Nyhetsartikel
6 feb 2018

Radikalt fler av de asylsökande som fått avslag måste återvända

Antalet asylsökande som trots avslag stannar kvar i Sverige ökar kraftigt. Det riskerar att leda till ett permanent skuggsamhälle. Vi vill därför radikalt öka antalet återvändande. Det kräver reformer på två områden: ökad kontroll och verkställighet samt svagare drivkrafter att stanna och leva illegalt i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer, partisekreterare, på Dagens Nyheters debattsida.

Sverige ska vara ett land som är öppet mot och nyfiket på världen utanför. Av många skäl: Vi är ett litet land med stora exportföretag. Vi tror på internationellt samarbete. Vi vill ta vår del av ansvaret för de stora problemen i världen. Vi tror på enskilda människors vilja att bygga en bättre framtid och att globaliseringen skapar enorma möjligheter. 

Men ska vi klara det så måste decennier av misslyckad invandrings- och integrationspolitik rättas till. Sverige måste hitta balansen där vi både tar vår del av ansvaret för en trasig värld - och samtidigt klarar av att ta hela ansvaret för hur det går i vårt eget land. Detta är svårt men nödvändigt. 

I Sverige finns en bred uppslutning kring den reglerade invandringspolitiken. Individuell prövning av den enskildes skyddsskäl utgör grunden för en rättssäker asylprocess, samtidigt som var och en kan överklaga upp till två instanser. Det ger legitimitet till enskilda beslut, där ett bifall innebär rätt att stanna i Sverige, medan ett avslag innebär skyldighet att lämna landet. 

Ett negativ besked är ofta ett hårt slag för den asylsökande. Samtidigt finns inget utrymme för otydlighet: Det är skyddsskälen som avgör rätten till asyl. Om ett utvisningsbeslut i praktiken inte efterlevs, så undergrävs trovärdigheten i hela invandringspolitiken. En genomtänkt migrationspolitik är därför förutsättningen för en fungerande integrationspolitik. 

Sverige saknar idag kontroll över hur många som vistas illegalt i landet, men uppgifter pekar på att det kan handla om upp till 50 000 personer. Antalet asylsökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas dessutom öka kraftigt de kommande åren. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år. Om inte detta stoppas kommer det att leda till ett permanent skuggsamhälle, präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet. Det vore en dålig framtid för Sverige. 

I stället för att återvända till sina hemländer väljer många att leva ett liv vid sidan av det svenska samhället. För dem kommer inkomsterna ofta från illegalt arbete och kriminalitet. Det är inte värdigt ett land som Sverige att låta människor etablera sig i ett laglöst parallellsamhälle där de löper stor risk att både fara illa, och göra illa. 

Framväxten av skuggsamhällen skadar trovärdigheten för svensk migrationspolitik och våra myndigheters förmåga att sköta sitt jobb. Om verkliga skyddsskäl ska ge rätt att stanna i Sverige, måste den som saknar skyddsskäl återvända till hemlandet. Det beslutet kan inte i praktiken lämnas över till dem som fått avslag. 

Moderaterna vill därför radikalt öka antalet återvändande bland dem som fått avslag och nu vistas illegalt i Sverige. Ett förstärkt återvändande kräver reformer på två områden: Dels ökad kontroll och verkställighet. Dels svagare drivkrafter att stanna och leva illegalt i Sverige. 

Öka antalet verkställda utvisningar från Sverige. Sveriges flyktingmottagande har ökat kraftigt, medan antalet verkställda utvisningar fortfarande är lågt. Dessutom väntas antalet utvisningsärenden som överlämnas till Polisen nu öka kraftigt. 

Vi vill därför ge Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården i uppdrag att påtagligt öka antalet verkställda beslut om utvisning. Det kräver att myndigheterna får ett helhjärtat stöd från politiskt håll. Det stödet var inte tillräckligt i samband med den så kallade REVA-debatten 2012-2013. 

Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att hitta de personer som vistas här illegalt, och som ska utvisas ur landet. Samtidigt talar statistiken för att antalet genomförda inre utlänningskontroller är betydligt lägre än tidigare, trots att problemet nu är större. 

