Nyhetsartikel
11 okt 2017

Partiledardebatt i riksdagen 11 oktober

Ulf Kristerssons inledningsanförande från i dag.

Om ett år är det val i Sverige. Och jag tror att vi fram tills dess måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

För det finns sådant i vårt land som är så bra att det bara inte får förstöras: tilliten till människor man inte redan känner; jämställdheten mellan män och kvinnor; jämlikheten mellan människor - trots olika utbildning eller inkomst. En del av allt det som gör Sverige så svenskt.

Men det finns också sådant som är riktigt illa i vårt land: Utanförskapet. Gängkriminaliteten. Vårdköerna. Misstron.

Det är lätt att ta det som är bra för givet. Och det är precis lika lätt att drabbas av svartsyn inför svåra problem. Söka syndabockar och leta efter enkla lösningar. Men uppgivenhet har aldrig räddat någon - eller något.

Och så brukar vi inte heller tänka i Sverige, när vi ställs inför problem. Tvärtom: Vi talar allvar om problem. Vi utreder och vrider och vänder. Ibland landar det sedan i 113 förslag skrivna av Assar Lindbeck. Och vi genomför dem. Eller i ett helt nytt pensionssystem, när det gamla hade gått sönder. Vi är konstruktiva och vi söker lösningar. Det är svensk politik som bäst.

Låt mig därför i den andan ta upp något som kommer påverka Sveriges öde det kommande decenniet, minst.

Herr fru/talman,

Vår tids globalisering handlar inte längre bara om varor och tjänster, inte bara om import och export, utan minst lika mycket om människor, kunskap och idéer.

Migrationen i världen kommer ha fundamental påverkan på ekonomin och på samhället. Men migration är inte svart eller vitt:

Den kan vara löftesrik, men är ofta förenad med problem.

Den kan vara påtvingad, men är ofta frivillig.

Den kan göra livet materiellt bättre, men ofta socialt sämre.

Den kan öka jämlikheten globalt, men ofta öka ojämlikheten nationellt.

För mig finns ingen motsättning mellan den nationella tillhörigheten och den internationella öppenheten. Man kan som jag vara sörmlänning, svensk och europé på en gång. Tryggheten i svensk identitet är viktig – också för bra integration. Den som är ny måste inte gilla allt som vi står för, men man måste möta ett Sverige som står upp för sina ideal.

 

Herr/fru talman,

Precis som William Swing på FN:s migrationsorgan IOM påpekade under sitt Sverigebesök nyligen: migrationen i världen kommer öka i framtiden – inte minska.

* Klimatförändringar gör att människor måste flytta för att förutsättningarna att leva där inte längre finns.

* Krig och förtryck gör att världens flyktingar är fler än någonsin - 65 miljoner enligt UNHCR.

* Tillgången till pengar, information, kommunikation och transporter gör att allt fler söker sig till länder där man hoppas att barnen ska få ett bättre liv. Så har människor gjort i alla tider. Men många fler just nu.

Inför denna nya situation har vi aldrig rustat Sverige. De senaste decenniernas migrationspolitik har varit ogenomtänkt och principlös. Den har aldrig tagit ställning till de svåra frågorna, om vad som är just vårt medmänskliga ansvar i världen, och som vi fullt ut ska ta. Eller till frågan om vad Sverige tvärtom behöver, och vad vi själva klarar av. Det har istället fått bli som det blir. Det är oseriöst.

Hösten 2015 insåg även regeringen att Sverige måste lägga om kurs. Och inom några få veckor genomfördes en 180-gradig omsvängning, som saknar motsvarighet i svensk modern politisk historia.

Men nu måste tiden för tvära kast vara slut. Vi som är politiker idag har ett ansvar att skapa en genomtänkt och hållbar migrationspolitik.

Jag ser därför gärna långsiktiga, blocköverskridande överenskommelser i svensk politik, på områden där politiken måste ligga fast över lång tid. Jag vill att Alliansen och Socialdemokraterna gemensamt tar ansvar för en öppen och realistisk svensk migrationspolitik.

Vi är naturligtvis beredda att ge och ta för att nå dit. Men låt mig nämna fyra konkreta utgångspunkter för Moderaterna i en sådan diskussion.

För det första: Sverige kan i grunden inte ha en helt annan migationspolitik än andra länder i Europa. Principerna bakom den nuvarande lagen bör alltså ligga fast. Det handlar om tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring.

För det andra: Det måste vara skillnad mellan ja och nej till asyl. På fem år kommer 50.000 personer gå under jorden i Sverige. Helt nya skuggsamhällen göder utanförskap, kriminalitet och sociala problem som Sverige inte sett på årtionden. Den som får nej ska alltså lämna landet. Sverige måste stå upp för sin egen lagstiftning.

För det tredje: Europeisk migrationspolitik kan bara lösas i Europa. Men regeringens ovilja att i EU formulera en tydlig svensk ståndpunkt är illavarslande. Dagens system är både brutalt och orättvist. Hittills i år har 3.000 människor drunknat eller saknats på Medelhavet. Detta måste få ett slut.

EU bör i stället utveckla ett system med kvotflyktningar, där asylprövningen sker vid eller utanför EU:s gräns. Och Sverige borde driva på för att det blir EU:s gemensamma politik. Internationella problem kräver internationella lösningar. För miljön. Och i migrationsfrågan.

Och för det fjärde: Svenska företag verkar på internationella marknader och måste kunna rekrytera kompetens från hela världen. I dag slänger vi bokstavligt talat ut högutbildade invandrare som jobbar här och försörjer sig själva. Det är huvudlös politik.

 

Herr/fru talman,

Jag är övertygad om att en långsiktig och genomtänkt migrationspolitik inte bara är nödvändig. Utan den är en del av Sveriges fortsatta framgångar i den globala konkurrensen. Jag är inte låst vid enskildheter eller detaljer. Men Moderaterna är övertygade om att dessa frågor måste hanteras – och debatteras – med respekt både för dem kommer hit, och för alla dem som i generationer redan har bott här.

Sverige har varit en del av den framgångsrika internationaliseringen förut. Vi kan - och måste - bli det igen.

 

Följ debatten här.

Ulf Kristersson
Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militärtjänst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf