Landsbygdernas näringsliv

Fler än 40 000 företag finns på de värmländska
landsbygderna. Ett stort antal av dem finns naturligt
inom de gröna näringarna. Men i stort sett alla
andra branscher finns också representerade i allt
från enskilda firmor till stora företag. Det finns en
hög innovationskraft i det värmländska näringslivet
i städerna såväl som på landsbygderna.
  • Öka andelen närproducerad mat i våra offentliga kök
  • Initiera en utredning om hur styrningen och utvecklingen av den värmländska besöksnäringen kan främjas
  • Regelförenklingar uppmuntras på alla nivåer

Besöksnäringen växer snabbt i Värmland. Förutom att besöka våra stora kulturverksamheter eller evenemang så är naturturismen mycket stor. I ett antal år har besöksnäringen i Värmland organiserats i Visit Värmland. Det är ett kluster för näringen, där också kommunerna är medlemmar. Dock beslutades att den regionala offentliga nivån endast ska bidra med ett årligt anslag. Självklart ska inte besöksnäringen styras politiskt i detalj, men frågan bör ställas om avsaknaden av aktivt politiskt deltagande från regional nivå har missgynnat eller gynnat besöksnäringen i Värmland? I princip inget annat län har valt att att ha den ordning som Värmland har. 

När naturturismen växer får skogen också en annan utvecklingsmöjlighet. Inte så sällan krockar synsättet på skogen mellan turism- och skogsbranschen. Vi anser att både brukandet och upplevelsen av skogen måste kunna gå hand i hand och där förståelsen för varandras utgångspunkter är väsentliga. 

Värmland har stor potential som matlän. I södra länet finns områden väl lämpade för tex spannmålsodling, medan det i det flesta andra delar av länet är det mer lämpligt med vallodling och betande djur. Djur som betar gräs är både klimatsmart och det absolut bästa sättet att hålla landskapet öppet. Det gynnar både ett rikt djurliv men också en mer attraktiv miljö för våra invånare och turister. Vi vill i det sammanhanget också framhålla Värmlands stora möjligheter inom hästbranschen. 

Livsmedelsbranschen växer i Värmland, men den är än så länge i allt väsentligt småskalig. Det är nödvändigt att hitta formerna för branschen att växa. Matturismen är en potential, men vi behöver som offentliga aktörer bli betydligt bättre på upphandling av närproducerad mat. Vi kan som förtroendevalda i kommuner och landsting bidra både med kravställande vid upphandling, men också genom att ställa krav när vi själva köper mat. 

Ett av våra största hälsohot är antibiotikaresistenta bakterier. Stora insatser görs inom hälso- och sjukvården att minska utskrivningen av antibiotika. Det samma gäller svensk livsmedelsindustri. Det är i vårt land förbjudet att använda antibiotika annat än till enskilda och sjuka djur och enbart efter förskrivning av veterinär. I andra länder ges det till alla djur i förebyggande syfte.