Nyhetsartikel
27 feb 2018

Vad vill regeringen med EU?

Regeringens linje vad gäller EU:s framtida utveckling är otydlig, skriver Ulrika Karlsson (M).

I dag talar statsminister Stefan Löfven (S) vid Uppsala universitet där han ska presentera sina tankar om Europasamarbetets framtid. Det är välkommet. Svaren som statsministern hittills gett när detta har debatterats i riksdagen har varit alldeles för knapphändiga.

Regeringens linje vad gäller EU:s framtida utveckling är otydlig. Å ena sidan säger sig regeringen värna det nationella beslutsfattandet. Å andra sidan driver regeringen på för att EU ska få mer makt över politikområden som rör arbetsmarknad och sociala frågor med en så kallad social pelare. Och om den uppsjö av förslag som nu debatteras och förhandlas i Europa om EU:s framtid säger regeringen ingenting.

Vi moderater saknar Sveriges röst i Europasamarbetet i en rad frågor där det borde finnas en svensk samsyn. Det gäller inte minst EU:s framtida budget. Men även om kommissionens och andra medlemsländers förslag på hur EU kan reformeras, som det nu debatteras och förhandlas om på Europanivån.

Moderaterna ser värdet av Sveriges medlemskap i Europasamarbetet. Det är just därför vi är så måna om att värna det. Många av förslagen på hur EU kan utvecklas går dessvärre ut på att koncentrera mer makt till EU på bekostnad av medlemsländernas inflytande. I dessa diskussioner har regeringen ännu bara uttalat vaga och övergripande åsikter – trots att förslagen är långtgående och konkreta.

Storbritanniens utträde innebär att EU-budgeten går miste om många miljarder euro. Det finns oroväckande många krafter som trots det vill se en expansiv EU-budget. Därför är det angeläget att regeringen driver på för en reformerad och restriktiv budget i vilken rätt saker prioriteras. Därtill behöver regeringen tydligt säga nej till förslag om att ge EU beskattningsrätt. EU är ett samarbete mellan länder, vilka gemensamt kommer överens om vad de vill göra och avsätter pengar för att uppnå målsättningarna. Utan den ordningen och kostnadskontrollen riskerar Europasamarbetet att utvecklas till något helt annat än det är i dag.


På kommissionens initiativ debatteras i Europa EU:s framtida utveckling. Diskussionen är tänkt att leda till skarpa lagstiftningsförslag, förändringar i EU:s beslutsfattande och fördragsändringar. Idéerna om ”ett mer demokratiskt EU” inbegriper att fler majoritetsbeslut ska tas i stället för enhällighet på områden som rör skatter och utrikesfrågor.

Kommissionen vill även att en ”EU-finansminister” ska ersätta både rollen som kommissionär för ekonomiska frågor samt rollen som rådets ordförande för Eurogruppen. Kommissionen önskar också slå ihop ordföranden för kommissionen och ordföranden för Europeiska rådet till en och samma person. Båda dessa hopslagningar av poster skulle allvarligt påverka maktbalansen och helt förskjuta makten till kommissionen på bekostnad av medlemsländerna.

Många aktörer flyttar nu fram positionerna – om EU:s framtida utveckling – som kommissionen har satt igång. Här behöver Sverige en regering som är aktiv och prioriterar rätt saker. En genomtänkt svensk hållning är en förutsättning att med kraft driva något i diskussionerna med övriga europeiska länder. Regeringen har under denna mandatperiod visat på en väldig passivitet i de flesta EU-frågor och en senfärdighet när det gäller att ha en linje, driva den och framför allt hitta partners för att effektiv försvara sin ståndpunkt i förhandlingar med övriga EU.

EU står inför ett vägskäl när det gäller framtidsfrågorna och den framtida budgeten. Det är ett stort problem att diskussionen och processen inte är öppen och transparent. Statsministern har undvikit att i riksdagen redogöra för sina åsikter om ett framtida EU. I värsta fall står vi med ett EU som bestämmer mer, kostar mer och levererar mindre.

Ulrika Karlsson,
gruppledare för Moderaterna i EU-nämnden
 

Foto: Fredrik Wennerlund