den tiden verkar onekligen vara förbi, när partiet helt integrerat sig på vänstersidan. Vill man behålla Bromma flygplats och stärka flyget får man snegla mot andra partier.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Halvvägs in i mandatperioden i Tekniska nämnden


Halvvägs genom mandatperioden – och mycket har hänt i tekniska nämnden. Här kommer ett axplock av några av några av de viktiga frågorna vi genomfört.


🌱 Tekniska nämnden har satsat stort på klimat och miljö!  Vi har infört ny prissättningsmodell för hållbara investeringar, bytt ut diesel till HVO100 och satsat på laddinfrastruktur och solceller. Tillsammans minskar vi Gotlands koldioxidavtryck!  

💧 Vatten är livsviktigt!  Vi har därför tagit beslut om Visbys framtida vattenförsörjning, och förhandlingar pågår med företag som Nordkalk och Heidelberg om att använda vatten i kalkbrott för vattenleveranser. Dessutom har teknikförvaltningen haft flertal informationskampanjer, t ex. uppmuntrat till morgondopp vid Kallis genom att låna ut handdukar, saltvattentvål, schampo och balsam.

Lek och boende för alla åldrar: Tekniska nämnden har byggt nya boenden som ett LSS-boende på Terra Nova (lagen om särskilt stöd) och ett särskilt boende för äldre i Klintehamn. För de allra minsta har vi byggt en ny lekplats i Roma, renoverat en annan lekplats i Tallunden och invigt nya Alléskolan – en helt ny skolbyggnad som ger bättre undervisningsmöjligheter för lärare som elever!

♻️ Vi gör nu återvinning enklare!  Region Gotland har tagit över ansvaret för förpackningsinsamlingen, och nästa steg bir att införa fastighetsnära insamling för att underlätta återvinning för gotlänningar. Dessutom är våra återvinningsstationer öppna dygnet runt, vilket gör det för det enklare och mer tillgängligt att återvinna. 

Hälsa och gemenskap: Att röra på sig är en av de bästa investeringarna vi kan göra för vår hälsa – oavsett ålder! Därför satsat vi på fler ställen där gotlänningarna kan vara aktiva. Ett nytt badhus ska byggas i Visby, en idrottshall i Roma är på gång och förbättringar har i Hemse ishall har genomförts. Sen får vi inte glömma de lekplatserna runtom på Gotland som förnyats och förbättrats!

Det händer som sagt mycket inom Tekniska nämnden och vi fortsätter jobba med Gotland i fokus.

Mariette Nicander, Ordförande Tekniska nämnden

Vi jobbar för en starkare skola på Gotland

Vi har nu kommit halvvägs i mandatperioden, och trots en tuff omvärld med ekonomisk turbulens har vi moderater i barn- och utbildningsnämnden arbetat för att stärka Gotlands skolor.



Ny förskola i Väskinde 
En ny förskola i Väskinde invigdes tidigare i år. Det är en av Gotlands största förskolor med plats för 100 barn, moderna lokaler och en uppgraderad utemiljö. Detta ger inte bara bättre förskola, utan frigör även plats i skolans lokaler, vilket skapar utrymme för fortsatt utveckling i framtiden. Det här är ett steg framåt för våra yngsta gotlänningar!

Mer resurser till anpassad skola
Vi har beslutat att skjuta till 5,4 miljoner kronor under år 2024 för att stärka den anpassade skolan (före detta särskolan). Det ökade antalet elever kräver mer resurser, och vi ser till att alla barn får den utbildning och det stöd de behöver. 


Barnomsorg på obekväm tid – vi tar ansvar!
Behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid ökar, och vi agerar!  För 2024 har vi beslutat om ett tillskott på 1,5 miljoner kronor för att säkerställa att föräldrar med obekväma arbetstider (tidiga morgnar, sena kvällar och helger) får den barnomsorg de behöver. Trygghet och stöd för alla familjer är en prioritet för oss.

Öppna förskolan i Slite är igång! En gång i veckan får barn och föräldrar möjlighet att mötas, leka och få stöd. Vi ser även över möjligheten att starta fler öppna förskolor på landsbygden. Detta är en viktig mötesplats som skapar gemenskap och stöd för småbarnsfamiljer på Gotland. 