Moderaterna vill därför ge Polisen i uppdrag att kraftigt öka antalet inre utlänningskontroller och särskilda resurser måste öronmärkas för detta. Inre utlänningskontroll måste dessutom utgöra en integrerad del av Polisens verksamhet så att det görs regelmässigt. Vidare bör Polisen förbättra utbildningen gällande inre utlänningskontroller. 

Ge Polisen effektivare verktyg. I Polisens arbete med inre utlänningskontroll och verkställighet av utvisningar är det avgörande att kunna utreda en persons identitet. Polisen måste få tillräckliga verktyg för detta, och har också efterfrågat ökade befogenheter. Utöver de lagförslag som nu förbereds om fotografering och fingeravtryck vid inre utlänningskontroll, vill Moderaterna ge Polisen möjlighet att vid grundade skäl omhänderta till exempel mobiltelefoner för att klarlägga en persons identitet. Att placera den som fått avslag i förvar ökar också chansen till återvändande och därför bör resurser riktas för att öka antalet förvarsplatser. 

Förläng preskriptionstiden och dra in ekonomiskt bistånd. Preskriptionstiden för asylärenden bör förlängas från fyra år till tio, så att man inte kan gå under jorden i några år och sedan söka asyl på nytt. Dessutom ska inte kommuner - som till exempel Malmö och Stockholm - tillåtas ge ekonomiskt bistånd till dem som vistas här illegalt. Socialbidrag ska bara få betalas ut som nödbistånd. 

Begränsa rätten till välfärdsförmåner. Frågan om huruvida personer som vistas här illegalt ändå ska erbjudas svensk sjukvård och skola är komplex. Ett land kan i längden inte sända dubbla signaler till dem som stannar kvar illegalt, eller tillåta att barn ärver sina föräldrars illegala tillvaro i Sverige. Men barn kan inte heller hållas ansvariga för sina föräldrars agerande. 

Moderaterna anser att reglerna för rätt till sjukvård för människor som vistas här illegalt bör återgå till det som gällde före 2013, när rättigheterna utökades. Det innebär att regioner och landsting endast ska erbjuda akut (omedelbar) vård och behandling till vuxna som vistas här illegalt. 

Barn som saknar rätt att vistas här måste dock fortsatt ha rätt till sjukvård som andra barn. Den principen bygger på att det inte vore rimligt att barn blir utan sjukvård på grund av föräldrarnas agerande. 

Idag har barn som vistas olagligt i Sverige rätt även till skolgång, från förskoleklass till gymnasiet. Före 2013 fanns ingen generell rätt till skolgång, utan kommuner fick själva avgöra från fall till fall. Vill man hindra framväxten av skuggsamhällen är det naturligtvis problematiskt att samtidigt ge rätt till skolgång. Vår utgångspunkt är att dessa regler bör återgå till det som gällde före 2013. Frågan är dock juridiskt och moraliskt komplicerad, och Sverige måste beakta hur en stramare svensk lagstiftning är förenlig med internationella konventioner. 

Detta är inga enkla reformer. Men de är nödvändiga om Sverige ska lösa de problem som växer med skuggsamhällena. De är också helt avgörande för att återupprätta förtroendet för en rättssäker, konsekvent och hållbar svensk migrationspolitik. Det kan helt enkelt inte längre vänta. 

Ulf Kristersson 
Partiordförande (M) 
Gunnar Strömmer 
Partisekreterare (M)

Läs artikeln här.

Gunnar Strömmer
Partisekreterare

Jag tog studenten vid Nolaskolan i Örnsköldsvik, och där började också mitt politiska engagemang i Moderat skolungdom. Jag gjorde militärtjänsten i flottan.

Mer om Gunnar
Ulf Kristersson
Partiledare
Ulf Kristersson är född 1963 i Lund, uppvuxen i Torshälla och bor i Strängnäs. Han är gift och har tre barn. Ulf är civilekonom, utbildad vid Uppsala universitet.
Mer om Ulf