Gotland har med sina många, långa och ofta orörda stränder en unik upplevelse att erbjuda både fastboende och hitresta. På Gotland kan man i princip gå runt hela ön längs med vattnet, utan att stoppas av stängsel och staket som stänger människor ute. Det är få förunnat att ha en region som är så tillgänglig som vår.
Men med det sagt är det viktigt att vi inte låter Gotland bli ett stort naturreservat där utveckling hämmas. Att det startas en glasskiosk, en liten servering eller bar i strandnära läge höjer besöksvärdet och gör livet enklare för den som vill svalka sig mer än bara i vattnet. Samtidigt är det ju rimligt att en brygga eller bastu faktiskt byggs i närheten av just vatten.
Tyvärr har små initiativ nära vatten mött stort motstånd på vår ö. Sudersannas på Fårö fick nyligen besked från Länsstyrelsen att de inte beviljas strandskyddsdispens för kommande säsong, trots att det varit möjligt i mer än tio år. Det är beklagligt att några få meter rep på en fem kilometer lång strand ses som en begränsande faktor för allmänhetens tillgång till stranden. Och det visar tydligt hur en viktig lagstiftning som ska säkra skydd av värdefull natur blivit en detaljreglering som hämmar på ett bisarrt sätt.
Moderaterna på Gotland har länge drivit på för att möjliggöra fler verksamheter nära vatten. När vi tittar på andra kommuners tolkning av exempelvis serveringstillstånd kan vi konstatera att vi tillhör de mest tillåtande i landet, när det gäller strandnära servering. Det är vi moderater stolta över, och denna gotländska ordning har haft brett politiskt stöd genom åren.
Men mer behöver göras i väntan på att regering och riksdag beslutar om en mer tillåtande strandskyddslagstiftning. Vi ser såklart fram emot den aviserade utredningen som ska ge kommunerna större möjlighet att påverka var det får byggas nära vatten. Men det får inte bli en ursäkt för att inte göra allt vi kan lokalt.
Därför driver vi moderater frågan om att inrätta fler LIS-områden, alltså landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Utöver fler LIS-områden på Fårö vill vi se att Kronholmen, Tofta, Ljugarn och Burgsvik ses över som möjliga LIS-områden, så att både attraktions- och konkurrenskraften på Gotland stärks.
Vi må vara den minsta regionen i Sverige, men även på våran ö borde det finns plats för både orörda stränder och någon enstaka kiosk eller servering. Ska vi fortsätta vara Sveriges främsta besöksmål är det viktigt att vi gör vad vi kan lokalt, samtidigt som riksdag och regering gör sitt.
Andreas Unger (M)
Vice ordf regionstyrelsen