Vårt mål är att varje barn, oavsett var på ön de bor, ska ha tillgång till en bra och likvärdig skola. 💙

Lina Runander,
Vice ordförande i BUN, Barn- och utbildningsnämnden





Den 4 oktober är en viktig dag

Det är kanelbullens dag absolut – men det är framför allt dagen då vi hyllar fri företagsamhet, en av de mest grundläggande och värdefulla pelarna i vårt samhälle. Idag minns vi kampen mot löntagarfonderna och vänsterns försök att förstatliga bolag, och uppmärksammar entreprenörskapets stora värde för vårt land.

Företagarna är Sveriges motor. De skapar arbetstillfällen, genererar ekonomisk tillväxt och bidrar till vårt samhälles välfärd på så många sätt. Det är de som vågar satsa sina pengar, tid och energi för att förverkliga sina drömmar och idéer. De är de som ser möjligheter där andra ser hinder och problem. Det är företagarna som skapar innovationer och driver fram teknologiska framsteg som gynnar oss alla.

Sverige har en stolt historia av företagande, av innovationsförmåga och problemlösning. Detta trots att den entreprenöriella kraften alltför ofta utmanats av en politisk klåfingrighet som skapat byråkratisk börda och onödiga kostnader där resurser istället kunde lagts på att skapa tillväxt och välstånd. Socialdemokratins försök att förstatliga bolag är kanske det värsta exemplet:

Den 4 oktober 1983 samlades tusentals människor i Stockholm. Från hela landet reste företagare för att protestera mot den socialdemokratiska regeringens planer på löntagarfonder. Förslaget att förstatliga företag fick entreprenörer att resa sig för den självklara rätten att få äga verksamhet de själva byggt upp och behålla pengar de satsat. Men regeringen lyssnade inte. Först efter den borgerliga valsegern 1991 då regeringen Bildt tillträdde stoppades fonderna. 

Det är företagsamheten som driver ett land framåt. Entreprenörer kommer alltid slå staten på fingrarna när det gäller innovation och utveckling. Politikens uppgift blir därför att skapa de bästa förutsättningarna för företagande.  Moderaterna jobbar för att det ska vara tryggt, lönsamt och enkelt att vara företagare i Sverige. Det innebär att minska onödig byråkrati och regelkrångel, och istället verka för en miljö där företagare kan fokusera på att utveckla sina affärsidéer och skapa jobb. 

Den moderatledda regeringen har påbörjat resan mot ett bättre svenskt företagsklimat med historiska satsningar för att stärka tryggheten såväl på rättsväsende och polis som på försvaret. De första besluten för att återuppbygga ett stabilt och leveranssäkert energisystem har tagits. Myndigheter har fått i uppdrag att regelförenkla och stärka sin service gentemot företag och två råd inrättas för att minska den byråkratiska bördan: Förenklingsrådet ska gallra i befintlig regelflora och Implementeringsrådet ska motverka överimplementering av EU-direktiv.  

Den 4 oktober firar vi företagsamheten och att ett beslutsamt politiskt arbete för att stärka svenskt företagsklimat nu pågår.

Anna af Sillén 

Ordf Moderata Företagarrådet

Sara Wilhelmsson
Länsansvarig Moderata Företagarrådet Gotland 

Mariette Nicander
Moderata Företagarrådet Gotland

Till min vän Eva Nypelius (C)

Kära Eva.

Jag läser din krönika i GT den 27 september där du skriver att jag är svag, nonchalant och allmänt värdelös. Jag minns när vi gemensamt tog ansvar för Region Gotlands ekonomi mellan 2018 och 2022, då vi såg till att regionen gjorde resultat på totalt 828 miljoner kronor som kunde sparas till sämre tider. Nu verkar du istället tävla med Björn Jansson om vem som kan skriva ner mig hårdast. Tänk vad tiderna förändras.

Du skriver att jag lutar mig tillbaka och ser på när regeringen glömmer Gotland. Så är det inte. Under de två första åren med en moderatledd regering har vi sett till att det ska byggas två nya elkablar till Gotland, vi har fattat beslut om att bygga en reservhamn i Kappelshamn och det har införts ett unikt stöd för att sänka biljettpriserna i Gotlandstrafiken. Jag är inte lika erfaren som du Eva, men nog är det få regeringar som fattat så många beslut kopplade specifikt till Gotland.

