Nyhetsartikel
24 feb 2019

M: Det krävs nya lagar för att stoppa terrorism

För att Sverige mer effektivt ska kunna motverka terrorism vill Moderaterna ha ett straffansvar för den som publikt publicerar en bild eller ett budskap som ger stöd åt en terrororganisation. Det bör också vara förbjudet att anskaffa eller inneha terroristbrottsinstruktioner. Det skriver Ulf Kristersson och Johan Forssell, rättspolitisk talesperson, på SvD:s debattsida.

De senaste åren har terrorister vid upprepade tillfällen slagit till mot olika mål i Europa. Den 7 april 2017 drabbades också Sverige genom den fruktansvärda attacken på Drottninggatan i Stockholm. Attackerna mot vår demokrati och vårt sätt att leva måste mötas med all kraft. Den svenska terrorhotnivån är fortsatt förhöjd och det finns en risk för ytterligare attentat i Sverige.

Riskbilden är internationell, men den är också i allra högsta grad inhemsk. 

Idag finns det omkring 3 000 så kallade hotaktörer i våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige, enligt Säkerhetspolisen. Och de riskerar bli fler – dels genom lokal rekrytering, dels från utlandet. De senaste dagarna har medier rapporterat om 800 fängslade terrorresenärer i Syrien. En handfull av dessa IS-jihadister har med största sannolikhet svenskt medborgarskap.

Samtidigt har Säpo slagit larm om att den svenska lagstiftningen mot terrorism inte är ändamålsenlig och behöver anpassas till vår tids hotbild. Trots att både behoven och förslagen har varit kända under flera år, så har Stefan Löfvens regering inte agerat. Väldigt få förslag har lagts på riksdagens bord. Åtgärder som vi och regeringen var överens om redan 2015 har inte genomförts. Trots upprepade påstötningar. 

Moderaterna föreslår därför ett batteri av åtgärder som behöver genomföras skyndsamt för att stärka Sveriges arbete mot terrorism. 

För det första måste Säkerhetspolisen och Polisen ges bättre verktyg. Det handlar bland annat om att införa möjlighet till hemlig dataavläsning. En sådan lagändring skulle ge Säkerhetspolisen möjlighet att ta del av kommunikation som i dag göms i olika digitala tjänster och krypterade appar. Regeringen gick med på förslaget i överenskommelsen om åtgärder mot terrorism från 2015, men ännu har inget förslag lämnats till riksdagen. Det är mycket hög tid. 

Säkerhetspolisen måste också ges möjlighet till signalspaning under förundersökning. Tillgången till uppgifter från signalspaning är ett viktigt verktyg för att Säkerhetspolisen ska kunna upptäcka och motverka hot mot vårt samhälle, men regeringen har dröjt med frågan och det tar därför ytterligare tid innan lagstiftningen kan träda i kraft. 

Sverige behöver också en fungerande reglering av datalagring. Säkerhetspolisen menar att bristen på bland annat datalagring har urholkat deras förmåga att skydda Sverige. Det är naturligtvis djupt oroväckande. 

Även hemlig rumsavlyssning bör vara möjlig vid grova brott med terrorkoppling. Svårigheterna att utreda dessa brott i kombination med det starka intresset av att de beivras gör det motiverat att frångå huvudregeln om fyra års minimistraff. 

Möjligheterna att använda så kallade preventiva tvångsmedel, som kan användas utan att en förundersökning pågår, behöver utökas för att förhindra terrorbrott. 

Kameraövervakning ökar de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att motverka och utreda brott. Moderaterna har under lång tid legat på regeringen för att ändra reglerna, men Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver fortfarande ansöka om tillstånd för sin kameraövervakning. Detta måste kunna ske utan tillståndsplikt. 

För det andra måste straffen för terroristrelaterad brottslighet skärpas väsentligt för att spegla brottens allvar och sätta dem i de sammanhang där de hör hemma. 

Och Sverige måste ta steget och kriminalisera samröre med terroristorganisationer. Exempelvis har åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål framhållit att det skulle förenkla och snabba på deras arbete. 

Vi presenterar idag även två nya förslag för att mer effektivt kunna motverka terrorism: 

Ett straffansvar för den som publikt publicerar en bild eller ett budskap som ger stöd åt en terrororganisation bör införas. Det kan exempelvis handla om publiceringar i sociala medier som syftar till att sprida propaganda för att visa sitt stöd.

Det bör också vara förbjudet att anskaffa eller inneha terroristbrottsinstruktioner. Det kräver ett särskilt straffansvar för den som anskaffar eller innehar information som kan användas vid terrorbrott. Till exempel filmer där det redogörs för hur en viss spränganordning sätts samman eller andra typer av instruktioner för hur terroristbrott kan genomföras. 

Liknande lagstiftningar finns i England och det är nu dags att vi även ser över frågorna i Sverige. 

För det tredje måste reglerna för återkallelse av medborgarskap ses över. Det behövs en bred uppgradering av det svenska medborgarskapet. En åtgärd är att ett svenskt medborgarskap bör kunna återkallas när någon som har dubbelt medborgarskap begått ett terrorbrott. En sådan möjlighet finns i länder som Tyskland och Danmark, men inte i Sverige. Dessutom bör en ordning införas som innebär att personer som är medborgare i andra länder och som kan befaras begå terroristbrott utvisas. 

För det fjärde behövs en nationell samordningsfunktion mellan Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket i ärenden som rör terrorism. I första hand ska uppgiften vara att driva på och se till att relevant lagstiftning används för att bland annat säkerställa att potentiella terrorister inte erhåller uppehållstillstånd eller medborgarskap och att tidigare meddelade uppehållstillstånd återkallas. 

En effektiv terrorbekämpning måste vila på två ben. Ett verkningsfullt brottsbekämpande arbete måste kombineras med ett målmedvetet förebyggande arbete för att motverka våldsbejakande extremism. 

Sverige behöver stå bättre rustat för att möta ett försämrat säkerhetsläge och ett ökat terrorhot. Moderaterna lägger förslag som stärker Sveriges förmåga och motståndskraft. Nu måste regeringen visa att man är förmögen att gå från ord till handling. 

Ulf Kristersson (M), partiledare 

Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson

Läs artikeln här