Problematiken med tiggeri  

Tiggeriet i Sverige har blivit allt mer utbrett. I november 2015 uppskattades antalet utsatta EU-medborgare, som är här för att tigga, till cirka 4 700 personer. Situationen är även allvarlig i deras hemländer. Många av de som tigger i Sverige kommer från Rumänien och Bulgarien – länder där det råder stor fattigdom och social utsatthet. Lösningen på problemen är dock inte tiggeri på Sveriges gator och torg. Att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.

Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar som tigger i Sverige och som styrs av kriminella aktörer. Polisen bedömer även att det förekommer multiexploatering där utsatta EU-medborgare, vid sidan av tiggeri, utnyttjas för till exempel prostitution. Det förekommer uppgifter om att grupperingar tar betalt för och styr över användningen av offentliga platser för tiggeri. Det är uppenbart att komma till Sverige för att tigga innebär att leva under mycket svåra förhållanden långt utanför samhällets kontrollmekanismer och skyddsnät.

Kopplat till tiggeri har även förekomsten av otillåtna bosättningar ökat. Bosättningarna innebär ofta både ordningsproblem och sanitära problem samt resulterar i nedskräpning och förstörelse på platserna. De är olämpliga för vuxna och oacceptabla för barn. Möjligheterna för markägare att snabbt få tillbaka rådigheten över sin mark behöver säkerställas och kostnaderna för markägarna begränsas.

Våra förslag:

  • Inför ett nationellt förbud mot tiggeri.
  • Sätta press på EU-länder vars medborgare kränks, diskrimineras och lever i varaktigt utanförskap, kännbara ekonomiska sanktioner bör kunna aktualiseras.
  • Säkerställa att markägare snabbt och enkelt kan få tillbaka sin mark från otillåtna bosättare samt begränsa markägarnas kostnader.
Aktuella områden
Vår politik i korthet
Jobb och arbetsmarknad
Integration
Trygghet
Följ oss