Nyhetsartikel
5 dec 2017

En vecka fri från våld

Det är dags att byta perspektiv från reaktion till prevention för att förbättra vårt samhälle och livet för de som lever med våld och övergrepp i sin vardag.

Moderatkvinnorna gör den 4-8 december 2017 gemensam sak med myndigheter, län, kommuner, landsting och civilsamhälle i hela landet och fokuserar på att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor och barn.

 

Mäns våld mot kvinnor är ett gammalt samhällsproblem som man länge har försökt komma till rätta med. Redan i slutet på 1200 talet instiftades i Sverige en lag om kvinnofrid, den som bröt mot lagen möttes av antingen dödsstraff eller 40 marks böter. Sedan dess har mycket hänt i samhällsutvecklingen.

Men faktum kvarstår!

 

Ca 20 000 anmälningar till polisen gjordes förra året gällande kvinnor som utsatts för våld i nära relation och man räknar med att ca 10 procent av alla barn sett sin pappa slå mamma. Många av de barn som bevittnar våld blir dessutom själva slagna.

 

2007 skärpte dåvarande alliansregeringen Socialtjänstlagen och tydliggjorde kommunernas ansvar att ge stöd och hjälp till brottsoffer. I 5 kapitlet 11 § står idag:

 

”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver”.

Socialnämnden ska också särskilt betrakta ett barn, som bevittnat våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående, som ett offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

 

2014 gjordes ytterligare förtydliganden på kvinnofridsområdet i Socialstyrelsens "Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer".

 

I maj 2016 kom SKL's rapport Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet. Där visar man på fem framgångsfaktorer i arbetet mot våld i nära relationer.

 

Bland dessa återfinns:

 

- Många vägar in: att se till att ha lättillgänglig information på tex många språk, stor tillgänglighet till de verksamheter som kan ge den hjälp, att personal vågar ställa frågor om våld och att kontinuerligt kompetensutveckla personal.

 

- Integration av kvinnofridsarbetet i ordinarie strukturer: att göra frågan till en politisk prioritet, att bedriva arbetet i ordinarie styrsystem, att inrätta samordnare och strateger som arbetar med dessa frågor och att ta utvecklingen från person till funktion

 

Samtidigt pekar rapporten på en rad områden där det finns ett stort utvecklingsbehov. Följande behöver göras:

 

- Satsa på våldsförebyggande arbete

- Utveckla sätt att mäta kvalitet och resultat. Hur vet vi att ett arbetssätt är framgångsrikt utifrån målgruppernas, de våldsutsattas och våldutövarnas, behov? Idag saknas metoder att mäta detta.

- Starta verksamheter för våldsutövare

- Full finansiering och förtydligade krav. Ramanslagen till kommunerna måste höjas i enlighet med finansieringsprincipen och man måste vidta lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att brottsoffer får det stöd de behöver.

- Förbättra rättsväsendets hantering av kvinnofridsärenden

- Lyft in kvinnofridskunskap i grundutbildningar på universitets och högskolenivå.

 

Om vårt samhälle menar allvar med sin vision att förpassa mäns våld mot kvinnor och barn till en plats i historien, är det dags att gå från reaktiva åtgärder när våldet redan är ett faktum, till att börja arbeta förebyggande och faktiskt förverkliga våra visioner om kvinnofrid.

 

Detta kräver att samhället tydligt och tidigt redan i unga år satsa på förebyggande insatser genom att arbeta med att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld.

 

Det behöver tillskapas verksamheter där man arbetar med våldsutövare. Ett arbete som innebär att man upptäcker och motiverar dessa att sluta använda våld.

Idag är det få våldsutövare som döms och i många fall är straffen för ringa för att Kriminalvårdens behandlingsprogram ska sättas in. Denna typ av verksamhet behöver även byggas upp på annat håll än i Kriminalvårdens regi.

 

I mars i år tillsatte nuvarande regering en utredning med direktiv att se över återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld (Dir 2017:26).

 

Denna utredning ska kartlägga och analysera verksamhet inriktad på att erbjuda våldsutövande män tillfälligt boende. Den ska se över socialnämndens ansvar för insatser till våldsutövare samt analysera hälso- och sjukvårdens förutsättningar att identifiera personer som kan komma att på nytt utöva våld mot närstående och hur dessa kan få behandling för att ändra sitt beteende. Utredningen ska även visa hur säkerheten för våldsutsatta kvinnor, barn och andra närstående i våldsutövarens familj hanteras i arbetet med våldsutövare.

 

MQ Örebro Län vill därför verka för:

 

- en ny lydelse i Socialtjänstlagen där kommuner åläggs att tillhandahålla utbildning, terapi eller annan behandling för de män som begår brott mot kvinnor och barn i bemärkelsen angiven i 5 kap 11 paragrafen Socialtjänstlagen,

- att kommuner ska åläggas att tillhandahålla boenden för dessa män, så att utsatta kvinnor och barn inte ska behöva flytta.

- att Skollagen kompletteras med att kvinnofrid läggs in i lagens 5 kapitel där trygghet och studiero regleras samt att kvinnofrid skrivs in som syfte i alla verksamheter som regleras av Skollagen.

 

 

I samband med kampanjveckan arrangerar Moderatkvinnorna i Örebro Län ett seminarium 6/12 där Moderaternas oppositionsråd Anders Åhrlin, polis till yrket, och en representant från polisens arbete med våld mot barn, deltar för att prata om tecken man kan vara vaksam på och vad man själv kan göra om man misstänker att ett barn i ens närhet utsätts för våld eller andra övergrepp.

 

 

 

Åsa Windahl Alin, vice ordförande Moderatkvinnorna i Örebro Län

Anna Danielsson, ordförande Moderatkvinnorna i Örebro län