Du skriver också att jag är kritisk mot regionledningen, i ett försök att slå in en kil. Men jag tror faktiskt ganska gott om både dig och de politiker som nu har ansvar att politiskt leda Region Gotland. Alla tider har sina utmaningar – du och jag hanterade ju pandemin – och jag tror att nuvarande regionledning också kan uträtta stora saker.

Allt är heller inte nattsvart, även om man ibland vill måla upp den bilden i opposition. Nästa år faller Region Gotlands kostnader för pensioner med omkring 250 miljoner kronor, till följd av framgångsrik inflationsbekämpning. Det tillkommer cirka 73 miljoner kronor i statligt stöd. En gotländsk familj som består av en polis och en sjuksköterska får behålla cirka 10 000 kronor mer i plånboken när inkomstskatten sänks, vilket kommer öka antalet arbetade timmar och därmed skatteintäkterna till Region Gotland.

Låt mig också nämna att politik är svårt och tar tid. Det vet ju du Eva, som suttit i Centerpartiets partistyrelse och fattat beslut om att ni ska samarbeta vänsterut. Jag vet inte om du tycker att ni fick mer gjort. Ni hade fyra år av samarbete och en gotländsk centerpartist i riksdagen, men lyckades inte infria era lokala vallöften om ny elkabel till Gotland eller ett statligt ö-tillägg för sjukvården, som ni lovade väljarna redan år 2018.

Centern fick förvisso igång utredningar om strandskydd och gårdsförsäljning, men tyvärr orkade ni inte göra verklighet av dem. Nu gör vi moderater det tillsammans med våra samarbetspartier. Det tror jag blir bra för Gotland – den ö som både du och jag vill ska fortsätta utvecklas.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Hur många gotlänningar har drabbats?

Få har väl missat den pågående tågkraschen med Socialdemokraternas lotterier, men det kan vara lämpligt att göra en återblick nu när det blivit så snurrigt i media. Sveriges största parti, Socialdemokraterna, äger och driver lotteriet Kombispel – vars styrelse består av tunga socialdemokrater. Lotteriet är ett av tre som är registrerat på samma adress som moderpartiet och använder aggressiva telefonförsäljmetoder riktade mot äldre, dementa och förvirrade människor. Om den som svarar i luren inte kan betala för lotterna så säljs de på kredit. Om krediten förfaller så skickas det direkt till Kronofogden.

Allt detta har på sätt och vis varit känt länge. Det bubblar upp i någon nyhetsartikel med ojämna mellanrum. Skillnaden denna gång är att den underleverantör i Spanien som sköter den aggressiva telefonförsäljningen, som många känner sig lurade av, är kopplat till gängkriminella. Fyra personer som arbetat åt bolaget förekommer i domar och utredningar som är kopplade till organiserad brottslighet. Det kan inte kännas bra. Här har vi en svensk regering som försöker komma åt gängkriminella på solkusten, och så är det Socialdemokraternas lotteriverksamhet som försörjer dem.

En annan nyhet denna gång är att det är ett nytt bolag som sköter lurendrejeriet av pensionärer. Trots att det år 2017 uppmärksammades att 8000 svenskar skickats till Kronofogden av Socialdemokraternas lotteri, har man sen dess bytt till en vad det verkar värre underleverantör. Där och då var det cirka 40 gotlänningar som skickats till Kronofogden efter att de lurats av socialdemokratiska Kombispel. Hur många är det nu? Och kommer de få pengarna tillbaka?

Varför ett parti sysslar med lotteriverksamhet får man fråga partiet om, men en tydlig drivkraft är såklart pengarna som rullar in. Det är därför det blir så känsligt när andra partier vill städa upp i lotteriträsket. Det är nämligen bara socialdemokratiska Kombispel som säljer lotter på kredit, skattefritt och utan att uppge avsändare. Tack vare socialdemokratiskt ledda regeringar har särreglerna fortsatt gälla.

Det är en oskön situation att vi har en svensk regering som sänker skatten för pensionärer, och så har vi ett oppositionsparti som försörjer sig på att lura av pensionärer pengar genom telefonförsäljning. Socialdemokraterna själva försöker distansera sig från skandalen och skylla på underleverantören. Men man verkar liksom inte haft koll på sin egen verksamhet. Och om man inte kan styra ett lotteri, hur ska man kunna styra ett land?

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot