Nyhetsartikel
5 okt 2017

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat

Vår budgetmotion har fokus på tre områden: Vi stärker arbetslinjen med sänkta skatter för vanliga löntagare. Vi satsar på landets stora problem med bland annat 19 miljarder kronor för att korta vårdköerna. Och vi bygger beredskap för sämre tider med buffertar mot nästa kris, skriver Ulf Kristersson, partiledare, och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, på DN Debatt.

I dag presenterar vi Moderaternas budget för 2018. Vi gör det i högkonjunktur, med minusräntor och under en regering som inför valåret lägger en valbudget och eldar på ekonomin ytterligare. Vi gör det därför också med en mycket tydlig insikt om att långsiktigt hållbar ekonomisk politik måste utgå från att högkonjunkturer både kommer och går, och att ekonomiskt ansvar handlar om att rusta landet för framtiden. 

Att regeringen nu kan spendera mer pengar än någon enda respekterad ekonom tycker är rimligt, beror på att tidigare regeringar inte har gjort det. Både alliansregeringar och S-ledda regeringar har sedan 90-talskrisen tvärtom vårdat lärdomen att man måste vara försiktig när det går bra om man ska kunna agera kraftfullt när det går dåligt.

Högkonjunkturen får alltså inte slösas bort. Den ska användas till reformer som gör Sverige starkare på lång sikt, så att vi klarar av de problem som ligger framför oss. En ovanligt hög konjunkturtopp får inte skymma vårt lands alldeles uppenbara och växande problem.

Moderaternas budgetmotion har därför fokus på tre områden: Vi stärker arbetslinjen, fokuserar våra insatser där de behövs bäst och bygger beredskap för sämre tider.

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat. Vår budget är en budget för alla dem som jobbar, vill jobba – och har jobbat. För alla dem som med sitt eget arbete bär upp vårt samhälle, oavsett om de jobbar med spetsteknologi i ett exportföretag, eller som undersköterska på en akutmottagning eller driver thairestaurang på fyra hjul. 

De som jobbar, vill jobba och har jobbat måste både höra – och märka – att Sverige bryr sig om deras slit. Grunden för vår välfärd är att så många som möjligt både försörjer sig själva och bidrar till det gemensamma. Detta viktiga samband får aldrig glömmas bort. När människor går från bidragsberoende till egenförsörjning är det inte bara ett avgörande steg till självbestämmande och frihet, utan ökar också allas vårt välstånd. Skattemedel som tidigare gått till bidrag kan istället satsas på polis, skola eller sjukvård. 

Att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att gå på bidrag är kärnan i Moderaternas ekonomiska politik. Den är också en avgörande princip för ett samhälle som inte accepterar social stagnation och utanförskap, utan ser värdet av social rörlighet. 

I vår budget stärker vi arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta. Vi sänker skatten – med en tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lägre inkomster. För en familj med två heltidslöner handlar det om nästan 1 000 kronor per månad. Det handlar om grundläggande rättvisa, men också om att bygga Sverige starkare. 

Vi åtgärdar den orättvisa som innebär att en lärare eller sjuksköterska riskerar att se mer än hälften av en inkomstökning gå till skatt. Marginalskatten måste sänkas. Vi föreslår därför höjd brytpunkt för när man betalar statlig inkomstskatt. Med vår budget kommer till exempel över 90 procent av grundskollärarna slippa betala statlig inkomstskatt. Sammantaget är det den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006. 

Men vi stärker också arbetslinjen med en bidragsreform – med fokus på jobb och självförsörjning. Här finns ett nytt bidragstak, som slår fast den självklara principen att det alltid måste löna sig bättre att arbeta än att få bidrag. Här finns en förstärkning av den socialbidragsreform som innebär att den som tillfälligt behöver bidrag inte drabbas av 100 procent i marginalskatt genom att varje krona man tjänar i lön är en krona man förlorar i bidrag. Vi introducerar dessutom en ny princip som innebär att välfärdsförmåner är något man kvalificerar sig till successivt, inte något man får omedelbart och automatiskt från första dagen i Sverige. Detta är sammantaget den största bidragsreformen i Sverige sedan socialtjänstlagen 1980 – men med en helt annan innebörd och riktning.  

Vi sänker också skatten för dem som har arbetat – för Sveriges pensionärer. Och vi konstaterar att den rödgröna regeringen aldrig skulle ha sänkt skatten för en enda pensionär om inte Alliansen hade gått före och sänkt skatten för dem som nu arbetar. Men vi nöjer oss inte med att sänka skatten för de äldre som redan har gått i pension. Utan vi inser att fler äldre både kan och vill fortsätta jobba och förbättra sin egen framtida pension. Då måste det löna sig bättre att stanna kvar i arbete. Vi sänker därför skatten för de äldre som väljer att jobba något eller några år till. 

När vi prioriterar arbetslinjen väljer regeringen tvärtom en väg där bidragen höjs, på bekostnad av reformer som skulle stärkt arbetslinjen. Det är en kortsiktig politik med sikte på valet. De säger investera, men menar spendera.

Vi fokuserar på Sveriges stora problem. Vår budget fokuserar på kärnuppgiften, på att lösa Sveriges stora problem, inte på lite av varje med spridda skurar. Tryggheten i samhället vilar på den egna förmågan att försörja sig, men också på välfärdens kärna och på en stat som klarar sina grundläggande uppgifter. Klarar inte staten av att upprätthålla lag och ordning, så fungerar inte skolan och sjukvården, då är inte äldrevården att lita på, då kan Sverige inte stärka försvaret. 

Varje krona som inte går till bidrag och varje timme i produktivt arbete frigör och skapar resurser som kan användas bättre. Vi kan därför föreslå den största budgetsatsningen på lag och ordning i Sverige på över tjugo år. Det handlar om att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka den grundläggande tryggheten i hela Sverige.

Men det handlar också om att aldrig acceptera att kriminella gäng och organiserad brottslighet får hota människors trygghet eller statens auktoritet. Lag och ordning upprätthålls av polis. Rättvisa skipas av rättsvårdande myndigheter. Vacklar staten här hotas vårt fria demokratiska samhälles grundläggande principer. 

Ett annat växande problem är vårdköerna. Under alliansregeringen halverades de. Under den nuvarande regeringen har de fördubblats, på bara tre år. Att tvingas vänta allt längre på den hjälp och vård man behöver skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Totalt satsar vi därför 19 miljarder kronor över den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vården.

Vi rustar Sverige för sämre tider. Vi lovar inte allt åt alla. Sådan politik drabbar förr eller senare de som är sämst rustade. Problem som kan döljas i högkonjunktur försvinner inte, utan blir tvärtom smärtsamt uppenbara i nästa lågkonjunktur. Därför gäller det att i tider när ekonomin går bra, genomföra de strukturella reformer som gör Sverige starkt på lång sikt och som bygger upp de buffertar som skyddar oss vid nästa kris. Så skedde av olika regeringar på 1990-talet och därefter under alliansregeringen. Det är hög tid att göra det igen. 

Så ser alternativet ut. Arbete mot bidrag. Prioriteringar mot spretighet. Framtidsbudget mot valbudget.

Ulf Kristersson (M), partiledare  

Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson

Läs artikeln här

Elisabeth Svantesson
Ekonomisk-politisk talesperson
Integration en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som löpt som en röd tråd, både genom mitt yrkesmässiga och politiska engagemang.
Mer om Elisabeth
Ulf Kristersson
Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militärtjänst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf