Nyhetsartikel
11 maj 2018

Sverige behöver en genomgripande bidragsreform

I sitt tal på Sverigemötet konstaterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att bidragskostnaderna riskerar att öka när utanförskapet fördjupas. Det tränger undan möjligheterna att satsa på välfärden. Det har inte Sverige råd med. Därför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform som innebär att kvinnofällor motverkas, ett bidragstak införs och tydligare krav i hela landet som innebär att var sjunde kommunal bidragskrona skulle kunna plockas bort.

- Sverige är på många sätt fantastiskt. Här kan man göra sin livsresa. Vårt land har byggts upp genom ansträngning, uppfinningsrikedom och frihetliga värderingar. Men många väljare som jag möter är pessimistiska inför framtiden. Andra oroar sig över utvecklingen. Jag kan förstå det. Själv är jag ändå övertygad om att Sverige kan bli ännu bättre för nästa generation. För detta krävs det en annan politik och det krävs en annan regering, konstaterade Svantesson. 

- Hedersproblematiken ökar. Och finns långt ner i åldrarna. Det knyter sig i magen på mig när jag tänker på det. För barnen förtjänar något annat – något bättre. Till alla dem som utsätter sina barn eller anhöriga för trakasserier, våld och ytterst mord för att upprätta vad man menar är heder har jag ett enda budskap: era värderingar hör inte hemma här, det finns ingen heder i det ni gör. Bara skam. 

- Det här måste stoppas. Moderaterna menar allvar när vi säger att poliserna ska bli fler. Det ska finnas sexualbrottsgrupper i varje polisregion. Det är självklart att vi också ska titta på gärningsmännens bakgrund, straffen ska skärpas och dagens mängdrabatt ska bort, inskärpte Svantesson. 

Elisabeth Svantesson betonade även att de svenska bidragen och framförallt försörjningsstödet behöver reformeras. Försörjningsstödet som tidigare var tänkt att vara ett tillfälligt stöd har nu blivit en långvarig försörjning. Det är en ohållbar situation, inte minst då Sverige fortsatt har stora integrationsproblem. 

Därför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform där följande är viktiga utgångspunkter:

  • Tydliga krav i hela landet. I dag regleras försörjningsstödet i socialtjänstlagen vilket ger kommuner viss frihetsgrad i vilka krav som ställs och för vad försörjningsstöd kan ges. Det tydligaste exemplet är att bland annat Stockholm och Malmö valt att ge försörjningsstöd till papperslösa. Det behövs en mer enhetlig lagstiftning för att skapa en tydlig nationell standard så att det blir lika för alla. Om nödvändigt bör försörjningsstödet regleras i en egen lag. 
  • De minskade bidragskostnaderna bör gå till välfärden. Under nästa mandatperiod kommer det behöva skjutas till resurser till välfärden. För att klara det inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser bör bidragskostnaderna minska. Delar av det som föreslås i vår bidragsreform har genomförts i flera moderatledda kommuner och där har bidragskostnaderna minskat och färre personer lever på bidrag. Vi bedömer att tydligare krav i hela landet kan ge lika stora effekter i hela Sverige som det har gjort i dessa kommuner. Dessa delar av vår samlade bidragsreform skulle därmed kunna spara 1,5 miljarder kronor. Det innebär att vi skulle kunna plocka bort var sjunde kommunal bidragskrona. Pengar som istället bör gå direkt till välfärden.
  • Inför ett bidragstak. I dag går det att stapla bidrag på varandra vilket gör att den samlade bidragsnivån blir större eller nästan lika stor som om en person skulle arbetat. En central del i bidragsreformen är därför att införa ett bidragstak så att det alltid tydligt lönar sig bättre att arbeta än att få bidrag. Regeringen har tidigare avfärdat detta problem med att det endast skulle handla om ett hundratal familjer. Finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att det i dag finns tusentals familjer där arbete lönar sig alltför dåligt och visar även att nyanlända har särskilt stor risk för att fastna i bidragsberoende. 
  • Motverka kvinnofällorna i försörjningsstödet och etableringsersättningen. Detta är särskilt viktigt för nyanlända som lever på etableringsersättning där den ekonomiska vinsten av arbete är högre för den första personen i ett sammanboende par som börjar arbeta. Då nyanlända män arbetar i högre grad än nyanlända kvinnor innebär det att dagens bidragssystem missgynnar kvinnor som får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Etableringstillägget bör därför individualiseras. Samtidigt bör det ses över hur försörjningsstödet kan bli mer jämställt, ett möjligt steg är att betala ut det jämlikt till män och kvinnor eller att betala ut det till kvinnor i första hand vilket görs i vissa kommuner. 

Se hela talet här.
Läs hela talet. 
Läs mer här.