För ett år sedan visste ingen riktigt hur stor andel av kulturen i Sverige som finansieras av privata medel. Idag vet vi det. Och det finns goda exempel, men i Sverige är de privata inslagen i kulturens finansiering fortfarande ganska få. Här skiljer vi oss från grannländer som Danmark, Norge och Finland. Där är traditionen en annan, med privata fonder och stiftelser som sedan länge bidar till ett mer levande kulturliv. I Danmark låg stiftelsernas stöd på imponerande 3,5 miljarder kr år 2022. Stiftelser som ofta finansieras av privata fonder. I Danmark har det dessutom länge varit möjligt för företag att göra olika avdrag för donationer till kultur. Liknande avdragsmöjligheter finns i Norge och Finland, om än inte i samma utsträckning.
Vi är helt övertygade om att det finns ett starkt intresse även i det svenska näringslivet och hos privatpersoner för att vara med och finansiera det svenska kulturlivet. Erfarenheter från arbetet med Kungliga Operan i Stockholm, där privata finansiärer nu är med och bidrar med 300 miljoner kr till renoveringen, säger oss att vi har rätt.
Den moderatledda regeringen genomför nu förändringar som närmast kan liknas vid ett paradigmskifte. I juni tillsattes en utredning som ska titta på hur vi kan utforma nya regler som medger skatteavdrag för den som skänker pengar till kulturverksamhet. Vi vill också införa ett matchningssystem, där privat och offentligt stöd kan förstärka varandra.
Som ett led i arbetet med breddad finansiering har regeringen också beslutat om att Kulturbryggan, som finns inom Konstnärsnämnden, ska kunna arbeta för nya sätt att finansiera kulturell verksamhet, utöver uppdraget att fördela projektbidrag. Sedan tidigare finns också en utredning om ökade möjligheter till sponsring av kultur. På Gotland ser vi fina exempel på samverkan med det privata, där aktörer som Gotlandsbolaget, Svenska Spel, ICA Maxi, Coop Gotland, för att nämna några, bidrar till kulturen. Deras engagemang visar att lokala företag kan spela en viktig roll i att stärka och utveckla ett levande kulturliv.
Svensk kultur har alla möjligheter att fortsätta vara världsledande, att utvecklas och att nå ännu fler. Steg för steg gör vi svenskt kulturliv rikare. Det är i det ljuset våra förändringar ska ses – inte som ett hot mot den offentliga finansieringen. Vi tror att både privat och offentlig finansiering behövs. Men Sverige är ett land med en betydligt större ekonomi än både Danmark och Finland. Det borde också avspegla sig i vårt kulturliv.
Parisa Liljestrand, Moderaterna i Stockholms län
Kristina Axén Olin, Moderaterna i Stockholms stad
Roger Wärn (M), gruppledare i kultur- och fritidsberedningen, Gotland